;


Sūkta 9.1 

svā́diṣṭʰayā mádiṣṭʰayā pávasva soma dʰā́rayā |
índrāya pā́tave sutáḥ || 1||



1.  svādiṣṭʰajfsi«√svad madiṣṭʰajfsi«√mad  
    pavasvava·Ao2s«√pū somanmsv«√su dʰārānfsi«√dʰā |
    indraNmsd«√ind pātavev···D··«√pā sutajmsn«√su 



1. Im Strom, o Soma, riesle hin,
    im lieblichsten, im süssesten,
    Dem Indra zum Genuss gepresst.



rakṣohā́ viśvácarṣaṇirabʰí yónimáyohatam |
drúṇā sadʰástʰamā́sadat || 2||



2.  (rakṣasnms«√rakṣ-hanjms«√han)nmsn (viśvajms«√viś-carṣaṇijms«√kr̥ṣ)jmsn  
    abʰip yoninmsa«√yu (ayasnms-hatajms«√han)jmsa |
    drunmsi«√dru (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnsa āp asadatvp·U·3s«√sad 



2. Der Menschen schirmt, Gespenster tilgt,
    liess auf den erzgefügten Schooss
    Den Sitz sich nieder durch das Holz.



varivodʰā́tamo bʰava máṃhiṣṭʰo vr̥trahántamaḥ |
párṣi rā́dʰo magʰónām || 3||



3.  (varivasnns«√vr̥-dʰātamajms«√dʰā)jmsn bʰavavp·Ao2s«√bʰū  
    maṃhiṣṭʰajmsn«√maṃh (vr̥traNns«√vr̥-hantamajms«√han)jmsn |
    parṣivp·Ao2s«√pr̥ rādʰasnnsa«√rādʰ magʰavannmpg«√maṃh 



3. Sei du es, der am besten schenkt,
    die Feinde schlägt und Freiheit schafft,
    Der Reichen Gabe fördre du.



abʰyàrṣa mahā́nāṃ devā́nāṃ vītímándʰasā |
abʰí vā́jamutá śrávaḥ || 4||



4.  abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ mahajmpg«√mah  
    devanmpg«√div vītinfsa«√vī andʰasnnsi«√andʰ |
    abʰip vājanmsa«√vaj utac śravasnnsa«√śru 



4. Mit Somatränken rinne du
    zum Mahl der grossen Götter hin,
    Zur Labung und zur Herrlichkeit.



tvā́mácʰā carāmasi tádídártʰaṃ divédive |
índo tvé na āśásaḥ || 5||



5.  tvamr2msa acʰāp carāmasivp·A·1p«√car tadr3nsn  
    idc artʰannsn«√artʰ (divanmsl-divanmsl)a |
    induNmsv«√ind tvamr2msl vayamr1mpg āśasnfpn«√aś 



5. Zu diesem Zwecke gehen wir
    an jedem Tage hin zu dir,
    Auf dich, o Indu, hoffen wir.



punā́ti te parisrútaṃ sómaṃ sū́ryasya duhitā́ |
vā́reṇa śáśvatā tánā || 6||



6.  punātivp·A·3s«√pū tvamr2msd parisrutajmsa«pari~√sru  
    somanmsa«√su sūryanmsg«√sūr duhitr̥nfsn«√duh |
    vārannsi«√vr̥2 śaśvatjnsi«√śaś tannfsi«√tan 



6. Der Sonne Tochter reinigt dir
    den Soma, der in stetem Lauf
    Hin durch des Widders Wolle strömt.



támīmáṇvīḥ samaryá ā́ gr̥bʰṇánti yóṣaṇo dáśa |
svásāraḥ pā́rye diví || 7||



7.  sasr3msa īmr3msa aṇvījfpn samaryannsl«sam~√rī āp  
    gr̥bʰṇantivp·A·3p«√grah yoṣannfpn«√yu daśau |
    svasr̥nfpn pāryajmsl«√pr̥ dyunmsl 



7. Ihn fassen zehn verschwisterte,
    zehn schlanke Jungfraun in den Kampf
    Am Tage der Entscheidung an.



támīṃ hinvantyagrúvo dʰámanti bākuráṃ dŕ̥tim |
tridʰā́tu vāraṇáṃ mádʰu || 8||



8.  sasr3msa īmr3msa hinvantivp·A·3p«√hi agrūnfpn«√grū  
    dʰamantivp·A·3p«√dʰam bākuranmsa«√bak dr̥tijmsa«√dr̥̄ |
    (triu-dʰātunns«√dʰā)jnsn vāraṇajnsn«√vr̥ madʰunnsn«√madʰ 



8. Die unvermählten senden ihn
    und sprühen auf den Lederschlauch
    Den starken dreigemischten Trank.



abʰī̀mámágʰnyā utá śrīṇánti dʰenávaḥ śíśum |
sómamíndrāya pā́tave || 9||



9.  abʰip ayamr3msa agʰnyājfpn«a~√han utac  
    śrīṇantivp·A·3p«√śrī dʰenunfpn«√dʰe śiśunmsa«√śū |
    somanmsa«√su indraNmsd«√ind pātavev···D··«√pā 



9. Und diesem Kalbe mischen nun
    die Kühe zu die warme Milch,
    Dem Soma für des Indra Trunk.



asyédíndro mádeṣvā́ víśvā vr̥trā́ṇi jigʰnate |
śū́ro magʰā́ ca maṃhate || 10||



10. ayamr3msg idc indraNmsn«√ind madanmpl«√mad āp  
     viśvajmpa«√viś vr̥trannpa«√vr̥ jigʰnateva·A·3s«√han |
     śūrajmsn«√śūr magʰanmsi«√maṃh cac maṃhateva·A·3s«√maṃh 



10. In seinem Rausch erschlägt der Held
    die Feinde alle, und es theilt
    Die reichen Güter Indra aus.






Sūkta 9.2 

pávasva devavī́ráti pavítraṃ soma ráṃhyā |
índramindo vŕ̥ṣā́ viśa || 1||



1.  pavasvava·Ao2s«√pū (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn atip  
    pavitrannsa«√pū somaNmsv«√su raṃhinfsi«√raṃh |
    indraNmsa«√ind induNmsv«√ind vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ viśavp·Ao2s«√viś 



1. In Eile riesle durch das Sieb
    den Gott erlabend, Soma, hin,
    In Indra, Indu, dring' als Hengst.



ā́ vacyasva máhi psáro vŕ̥ṣendo dyumnávattamaḥ |
ā́ yóniṃ dʰarṇasíḥ sadaḥ || 2||



2.  āp vacyasvava·Ao2s«√vañc mahijnsn«√mah psarasnnsn«√psā  
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ induNmsv«√ind dyumnavattamajmsn |
    āp yoninmsa«√yu dʰarṇasijmsn«√dʰr̥ sadasvp·AE2s«√sad 



2. Zum grossen Mahle quillt hervor,
    o Indu, als der schönste Hengst
    Und setz dich kräftig in den Schooss.



ádʰukṣata priyáṃ mádʰu dʰā́rā sutásya vedʰásaḥ |
apó vasiṣṭa sukrátuḥ || 3||



3.  adʰukṣatava·U·3p«√duh priyajnsa«√prī madʰunnsa«√madʰ  
    dʰārānfsi«√dʰr̥ sutajmsg«√su vedʰasjmpn«√vidʰ |
    apnfpa vasiṣṭava·UE3s«√vas sukratujmsn«su~√kr̥ 



3. Es melkte liebe Süssigkeit
    der Strom des holden Saftes sich,
    Der weise hüllte sich in Flut.



mahā́ntaṃ tvā mahī́ránvā́po arṣanti síndʰavaḥ |
yádgóbʰirvāsayiṣyáse || 4||



4.  mahāntajmsa«√mah tvamr2msa mahījfpn«√mah anup  
    apnfpa arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ sindʰunfpn«√sindʰ |
    yadc gonfpi vāsayiṣyaseva·B·2s«√vas 



4. Es strömen Wasserfluten dir,
    dem grossen grosse Ströme nach,
    Wenn du in Milch dich kleiden willst.



samudró apsú māmr̥je viṣṭambʰó dʰarúṇo diváḥ |
sómaḥ pavítre asmayúḥ || 5||



5.  samudranmsn«sam~√ud apnfpl māmr̥jeva·I·3s«√mr̥j  
    viṣṭambʰajmsn«√stambʰ dʰaruṇanmsn«√dʰr̥ dyunmsg |
    somanmsn«√su pavitrannsl«√pū (vayamr1mpa-yujms«√yu)jmsn 



5. Uns freundlich klärt sich wie ein Meer
    in Wassern Soma, in dem Sieb,
    Er, der den Himmel stützt und hält.



ácikradadvŕ̥ṣā hárirmahā́nmitró ná darśatáḥ |
sáṃ sū́ryeṇa rocate || 6||



6.  acikradatva·U·3s«√krand vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ harijmsn«√hr̥  
    mahāntjmsn«√mah mitranmsn«√mitʰ nac darśatajmsn«√dr̥ś |
    samp sūryanmsi«√sūr rocateva·A·3s«√ruc 



6. Schon wieherte der goldne Hengst,
    der gross und schön wie Mitra ist,
    Und leuchtet mit der Sonne gleich.



gírasta inda ójasā marmr̥jyánte apasyúvaḥ |
yā́bʰirmádāya śúmbʰase || 7||



7.  girnfpa«√gr̥̄ tvamr2msd induNmsv«√ind ojasnnsi«√uj  
    marmr̥jyanteva·A·3p«√mr̥j (apasnns-yujms«√yu)nmpn |
    yār3fpi madanmsd«√mad śumbʰasevp·A·2s«√śubʰ 



7. Werkthät'ge Lieder werden dir,
    o Indu, kräftig ausgeschmückt,
    Mit denen du zum Rausche strahlst.



táṃ tvā mádāya gʰŕ̥ṣvaya u lokakr̥tnúmīmahe |
táva práśastayo mahī́ḥ || 8||



8.  sasr3msa tvamr2msa madanmsd«√mad gʰr̥ṣvijmsd«√hr̥ṣ  
    (ulokanms«√lok-kr̥tnujms«√kr̥)jmsa īmahevp·A·1p«√i |
    tvamr2msg praśastijfpn«pra~√śaṃs mahīnfpn«√mah 



8. Drum wünschen wir, der Raum du schaffst,
    zum muntern Rausche dich herbei,
    Gross ist die Gunst, die du gewährst.



asmábʰyamindavindrayúrmádʰvaḥ pavasva dʰā́rayā |
parjányo vr̥ṣṭimā́m̐ iva || 9||



9.  vayamr1mpd induNmsv«√ind (indraNms«√ind-yujms«√yu)jmsn  
    madʰunnsg«√madʰ pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    parjanyanmsn«√pr̥c vr̥ṣṭimantjmsn«√vr̥ṣ ivac 



9. Uns riesle, Indra-liebender,
    o Indu, mit des Methes Strom
    Der regenschwangern Wolke gleich.



goṣā́ indo nr̥ṣā́ asyaśvasā́ vājasā́ utá |
ātmā́ yajñásya pūrvyáḥ || 10||



10. (gonfs-sanjms«√san)jmsn induNmsv«√ind (nr̥nms-sanjms«√san)jmsn asivp·A·2s«√as  
     (aśvanms«√aś-sanjms«√san)jmsn (vājanms«√vāj-sanjms«√san)jmsn utac |
     ātmannmsn«√an yajñanmsg«√yaj pūrvyajmsn«√pr̥̄ 



10. Du, Indu, schenkest Rind und Ross
    und Männer uns und Nahrung auch,
    Des Opfers Seele warst du stets.






Sūkta 9.3 

eṣá devó ámartyaḥ parṇavī́riva dīyati |
abʰí dróṇānyāsádam || 1||



1.  eṣasr3msn devanmsn«√div amartyajmsn«a~√mr̥  
    (parṇanns«√pr̥-vījms«√vī)jmsn ivac dīyativp·A·3s«√dā |
    abʰip droṇannpa«√dru āsadamv···D··«ā~√sad 



1. Es flieget der Unsterbliche
    gleich einem Vogel hier der Gott,
    Zu setzen in die Kufen sich.



eṣá devó vipā́ kr̥tó'ti hvárāṃsi dʰāvati |
pávamāno ádābʰyaḥ || 2||



2.  eṣasr3msn devanmsn«√div vipnfsi«√vip kr̥tajmsn«√kr̥  
    atip hvarasnnpa«√hvr̥ dʰāvativp·A·3s«√dʰāv |
    pavamānanmsn«√pū adābʰyajmsn«a~√dabʰ 



2. Gezeugt vom Priester rieselnd strömt
    durch das Geflecht der Wolle hin
    Der Gott, der unverletzliche.



eṣá devó vipanyúbʰiḥ pávamāna r̥tāyúbʰiḥ |
hárirvā́jāya mr̥jyate || 3||



3.  eṣasr3msn devanmsn«√div vipanyujmpi«√vip  
    pavamānanmsn«√pū (r̥tanns«√r̥-yujms«√yu)jmpi |
    harijmsn«√hr̥ vājanmsd«√vāj mr̥jyatevp·A·3s«√mr̥j 



3. Gestriegelt wird der rieselnde
    von frommen Sängern dieser Gott,
    Zum Wettlauf als ein lichtes Ross.



eṣá víśvāni vā́ryā śū́ro yánniva sátvabʰiḥ |
pávamānaḥ siṣāsati || 4||



4.  eṣasr3msn viśvajnpa«√viś vāryannpa«√vr̥2  
    śūrajmsn«√śūr yanttp·Amsn«√i ivac satvanjmpi«√as |
    pavamānanmsn«√pū siṣāsativp·A·3s«√san 



4. Er strebt nach allen Gütern hin,
    sie zu erbeuten wie ein Held
    Mit Streiterschar, der rieselnde.



eṣá devó ratʰaryati pávamāno daśasyati |
āvíṣkr̥ṇoti vagvanúm || 5||



5.  eṣasr3msn devanmsn«√div ratʰaryativp·A·3s«√r̥  
    pavamānanmsn«√pū daśasyativp·A·3s«√daś |
    āvisa«ā~√vid kr̥ṇotivp·A·3s«√kr̥ vagvanunnsa«√vac 



5. Zu Wagen fährt der rieselnde,
    und huldvoll zeigt sich dieser Gott,
    Er lässt erschallen sein Getön.



eṣá víprairabʰíṣṭuto'pó devó ví gāhate |
dádʰadrátnāni dāśúṣe || 6||



6.  eṣasr3msn viprajmpi«√vip abʰiṣṭutajmsn«abʰi~√stu  
    apnfpa devanmsn«√div vip gāhateva·A·3s«√gāh |
    dadʰadvp·Ae3s«√dʰā ratnannpa«√rā dāśvaṅstp·Imsd«√dāś 



6. In Wasser taucht sich dieser Gott,
    gepriesen von der Sängerschar,
    Und spendet Schatz dem Huldiger.



eṣá dívaṃ ví dʰāvati tiró rájāṃsi dʰā́rayā |
pávamānaḥ kánikradat || 7||



7.  eṣasr3msn dyunmsa vip dʰāvativp·A·3s«√dʰāv  
    tirasa«√tr̥̄ rajasnnpa«√raj dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    pavamānanmsn«√pū kanikradattp·Amsn«√krand 



7. Er ist's, der durch den Himmel rinnt,
    im Strome durch die Lüfte dringt,
    Es wiehert laut der rieselnde.



eṣá dívaṃ vyā́sarattiró rájāṃsyáspr̥taḥ |
pávamānaḥ svadʰvaráḥ || 8||



8.  eṣasr3msn dyunmsa vip āp asaratvp·Aa3s«√sr̥  
    tirasa«√tr̥̄ rajasnnpa«√raj aspr̥tanmsn«a~√spr̥ |
    pavamānanmsn«√pū svadʰvarajmsn«su-



8. Er ist's, der durch den Himmel strömt
    und durch die Lüfte unverwehrt,
    An Opfern reich der rieselnde.



eṣá pratnéna jánmanā devó devébʰyaḥ sutáḥ |
háriḥ pavítre arṣati || 9||



9.  eṣasr3msn pratnajmsi janmannmsi«√jan  
    devanmsn«√div devanmpd«√div sutajmsn«√su |
    harijmsn«√hr̥ pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ 



9. Er ist es, der nach alter Art,
    ein Gott für Götter ausgepresst,
    Goldfarben durch die Seihe fliesst.



eṣá u syá puruvrató jajñānó janáyanníṣaḥ |
dʰā́rayā pavate sutáḥ || 10||



10. eṣasr3msn uc syar3msn (purujms«√pr̥̄-vratanns«√vr̥2)jmsn  
     jajñānatp·Imsn«√jan janayanttp·Amsn«√jan iṣnfpa«√iṣ |
     dʰārānfsi«√dʰr̥ pavateva·A·3s«√pū sutajmsn«√su 



10. Und dieser wirkungsreiche Gott,
    der kaum gezeugt, Erquickung zeugt,
    Im Strome rieselt er gepresst.






Sūkta 9.4 

sánā ca soma jéṣi ca pávamāna máhi śrávaḥ |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 1||



1.  sanāvp·Ao2s«√san cac somaNmsv«√su jeṣivp·A·2s«√ji cac  
    pavamānaNmsv«√pū mahijnsa«√mah śravasnnsa«√śru |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



1. Erbeute, Soma, und erwirb
    dir grossen Ruhm, o rieselnder,
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



sánā jyótiḥ sánā svàrvíśvā ca soma saúbʰagā |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 2||



2.  sanāvp·Ao2s«√san jyotisnnsa«√jyot sanāvp·Ao2s«√san svarnnsa  
    viśvajnpa«√viś cac somaNmsv«√su saubʰagannpa«su~√bʰaj |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



2. Gewinne Glanz, gewinne Licht,
    o Soma, alles hohe Glück
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



sánā dákṣamutá krátumápa soma mŕ̥dʰo jahi |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 3||



3.  sanāvp·Ao2s«√san dakṣanmsa«√dakṣ utac kratunmsa«√kr̥  
    apap somaNmsv«√su mr̥dʰasnnsa«√mr̥dʰ jahivp·Ao2s«√han |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



3. Gewinne Macht, gewinne Kraft,
    o Soma, schlag' die Feinde fort,
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



pávītāraḥ punītána sómamíndrāya pā́tave |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 4||



4.  pavītr̥nmpv«√pū punītanavp·Ao2p«√pū  
    somanmsa«√su indraNmsd«√ind pātaveva·A·3s«√pā |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



4. Auf, läutert nun ihr Läuterer
    den Soma zu des Indra Trunk,
    Er mach' uns reicher nun an Gut.



tváṃ sū́rye na ā́ bʰaja táva krátvā távotíbʰiḥ |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 5||



5.  tvamr2msn sūryanmsl«√sū vayamr1mpd āp bʰajavp·Ao2s«√bʰaj  
    tvamr2msg kratunmsi«√kr̥ tvamr2msg ūtinfpi«√av |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



5. O schenke du uns Sonnenlicht,
    durch deine Kraft und deine Gunst
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



táva krátvā távotíbʰirjyókpaśyema sū́ryam |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 6||



6.  tvamr2msg kratunmsi«√kr̥ tvamr2msg ūtinfpi«√av  
    jyoka paśyemavp·Ai1p«√paś sūryanmsa«√sūr |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



6. Durch deine Kraft und deine Gunst
    lass lange uns die Sonne sehn
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



abʰyàrṣa svāyudʰa sóma dvibárhasaṃ rayím |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 7||



7.  abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ svāyudʰajmsv«su-ā~√yudʰ ​
    somaNmsv«√su (dviu-barhasnns)jmsa rayinmsa«√rā |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



7. O schönbewehrter, ströme her,
    o Soma, zwiefach grossen Schatz
    Und mach' uns reicher noch an Gut.



abʰyàrṣā́napacyuto rayíṃ samátsu sāsahíḥ |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 8||



8.  abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ anapacyutajmsn«a-apa~√cyu ​
    rayinmsa«√rā samadnfpl«sa~√mad sāsahijmsn«√sah |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



8. O ström uns, unbezwinglichen,
    in Schlachten siegreich Schätze zu
    Und mach' uns reicher noch an Gut.



tvā́ṃ yajñaíravīvr̥dʰanpávamāna vídʰarmaṇi |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 9||



9.  tvamr2msa yajñanmpi«√yaj avīvr̥dʰanva·U·3p«√vr̥dʰ  
    pavamānanmsv«√pū vidʰarmannmsl«vi~√dʰr̥ |
    atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



9. Durch Opfer hat man dich gestärkt
    im weiten Raum, o rieselnder
    Und mach' uns reicher nun an Gut.



rayíṃ naścitrámaśvínamíndo viśvā́yumā́ bʰara |
átʰā no vásyasaskr̥dʰi || 10||



10. rayinmsa«√rā vayamr1mpa citrama«√cit aśvinjmsa«√aś  
     indunmsv«√ind (viśvanns«√viś-āyujns«√i)nnsa āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ |
     atʰāa vayamr1mpa vasyasjmpa«√vas kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ 



10. O Indu, bring uns reichen Schatz
    an Rossen, allerquickenden,
    Und mach' uns reicher nun an Gut.






Sūkta 9.5 

sámiddʰo viśvátaspátiḥ pávamāno ví rājati |
prīṇánvŕ̥ṣā kánikradat || 1||



1.  samiddʰajmsn«sam~√indʰ viśvatasa«√viś patinmsn«√pā2  
    pavamānanmsn«√pū vip rājativp·A·3s«√rāj |
    prīṇantjmsn«√prī vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ kanikradattp·Amsn«√krand 



1. Der überall entflammte Herr,
    der rieselnde, erstrahlet weit,
    Der Hengst, der wiehernd uns erfreut.



tánūnápātpávamānaḥ śŕ̥ṅge śíśāno arṣati |
antárikṣeṇa rā́rajat || 2||



2.  (tanūjms«√tan-napātnms«√nap?)nmsn pavamānanmsn«√pū  
    śr̥ṅgannsl«√śr̥ṅ? śiśānata·Amsn«√śi arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    (antara-īkṣajms«√īkṣ)nnsi rārajattp·Amsn«√rāj 



2. Sohn seiner selbst, der rieselnde,
    die Hörner wetzend fliesst er hin
    hellleuchtend durch die weite Luft.



īḷényaḥ pávamāno rayírví rājati dyumā́n |
mádʰordʰā́rābʰirójasā || 3||



3.  īḷenyajmsn«√īḷ pavamānanmsn«√pū  
    rayinmsn«√rā vip rājativp·A·3s«√rāj dyumantjmsn«√dyut |
    madʰunnsg«√madʰ dʰārānfpi«√dʰr̥ ojasnnsi«√vaj 



3. Der preisenswerthe, rieselnde,
    erstrahlet als ein heller Schatz
    Im Strom des süssen Tranks mit Kraft.



barhíḥ prācī́namójasā pávamāna str̥ṇánháriḥ |
devéṣu devá īyate || 4||



4.  barhisnnsa«√barh prācīnama«pra~√añc ojasnnsi«√vaj  
    pavamānanmsv«√pū str̥ṇanttp·Amsn«√str̥ harijmsn«√hr̥ |
    devanmpl«√div devanmsn«√div īyatevp·A·3s«√i 



4. Im Osten breitet er die Streu,
    der Gott eilt zu den Göttern hin,
    Der goldne, kräftig rieselnde.



údā́tairjihate br̥háddvā́ro devī́rhiraṇyáyīḥ |
pávamānena súṣṭutāḥ || 5||



5.  udp ātanmpi«ā~√tan jihateva·A·3s«√hā br̥hata«√br̥h  
    dvārnfpa«√dvr̥ devījfpa«√div hiraṇyayījfpa«√hr̥ |
    pavamānanmsi«√pū suṣṭutajfpa«su~√stu 



5. Aus ihren Rahmen öffnen sich
    die goldnen Götterthore weit,
    Gepriesen von dem rieselnden.



suśilpé br̥hatī́ mahī́ pávamāno vr̥ṣaṇyati |
náktoṣā́sā ná darśaté || 6||



6.  suśilpajnda br̥hatjnda«√br̥h mahjnda«√mah  
    pavamānanmsn«√pū vr̥ṣaṇyativp·A·3s«√vr̥ṣ |
    (naktanns-uṣasnfs«√vas)nnda nac darśatajnda«√dr̥ś 



6. Auf Nacht und Morgen stürzt als Stier,
    die schönen, weiten, herrlichen,
    Die grossen sich der rieselnde.



ubʰā́ devā́ nr̥cákṣasā hótārā daívyā huve |
pávamāna índro vŕ̥ṣā || 7||



7.  ubʰajmda devanmda«√div (nr̥nms-cakṣasnns«√cakṣ)jmda  
    hotr̥nmda«√hu daivyajmda«√div huvevp·A·1s«√hve |
    pavamānanmsn«√pū indraNmsn«√ind vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ 



7. Die beiden Männer-schauenden,
    die Götterpriester rufe ich;
    Ein Stier ist Indu, wenn er rinnt.



bʰā́ratī pávamānasya sárasvatī́ḷā mahī́ |
imáṃ no yajñámā́ gamantisró devī́ḥ supéśasaḥ || 8||



8.  bʰāratīNfsn«√bʰr̥ pavamānanmsg«√pū  
    sarasvatīNfsn«sa~√ras īḷāNfsn«√īḷ mahījfsn«√mah |
    ayamr3msa vayamr1mpg yajñanmsa«√yaj āp gamanva·AE3p«√gam  
    triu devīnfpn«√div supeśasjfpn«su~√piś 



8. Des rieselnden Sarasvati,
    die grosse Ida, Bharati,
    Die drei geschmückten Göttinnen,
    sie mögen unserm Opfer nahn.



tváṣṭāramagrajā́ṃ gopā́ṃ puroyā́vānamā́ huve |
índuríndro vŕ̥ṣā háriḥ pávamānaḥ prajā́patiḥ || 9||



9.  tvaṣṭr̥Nmsa«√tvakṣ (agranns«√aṅg-janjms«√jan)jmsa (gonfs-pājms«√pā2)nmsa  
    (purasa«√pr̥̄-yāvanjms«√yā)jmsa āp huvevp·A·1s«√hve |
    induNmsn«√ind indraNmsn«√ind vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ harijmsn  
    pavamānanmsn«√pū (prajājms«pra~√jan-patinms«√pā)Nmsn 



9. Den Hüter Tvaschtar rufe ich,
    den erstgebornen Führer ihn,
    Indu ist Indra, Stier und Ross,
    der rieselnde der Wesen Herr.



vánaspátiṃ pavamāna mádʰvā sámaṅgdʰi dʰā́rayā |
sahásravalśaṃ háritaṃ bʰrā́jamānaṃ hiraṇyáyam || 10||



10. (vanasnns«√van-patinms«√pā2)nmsa pavamānanmsv«√pū  
     madʰujfsi«√madʰ samp aṅgdʰivp·Ao2s«√añj dʰārānfsi«√dʰr̥ |
     (sahasrau-valśanms)jmsa haritajmsa«√hr̥  
     bʰrājamānata·Amsa«√bʰrāj hiraṇyayajmsa«√hr̥ 



10. Den Waldesbaum, o rieselnder,
    benetze mit dem süssen Strom,
    Den goldnen, feuerfarbenen,
    der hell mit tausend Zweigen glänzt.



víśve devāḥ svā́hākr̥tiṃ pávamānasyā́ gata |
vāyúrbŕ̥haspátiḥ sū́ryo'gníríndraḥ sajóṣasaḥ || 11||



11. viśvajmpn«√viś devanmpn«√div (svāhānfs«su~√ah-kr̥tinfs«√kr̥)nfsa  
     pavamānanmsg«√pū āp gatavp·Ao3p«√gam |
     vāyuNmsn«√vā (br̥hnfsg«√br̥h-patinms«√pā2)Nmsn sūryaNmsn«√sūr  
     agniNmsn«√aṅg indraNmsn«√ind sajoṣasjmpn«sa~√juṣ 



11. Zum Heiles-ruf des rieselnden,
    o Götter, alle kommt herbei,
    Der Wind, Gebetsherr, Sonnengott,
    Agni und Indra im Verein.






Sūkta 9.6 

mandráyā soma dʰā́rayā vŕ̥ṣā pavasva devayúḥ |
ávyo vā́reṣvasmayúḥ || 1||



1.  mandrajfsi«√mand somanmsv«√su dʰārānfsi«√dʰr̥  
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ pavasvava·Ao2s«√pū (devajms«√div-yujms«√yu)jmsn |
    avinmsg vārannpl«√vr̥2 (vayamr1mpa-yujms«√yu)jmsn 



1. Mit munterm Strome riesele,
    o Soma, durch die Wolle hin,
    Uns liebend und den Göttern hold.



abʰí tyáṃ mádyaṃ mádamíndavíndra íti kṣara |
abʰí vājíno árvataḥ || 2||



2.  abʰip tyamr3msa madyajmsa«√mad madanmsa«√mad  
    indunmsv«√ind indraNmsn«√ind itia kṣaravp·Ao2s«√kṣar |
    abʰip vājinnmpa«√vāj arvantjmpa«√r̥ 



2. Den starken Rauschtrank ströme du
    den Indra rufend, Indu, her
    Und schnelle Rosse uns herbei.



abʰí tyáṃ pūrvyáṃ mádaṃ suvānó arṣa pavítra ā́ |
abʰí vā́jamutá śrávaḥ || 3||



3.  abʰip tyamr3msa pūrvyajmsa«√pr̥̄ madanmsa«√mad  
    suvānata·Amsn«√su arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ pavitrannsl«√pū āp |
    abʰip vājanmsa«√vāj utac śravasnnsa«√śru 



3. Und ströme diesen ersten Trank,
    gepresster, durch die Seihe her,
    Und Gut und Nahrung uns herbei.



ánu drapsā́sa índava ā́po ná pravátāsaran |
punānā́ índramāśata || 4||



4.  anup drapsajmpn indunmpn«√ind  
    apnfpn nac pravatnfsi asaranvp·Aa3p«√sr̥ |
    punānajmpn«√pū indraNmsa«√ind āśatava·A·3p«√āś 



4. Ihm strömten Indu-Tropfen nach,
    wie Wasser an dem Felsenhang;
    Geklärt erreichten Indra sie.



yámátyamiva vājínaṃ mr̥jánti yóṣaṇo dáśa |
váne krī́ḷantamátyavim || 5||



5.  yasr3msa atyanmsa«√at? ivac vājinnmsa«√vāj  
    mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j yoṣannfpn«√yu daśau |
    vanannsl«√van krīḷanttp·Amsa«√krīḷ atyavijmsa 



5. Ihn, welchen wie ein schnelles Ross
    die zehn Jungfrauen reinigen,
    Der durch die Seihe hüpft ins Holz,



táṃ góbʰirvŕ̥ṣaṇaṃ rásaṃ mádāya devávītaye |
sutáṃ bʰárāya sáṃ sr̥ja || 6||



6.  sasr3msa gonfpi vr̥ṣaṇajmsa«√vr̥ṣ rasanmsa«√ras  
    madanmsd«√mad (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd |
    sutajmsa«√su bʰaranmsd«√bʰr̥ samp sr̥javp·Ao2s«√sr̥j 



6. Den milchgemischten Trank ergiess,
    der wie ein Stier mit Kühen eilt,
    Den Göttern bring' er Rausch beim Mahl.



devó devā́ya dʰā́rayéndrāya pavate sutáḥ |
páyo yádasya pīpáyat || 7||



7.  devanmsn«√div devanmsd«√div dʰārānfsi«√dʰr̥  
    indraNmsd«√ind pavateva·A·3s«√pū sutajmsn«√su |
    payasnnsn«√pī yadc ayamr3msg pīpayatvp·Ae3s«√pī 



7. Dem Gotte Indra rieselt zu
    im Strom der Gott, der Somasaft,
    Damit er nähre seine Kraft.



ātmā́ yajñásya ráṃhyā suṣvāṇáḥ pavate sutáḥ |
pratnáṃ ní pāti kā́vyam || 8||



8.  ātmannmsn«√an yajñanmsg«√yaj raṃhinfsi«√raṃh  
    suṣvāṇata·Amsn«√su pavateva·A·3s«√pū sutajmsn«√su |
    pratnajmsa nip pātivp·A·3s«√pā2 kāvyannsa«√kū 



8. Als Opfers Seele rieselt er
    in Eile, der gepresste Trank,
    Er schützt die alte Seherkraft.



evā́ punāná indrayúrmádaṃ madiṣṭʰa vītáye |
gúhā ciddadʰiṣe gíraḥ || 9||



9.  evac punānajmsn«√pū (indraNms«√ind-yujms«√yu)jmsn  
    madanmsa«√mad madiṣṭʰajmsv«√mad vītinfsd«√vī |
    guhāa«√guh cidc dadʰiṣeva·I·2s«√dʰā girnfpa«√gr̥̄ 



9. Den Indra liebend, so geklärt,
    zum Mahle, Rausch erregendster,
    Nimmst du die Lieder in dich auf.






Sūkta 9.7 

ásr̥gramíndavaḥ patʰā́ dʰármannr̥tásya suśríyaḥ |
vidānā́ asya yójanam || 1||



1.  asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j indunmpn«√ind patʰinnmsi«√pantʰ  
    dʰarmannmsl«√dʰr̥ r̥tannsg«√r̥ suśrījmpn«su~√śrī |
    vidānata·Ampn«√vid ayamr3msg yojanannsa«√yuj 



1. Gesprengt sind Indu's auf den Pfad,
    die schönen nach des Rechtes Brauch,
    Wohl kennend dieses Gottes Fahrt.



prá dʰā́rā mádʰvo agriyó mahī́rapó ví gāhate |
havírhavíṣṣu vándyaḥ || 2||



2.  prap dʰārānfsi«√dʰr̥ madʰunnsg«√madʰ agriyajmsn«√aṅg  
    mahījfpa«√mah apnfpa vip gāhateva·A·3s«√gāh |
    havisnnsn«√hu havisnnpl«√hu vandyajmsn«√vand 



2. Des Methes Strom, der beste Trank,
    er taucht sich in die grosse Flut,
    Der Guss, der Güsse rühmlichster.



prá yujó vācó agriyó vŕ̥ṣā́va cakradadváne |
sádmābʰí satyó adʰvaráḥ || 3||



3.  prap yujnmsb«√yuj vācnfsg«√vac agriyajmsn«√aṅg  
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ avap cakradatvp·U·3s«√krand vanannsl«√van |
    sadmannnsa«√sad abʰip satyajmsn«√as adʰvaranmsn«a~√dʰvr̥ 



3. Voreilend dem gesellten Lied,
    laut wiehert in der Flut der Hengst,
    Das wahre Opfer eilt zum Sitz.



pári yátkā́vyā kavírnr̥mṇā́ vásāno árṣati |
svàrvājī́ siṣāsati || 4||



4.  parip yadc kāvijmsi«√kū kavinmsn«√kū  
    (nr̥nms-mnanfs«√man)nnpa vasānata·Amsn«√vas arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    svarnnsa«√svar vājinnmsn«√vāj siṣāsativp·A·3s«√san 



4. Wenn Weisheit rings der weise strömt,
    mit Manneskräften angethan,
    Dann strebt der Held nach Himmelsglanz.



pávamāno abʰí spŕ̥dʰo víśo rā́jeva sīdati |
yádīmr̥ṇvánti vedʰásaḥ || 5||



5.  pavamānanmsn«√pū abʰip spr̥dʰnfpa«√spardʰ  
    viśnfsg«√viś rājannmsn«√rāj ivac sīdativp·A·3s«√sad |
    yadc īmr3msa r̥ṇvantivp·A·3p«√r̥ vedʰasjmpn«√vidʰ 



5. Der rieselnde, er hält im Zaum
    die Feinde, wie sein Volk der Fürst,
    Wenn ihn die Priesterschar erregt.



ávyo vā́re pári priyó hárirváneṣu sīdati |
rebʰó vanuṣyate matī́ || 6||



6.  avinmsg vārannsl«√vr̥2 parip priyajmsn«√prī  
    harijmsn«√hr̥ vanannpl«√van sīdativp·A·3s«√sad |
    rebʰajmsn«√ribʰ vanuṣyateva·A·3s«√van matinfsi«√man 



6. Hin durch die Widderwolle setzt
    das liebe Ross sich in das Holz,
    Der Sänger eifert mit Gebet.



sá vāyúmíndramaśvínā sākáṃ mádena gacʰati |
ráṇā yó asya dʰármabʰiḥ || 7||



7.  sasr3msn vāyuNmsa«√vā indraNmsa«√ind aśvinNmda«√aś  
    sākama«sa~√añc madanmsi«√mad gacʰativp·A·3s«√gam |
    raṇanmsi«√raṇ yasr3msn ayamr3msg dʰarmannnpi«√dʰr̥ 



7. Wer sich an dessen Bräuchen freut,
    der geht zu Indra, Vaju hin,
    Zum Ritterpaar mit seinem Trank.



ā́ mitrā́váruṇā bʰágaṃ mádʰvaḥ pavanta ūrmáyaḥ |
vidānā́ asya śákmabʰiḥ || 8||



8.  āp (mitraNmda«√mitʰ-varuṇaNmda«√vr̥)Nmda bʰagaNmsa«√bʰaj  
    madʰunnsg«√madʰ pavantevp·A·3p«√pū ūrminmpn«√r̥ |
    vidānajmpn«√vid ayamr3msg śakmannnpi«√śak 



8. Des Honigs Wellen rieseln hin
    zu Bhaga, Mitra, Varuna,
    Sich zeigend mit des Trankes Kraft.



asmábʰyaṃ rodasī rayíṃ mádʰvo vā́jasya sātáye |
śrávo vásūni sáṃ jitam || 9||



9.  vayamr1mpd rodasnndn rayinmsa«√rā  
    madʰunnsg«√madʰ vājanmsg«√vāj sātinfsi«√san |
    śravasnnsa«√śru vasunnpa«√vas samp jitamvp·Ao2d«√ji 



9. Gewinnt, o Erd' und Himmel, uns
    Vermögen, Güter, hohen Ruhm,
    Um zu empfahn des Trankes Kraft.






Sūkta 9.8 

eté sómā abʰí priyámíndrasya kā́mamakṣaran |
várdʰanto asya vīryàm || 1||



1.  etasr3mpn somanmpn«√su abʰip priyajmsa«√prī  
    indraNmsg«√ind kāmanmsa«√kam akṣaranvp·U·3p«√kṣar |
    vardʰanttp·Ampn«√vr̥dʰ ayamr3msg vīryannsa«√vīr 



1. Die Somatränke strömten hier
    dem lieben Wunsch des Indra zu,
    Sie stärken seine Heldenkraft.



punānā́saścamūṣádo gácʰanto vāyúmaśvínā |
té no dʰāntu suvī́ryam || 2||



2.  punānajmpn«√pū (camūnfs-sadjms«√sad)jmpn  
    gacʰanttp·Ampn«√gam vāyuNmsa«√vā aśvinNmda«√aś |
    sasr3mpn vayamr1mpd dʰāntuvp·Ao3p«√dʰā suvīryannsa«su~√vīr 



2. Wenn rein sie in den Schalen ruhn,
    zum Vaju, zu den Rittern gehn,
    So geben sie uns Heldenkraft.



índrasya soma rā́dʰase punānó hā́rdi codaya |
r̥tásya yónimāsádam || 3||



3.  indraNmsg«√ind somaNmsv«√su rādʰasnnsd«√rādʰ  
    punānajmsn«√pū hārdinnsa«√hr̥ codayavp·Ao2s«√cud |
    r̥tannsg«√r̥ yoninmsa«√yu āsadamv···D··«ā~√sad 



3. Des Indra Herz, o Soma,
    treib gereinigt du zum Schenken an,
    Zu setzen sich im Schooss des Rechts.



mr̥jánti tvā dáśa kṣípo hinvánti saptá dʰītáyaḥ |
ánu víprā amādiṣuḥ || 4||



4.  mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j tvamr2msa daśau kṣipnfpn«√kṣip  
    hinvantivp·A·3p«√hi saptau dʰītinfpn«√dʰī |
    anup vipranmpn«√vip amādiṣurvp·U·3p«√mad 



4. Es striegeln die zehn Finger dich,
    und sieb'n Gebete spornen dich,
    Es jauchzten dir die Sänger zu.



devébʰyastvā mádāya káṃ sr̥jānámáti meṣyàḥ |
sáṃ góbʰirvāsayāmasi || 5||



5.  devanmpd«√div tvamr2msa madanmsd«√mad kasr3msa  
    sr̥jānata·Amsn«√sr̥j atip meṣīnfpa«√miṣ |
    samp gonfpi vāsayāmasivp·A·1p«√vas 



5. Dich, der du strömst durchs Widderfell,
    umkleiden wir mit Milch der Kuh,
    Zum Rausche für die Götter dich.



punānáḥ kaláśeṣvā́ vástrāṇyaruṣó háriḥ |
pári gávyānyavyata || 6||



6.  punānajmsn«√pū kalaśanmpl«√kal? āp  
    vastrannpa«√vas aruṣajmsn«√ruṣ harijmsn«√hr̥ |
    parip gavyajnpa avyatava·U·3s«√vye 



6. Gereinigt in den Schalen hat
    der rothe, goldne sich gehüllt
    In Kleidung, die der Kuh entstammt.



magʰóna ā́ pavasva no jahí víśvā ápa dvíṣaḥ |
índo sákʰāyamā́ viśa || 7||



7.  magʰavanjmpa«√maṃh āp pavasvava·Ao2s«√pū vayamr1mpd  
    jahivp·Ao2s«√han viśvajfpa«√viś apap dviṣnfpa«√dviṣ |
    indunmsv«√ind sakʰinmsa«√sac āp viśavp·Ao2s«√viś 



7. O riesle unsern Fürsten zu,
    und schlage alle Hasser fort,
    Geh, Indu, ein in deinen Freund.



vr̥ṣṭíṃ diváḥ pári srava dyumnáṃ pr̥tʰivyā́ ádʰi |
sáho naḥ soma pr̥tsú dʰāḥ || 8||



8.  vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ dyunmsb parip sravavp·Ao2s«√sru  
    dyumnannsa pr̥tʰivīnfsb«√pr̥tʰ adʰip |
    sahasnnsa«√sah vayamr1mpd somanmsv«√su pr̥tnfpl«√pr̥c dʰāsvp·AE2s«√dʰā 



8. Vom Himmel ströme Regen her
    und Reichthum von der Erde Grund,
    In Schlachten, Soma, gib uns Kraft.



nr̥cákṣasaṃ tvā vayámíndrapītaṃ svarvídam |
bʰakṣīmáhi prajā́míṣam || 9||



9.  (nr̥nms-cakṣasnns«√cakṣ)nmsa tvamr2msa vayamr1mpn  
    (indraNms«√ind-pītajms«√pā)jmsa (svarnns-vidjms«√vid)jmsa |
    bʰakṣīmahiva·Ai1p«√bʰakṣ prajānfsa«pra~√jan iṣnfsa«√iṣ 



9. Dich Männer schaunden flehen wir,
    den Indra trinkt, der Glanz verschafft:
    Lass Kind und Nahrung uns empfahn.






Sūkta 9.9 

pári priyā́ diváḥ kavírváyāṃsi naptyòrhitáḥ |
suvānó yāti kavíkratuḥ || 1||



1.  parip priyajnpa«√prī dyunmsg kavinmsn«√kū  
    vayasnnpa«√vī naptīnfdl«√nap? hitajmsn«√dʰā |
    suvānata·Amsn«√su yātivp·A·3s«√yā (kavinms«√kū-kratunms«√kr̥)jmsn 



1. Des Himmels weiser Seher wird
    ans Töchterpaar gefügt und geht
    Gepresst zu lieben Labungen.



prápra kṣáyāya pányase jánāya júṣṭo adrúhe |
vītyàrṣa cániṣṭʰayā || 2||



2.  prap kṣayanmsd«√kṣi panyasjmsd«√pan  
    jananmsd«√jan juṣṭajmsn«√juṣ adruhjmsd«a~√druh |
    vītinfsi«√vī arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ caniṣṭʰanfsi«√can 



2. Auf, ströme zum berühmten Sitz,
    willkommen dem gerechten Mann
    Mit sehr beliebter Speisung hin.



sá sūnúrmātárā śúcirjātó jāté arocayat |
mahā́nmahī́ r̥tāvŕ̥dʰā || 3||



3.  sasr3msn sūnunmsn«√sū mātr̥nfda«√mā śucijmsn«√śuc  
    jātajmsn«√jan jātajfda«√jan arocayatvp·Aa3s«√ruc |
    mahantjmsn«√mah mahījfda«√mah (r̥tanns«√r̥-āvr̥dʰjfs«ā~√vr̥dʰ)jfda 



3. Die Aeltern hellt der lichte Sohn,
    geboren die geborenen,
    Er, gross, die grossen, heiligen.



sá saptá dʰītíbʰirhitó nadyò ajinvadadrúhaḥ |
yā́ ékamákṣi vāvr̥dʰúḥ || 4||



4.  sasr3msn saptau dʰītinfpi«√dʰī hitajmsn«√hi  
    nadīnfpa«√nad ajinvadvp·Aa3s«√jinv adruhjfpa«a~√druh |
    yār3fpn ekau akṣinnsa vāvr̥dʰurvp·I·3p«√vr̥dʰ 



4. Durch sieben Bräuche eingesetzt,
    erquickt die holden Ströme er,
    Durch die das eine Auge wächst.



tā́ abʰí sántamástr̥taṃ mahé yúvānamā́ dadʰuḥ |
índumindra táva vraté || 5||



5.  tār3fpn abʰip santtp·Amsa«√as astr̥tajmsa«a~√str̥  
    mahev···D··«√mah yuvanjmsa«√yu āp dadʰurva·I·3p«√dʰā |
    indunmsa«√ind indraNmsv«√ind tvamr2msg vratannsl«√vr̥2 



5. Den Indu strömten, Indra, sie,
    den siegenden zu deinem Dienst
    Den jungen dir dem alten zu.



abʰí váhnirámartyaḥ saptá paśyati vā́vahiḥ |
krívirdevī́ratarpayat || 6||



6.  abʰip vahninmsn«√vah amartyajmsn«a~√mr̥  
    saptau paśyativp·A·3s«√paś vāvahijmsn«√vah |
    krivijmsn«√kr̥ devīnfpa«√div atarpayatvp·Aa3s«√tr̥p 



6. Der Gott, der fährt, der stürmend fährt,
    beschaut die sieben Göttinnen,
    Der Somaschlauch ergötzte sie.



ávā kálpeṣu naḥ pumastámāṃsi soma yódʰyā |
tā́ni punāna jaṅgʰanaḥ || 7||



7.  avap kalpanmpl«√klr̥p vayamr1mpg puṃsnmsv  
    tamasnnpa«√tam somaNmsv«√su yodʰyajnpa«√yudʰ |
    tadr3npa punānajmsv«√pū jaṅgʰanasvp·Ae3s«√han 



7. Hilf bei den Werken, Soma, uns,
    o Held, bekämpf' die Finsterniss,
    O lichter, schlage sie hinweg.



nū́ návyase návīyase sūktā́ya sādʰayā patʰáḥ |
pratnavádrocayā rúcaḥ || 8||



8.  nua navyasjnsd«√nu navīyaṃsjnsd«√nu  
    sūktannsd«su~√vac sādʰayavp·Ao2s«√sādʰ patʰnmpa«√pantʰ |
    pratnavata rocayavp·Ao2s«√ruc rucnfpa«√ruc 



8. Dem jüngsten Sang, dem neusten Sang,
    ihm bahne grade Wege nun,
    Lass Lichter leuchten wie zuvor.



pávamāna máhi śrávo gā́máśvaṃ rāsi vīrávat |
sánā medʰā́ṃ sánā svàḥ || 9||



9.  pavamānanmsv«√pū mahijnsa«√mah śravasnnsa«√śru  
    gonfsa aśvanmsa«√aś rāsivp·A·2s«√rā vīravatjmsn«√vīr |
    sanavp·Ao2s«√san medʰānfsa«√midʰ sanavp·Ao2s«√san svarnnsa 



9. Gib grosses Gut, o rieselnder,
    gib Rind und Ross und Heldenschar,
    Und schenke Weisheit, schenke Licht.






Sūkta 9.10 

prá svānā́so rátʰā ivā́rvanto ná śravasyávaḥ |
sómāso rāyé akramuḥ || 1||



1.  prap svānajmpn«√svan ratʰanmpn«√r̥ ivac  
    arvantnmpn«√r̥ nac (śravasnns«√śru-yujms«√yu)jmpn |
    somanmpn«√su rāyinmsd«√rā akramurvp·U·3p«√kram 



1. Wie Wagen rasselnd eilten sie,
    wie Renner strebend nach dem Ziel,
    Die Soma's zu den Schätzen hin.



hinvānā́so rátʰā iva dadʰanviré gábʰastyoḥ |
bʰárāsaḥ kāríṇāmiva || 2||



2.  hinvānata·Ampn«√hi ratʰanmpn«√r̥ ivac  
    dadʰanvireva·I·3p«√dʰanv gabʰastinmdl |
    bʰaranmpn«√bʰr̥ kārinnmpg«√kr̥ ivac 



2. Sie strömten von den Armen aus
    den losgelassnen Wagen gleich,
    Und wie der Sänger Liederschar.



rā́jāno ná práśastibʰiḥ sómāso góbʰirañjate |
yajñó ná saptá dʰātŕ̥bʰiḥ || 3||



3.  rājānata·Amsn«√rāj nac praśastinfpi«pra~√śaṃs  
    somajmpn«√su gonfpi añjateva·A·3p«√añj |
    yajñanmsn«√yaj nac saptau dʰātr̥nmpi«√dʰā 



3. Die Soma's schmücken sich mit Milch,
    wie Könige mit Herrlichkeit,
    Wie sieben Opferer das Fest.



pári suvānā́sa índavo mádāya barháṇā girā́ |
sutā́ arṣanti dʰā́rayā || 4||



4.  parip suvānata·Ampn«√su indunmpn«√ind  
    madanmsd«√mad barhaṇājfsi«√br̥h girnfsi«√gr̥̄ |
    sutajmpn«√su arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ dʰārānfsi«√dʰr̥ 



4. Die Indutränke rinnen rings,
    zum Rausch erzeugt, mit Macht und Schall
    Im Strome die gepressten hin.



āpānā́so vivásvato jánanta uṣáso bʰágam |
sū́rā áṇvaṃ ví tanvate || 5||



5.  āpānatp·Impn«√āp vivasvatNmsg«√vas  
    janantjmpn«√jan uṣasnfsg«√vas bʰaganmsa«√bʰaj |
    sūrajmpn«√sūr aṇunmsa vip tanvateva·A·3p«√tan 



5. Erlangend des Vivasvat Glanz
    und zeugend den des Morgenroths,
    Dringt durch die Seihe hin der Saft.



ápa dvā́rā matīnā́ṃ pratnā́ r̥ṇvanti kārávaḥ |
vŕ̥ṣṇo hárasa āyávaḥ || 6||



6.  apap dvārannpa«√dvr̥ matinfpg«√man  
    pratnajnpa r̥ṇvantivp·A·3p«√r̥ kārujmpn«√kr̥ |
    vr̥ṣannmsg«√vr̥ṣ harasnnsd«√hr̥ āyujmpn«√i 



6. Es thut der alten Sänger Schar
    die Thore der Gebete auf,
    Den Stier zu fassen rasch bemüht.



samīcīnā́sa āsate hótāraḥ saptájāmayaḥ |
padámékasya píprataḥ || 7||



7.  samīcīnajmpn«sam~√añc āsatevp·A·3p«√ās  
    hotr̥nmpn«√hu saptau jāminmpn«√jan |
    padannsa«√pad ekajmsg piprattp·Ampn«√pr̥ 



7. Die Priester sitzen im Verein,
    mit sieben Schwestern eng verknüpft,
    Den Ort des einen füllen sie.



nā́bʰā nā́bʰiṃ na ā́ dade cákṣuścitsū́rye sácā |
kavérápatyamā́ duhe || 8||



8.  nābʰinfsl«√nabʰ nābʰinfsa«√nabʰ vayamr1mpg āp dadevp·I·3s«√dā  
    cakṣusnnsa«√cakṣ cidc sūryanmsl«√sūr sacāa«√sac |
    kavinmsg«√kū apatyannsa āp duhevp·A·3s«√duh 



8. Ich schmieg' mich Brust an Brust ihm an
    und lass das Aug' zur Sonne schaun,
    Des weisen Zweige melk' ich aus.



abʰí priyā́ diváspadámadʰvaryúbʰirgúhā hitám |
sū́raḥ paśyati cákṣasā || 9||



9.  abʰip priyājnpa«√prī dyunmsg«√dyu padannsa«√pad  
    (adʰvaranms«a~√dʰvr̥-yujms«√yu)nmpi guhāa«√guh hitajnsa«√dʰā |
    sūranmsn«√sūr paśyativp·A·3s«√paś cakṣasnnsi«√cakṣ 



9. Er schauet mit der Sonne Blick
    vom Himmel auf den lieben Ort,
    Den Priester ins Versteck gelegt.






Sūkta 9.11 

úpāsmai gāyatā naraḥ pávamānāyéndave |
abʰí devā́m̐ íyakṣate || 1||



1.  upap ayamr3msd gāyatavp·AE2p«√gai nr̥nmpv  
    pavamānajmsd«√pū indunmsd«√ind |
    abʰip devanmpa«√div iyakṣateva·A·3s«√yaj 



1. O Männer, diesem Indu singt
    Gesänge ihm, dem rieselnden,
    Den Göttern strebt er opfernd zu.



abʰí te mádʰunā páyó'tʰarvāṇo aśiśrayuḥ |
deváṃ devā́ya devayú || 2||



2.  abʰip tvamr2msg madʰunnsi«√madʰ payasnnsa«√pī  
    atʰarvannmpn«√atʰar? aśiśrayurvp·I·3p«√śri |
    devanmsa«√div devanmsd«√div (devanms«√div-yujms«√yu)jnsa 



2. Die Priester haben wohl gemischt
    mit süssem Tranke deinen Saft,
    Den Gott dem Gotte gottgetreu.



sá naḥ pavasva śáṃ gáve śáṃ jánāya śámárvate |
śáṃ rājannóṣadʰībʰyaḥ || 3||



3.  sasr3msn vayamr1mpd pavasvava·Ao2s«√pū śamnfsa«√śam gonfsd  
    śamnfsa«√śam jananmsd«√jan śamnfsa«√śam arvantjmsd«√r̥ |
    śamnfsa«√śam rājannmsv«√rāj (oṣanms«√uṣ-dʰijfs«√dʰā)nfpd 



3. So riesle Heil für unser Vieh,
    für Männer Heil und für das Ross,
    O König, den Gewächsen Heil.



babʰráve nú svátavase'ruṇā́ya divispŕ̥śe |
sómāya gātʰámarcata || 4||



4.  babʰrujmsd«√bʰr̥ nuc svatavasjmsd«sva~√tu  
    aruṇajmsd«√r̥ (dyunmsl-spr̥śjms«√spr̥ś)jmsd |
    somanmsd«√su gātʰanmsa«√gai arcatavp·AE2p«√r̥c 



4. Dem flammenden, selbstkräftigen,
    dem rothen, der zum Himmel reicht,
    Dem Soma singet Lobgesang.



hástacyutebʰirádribʰiḥ sutáṃ sómaṃ punītana |
mádʰāvā́ dʰāvatā mádʰu || 5||



5.  (hastanms-cyutajms«√cyu)jmpi adrinmpi«√dr̥  
    sutajmsa«√su somanmsa«√su punītanavp·Ao2p«√pū |
    madʰunnsl«√madʰ āp dʰāvatāvp·Ao2p«√dʰāv madʰunnsa«√madʰ 



5. Den Soma reinigt, der gepresst
    von Hand-bewegten Steinen ist,
    Durchspült mit Süss den süssen Saft.



námasédúpa sīdata dadʰnédabʰí śrīṇītana |
índumíndre dadʰātana || 6||



6.  namasnnsi«√nam idc upap sīdatavp·Ao2p«√sad  
    dadʰannnsi idc abʰip śrīṇītanavp·AE2p«√śrī |
    indunmsa«√ind indraNmsl«√ind dadʰātanavp·AE2p«√dʰā 



6. Mit Ehrfurcht setzt euch zu ihm hin,
    und mischt mit warmen Molken ihn,
    Den Indu setzt dem Indra vor.



amitrahā́ vícarṣaṇiḥ pávasva soma śáṃ gáve |
devébʰyo anukāmakŕ̥t || 7||



7.  (amitranms«a~√mitʰ-hanjms«√han)jmsn vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ  
    pavasvava·Ao2s«√pū śama«√śam gonfsd |
    devanmpd«√div (anup-kāmanms«√kam-kr̥tjms«√kr̥)jmsn 



7. Die Feinde schlagend, eifervoll,
    o Soma, riesle Heil dem Rind,
    Den Göttern wunscherfüllend zu.



índrāya soma pā́tave mádāya pári ṣicyase |
manaścínmánasaspátiḥ || 8||



8.  indraNmsd«√ind somaNmsv«√su pātavev···D··«√pā  
    madanmsd«√mad parip sicyasevp·A·2s«√sic |
    (manasnns«√man-citjms«√cit)jmsn manasnnsg«√man patinmsn«√pā 



8. Zum Trunk dem Indra wirst du rings
    zum Rausch, o Soma, ausgesprengt,
    den Geist erkennend, Geistes Herr!



pávamāna suvī́ryaṃ rayíṃ soma rirīhi naḥ |
índavíndreṇa no yujā́ || 9||



9.  pavamānanmsv«√pū suvīryanmsa«su~√vīr  
    rayinmsa«√rā somaNmsv«√su rirīhivp·Ao2s«√rā vayamr1mpd |
    indunmsv«√ind indraNmsi«√ind vayamr1mpa yujnfsi«√yuj 



9. O Soma, schenk uns Heldenkraft
    und Reichthum uns, o rieselnder,
    Mit Indra, Indu; uns gesellt.






Sūkta 9.12 

sómā asr̥gramíndavaḥ sutā́ r̥tásya sā́dane |
índrāya mádʰumattamāḥ || 1||



1.  somajmpn«√su asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j indunmpn«√ind  
    sutajmpn«√su r̥tannsg«√r̥ sādanannsl«√sad |
    indraNmsd«√ind madʰumattamajmpn«√madʰ 



1. Des Soma Tropfen sind entströmt,
    die Säfte in des Rechtes Sitz,
    Dem Indra die berauschendsten.



abʰí víprā anūṣata gā́vo vatsáṃ ná mātáraḥ |
índraṃ sómasya pītáye || 2||



2.  abʰip viprajmpn«√vip anūṣatava·U·3p«√nu  
    gonfpn vatsanmsa nac mātr̥nfpn«√mā |
    indraNmsa«√ind somanmsg«√su pītinfsd«√pā 



2. Die Sänger haben haut geschrien
    nach Indra zu des Soma Trunk,
    Wie Mutterkühe nach dem Kalb.



madacyútkṣeti sā́dane síndʰorūrmā́ vipaścít |
sómo gaurī́ ádʰi śritáḥ || 3||



3.  (madanms«√mad-cyutjms«√cyu)jmsn kṣetivp·A·3s«√kṣi sādanannsl«√sad  
    sindʰunmsg«√sindʰ ūrminmsl«√r̥ (vipnfpa«√vip-citjms«√ci)jmsn |
    somanmsn«√su gaurīnfsl adʰip śritajmsn«√śri 



3. Begeistert, Rausch erregend weilt
    in Stromes Wellen in dem Sitz
    Der Soma mit der Kuh vereint.



divó nā́bʰā vicakṣaṇó'vyo vā́re mahīyate |
sómo yáḥ sukrátuḥ kavíḥ || 4||



4.  dyunmsg«√dyu nābʰinfsl«√nabʰ vicakṣaṇajmsn«vi~√cakṣ  
    avinmsg vāranmsl«√vr̥2 mahīyateva·A·3s«√mah |
    somanmsn«√su yasr3msn sukratujmsn«su~√kr̥ kavinmsn«√kū 



4. Gewaltig zeigt der weise sich
    im Himmelssitz, im Widderfell,
    Ein Seher Soma, stark an Geist.



yáḥ sómaḥ kaláśeṣvā́m̐ antáḥ pavítra ā́hitaḥ |
támínduḥ pári ṣasvaje || 5||



5.  yasr3msn somanmsn«√su kalaśanmsl«√kal? āp  
    antara pavitrannsl«√pū āhitajmsn«ā~√dʰā |
    sasr3msa indunmsn«√ind parip sasvajevp·I·3s«√svaj 



5. Den Soma, der in Schalen,
    ruht, und welcher durch die Seihe rinnt,
    Nimmt Indu auf in seinen Arm.



prá vā́camínduriṣyati samudrásyā́dʰi viṣṭápi |
jínvankóśaṃ madʰuścútam || 6||



6.  prap vācnfsa«√vac indunmsn«√ind iṣyativp·A·3s«√iṣ  
    samudranmsg«sam~√ud adʰip viṣṭapnfsl«vi~√stambʰ |
    jinvanttp·Amsn«√jinv kośanmsa«√kuś (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa 



6. Und auf des Meeres Fläche hin,
    lässt Indu schallen seinen Sang,
    Erregt den methgefüllten Trog.



nítyastotro vánaspátirdʰīnā́mantáḥ sabardúgʰaḥ |
hinvānó mā́nuṣā yugā́ || 7||



7.  (nityajns«√ni-stotranns«√stu)jmsn (vanasnns«√van-patinms«√pā2)nmsn  
    dʰīnfpg«√dʰī antara (sabarnns-dugʰajms«√duh)jmsn |
    hinvānata·Amsn«√hi mānuṣajnpa«√man yugannpa«√yuj 



7. Der Pflanzenfürst, dem Lob gebührt,
    weilt in der nektarreichen Milch,
    Den Menschenstämmen holdgesinnt.



abʰí priyā́ diváspadā́ sómo hinvānó arṣati |
víprasya dʰā́rayā kavíḥ || 8||



8.  abʰip priyajnpa«√prī dyunmsg padannpa«√pad  
    somanmsn«√su hinvānata·Amsn«√hi arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    viprajmsg«√vip dʰārānfsi«√dʰr̥ kavinmsn«√kū 



8. Der Soma strömet angespornt
    zu lieben Himmelsstätten hin,
    Der Seher mit des Priesters Strom.



ā́ pavamāna dʰāraya rayíṃ sahásravarcasam |
asmé indo svābʰúvam || 9||



9.  āp pavamānanmsv«√pū dʰārayavp·Ao2s«√dʰr̥  
    rayinmsa«√rā (sahasrau-varcasnns«√ruc)jmsa |
    vayamr1mpl indunmsv«√ind svābʰūjmsa«su-



9. Ertheil uns, Indu rieselnder,
    den Schatz, der tausendfach erglänzt
    Und schöne Hülfe uns gewährt.






Sūkta 9.13 

sómaḥ punānó arṣati sahásradʰāro átyaviḥ |
vāyóríndrasya niṣkr̥tám || 1||



1.  somanmsn«√su punānajmsn«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ  
    (sahasrau-dʰārajms«√dʰr̥)jmsn atyavijmsn |
    vāyuNmsg«√vā indraNmsg«√ind niṣkr̥tannsa«nis~√kr̥ 



1. Geklärt in tausend Strömen rinnt
    der Soma durch die Wolle hin
    Zu Indra-Vaju's Stelldichein.



pávamānamavasyavo vípramabʰí prá gāyata |
suṣvāṇáṃ devávītaye || 2||



2.  pavamānanmsa«√pū (avasnns«√av-yujms«√yu)jmpv  
    viprajmsa«√vip abʰip prap gāyatavp·AE2p«√gai |
    suṣvāṇata·Amsa«√su (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd 



2. Besingt, o hülfsbegierige,
    den rieselnden, begeisterten,
    Gepressten zu dem Göttermahl.



pávante vā́jasātaye sómāḥ sahásrapājasaḥ |
gr̥ṇānā́ devávītaye || 3||



3.  pavanteva·A·3p«√pū (vājanms«√vāj-sātinfs«√san)nfsd  
    somanmpn«√su (sahasrau-pājasnns«√pāj)jmpn |
    gr̥ṇānata·Ampn«√gr̥̄ (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd 



3. Die Soma's, tausendfach an Glanz,
    sie rieseln hin zum Opferwerk,
    Gepriesen zu dem Göttermahl.



utá no vā́jasātaye pávasva br̥hatī́ríṣaḥ |
dyumádindo suvī́ryam || 4||



4.  utac vayamr1mpd (vājanms«√vāj-sātinfs«√san)nfsd  
    pavasvava·Ao2s«√pū br̥hatījfpa«√br̥h iṣnfpa«√iṣ |
    dyumantjnsa«√dyut induNmsv«√ind suvīryannsa«su~√vīr 



4. Und riesle uns zum Opferwerk,
    o Indu, reiche Tränke zu
    Und glanzbegabte Heldenmacht.



té naḥ sahasríṇaṃ rayíṃ pávantāmā́ suvī́ryam |
suvānā́ devā́sa índavaḥ || 5||



5.  sasr3mpn vayamr1mpd sahasrinjmsa rayinmsa«√rā  
    pavantāmva·Ao3p«√pū āp suvīryannsa«su~√vīr |
    suvānata·Ampn«√su devajmpn«√div indunmpn«√ind 



5. Die Götter Indu's mögen uns
    herrieseln tausendfaches Gut,
    Die ausgepressten, Heldenmacht.



átyā hiyānā́ ná hetŕ̥bʰirásr̥graṃ vā́jasātaye |
ví vā́ramávyamāśávaḥ || 6||



6.  atyanmpn«√at? hiyānata·Ampn«√hi nac hetr̥nmpi«√hi  
    asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j (vājanms«√vāj-sātinfs«√san)nfsd |
    vip vārannsa«√vr̥2 avyajnsa āśujmpn«√aś 



6. Wie Rosse, die der Lenker spornt,
    ergossen sie zum Opfer sich,
    Die raschen durch des Schafes Fell.



vāśrā́ arṣantī́ndavo'bʰí vatsáṃ ná dʰenávaḥ |
dadʰanviré gábʰastyoḥ || 7||



7.  vāśrājmpn«√vāś arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ indunmpn«√ind  
    abʰip vatsanmsa nac dʰenunfpn«√dʰe |
    dadʰanvireva·I·3p«√dʰanv gabʰastinmdl 



7. Die Indu's laufen rauschend hin
    wie Mutterkühe zu dem Kalb,
    Aus beiden Armen, strömen sie.



júṣṭa índrāya matsaráḥ pávamāna kánikradat |
víśvā ápa dvíṣo jahi || 8||



8.  juṣṭajmsn«√juṣ indraNmsd«√ind (madnfs«√mad-saranms«√sr̥)jmsn  
    pavamānanmsv«√pū kanikradattp·Amsn«√krand |
    viśvajfpa«√viś apap dviṣnfpa«√dviṣ jahivp·Ao2s«√han 



8. Berauschend und dem Indra lieb,
    laut wiehernd schlag', o rieselnder,
    Die Feinde alle weit hinweg.



apagʰnánto árāvṇaḥ pávamānāḥ svardŕ̥śaḥ |
yónāvr̥tásya sīdata || 9||



9.  apagʰnanttp·Ampn«apa~√han arāvanjmpa«a~√rā  
    pavamānajmpn«√pū (svarnns-dr̥śjms«√dr̥ś)jmpn |
    yoninmsl«√yu r̥tannsg«√r̥ sīdatavp·Ao2p«√sad 



9. Fortschlagend die, die gottlos sind,
    ihr sonnengleichen, rieselnden,
    Im Schooss des Rechtes setzet euch.






Sūkta 9.14 

pári prā́siṣyadatkavíḥ síndʰorūrmā́vádʰi śritáḥ |
kāráṃ bíbʰratpuruspŕ̥ham || 1||



1.  parip prap asiṣyadatva·U·3s«√syand kavinmsn«√kū  
    sindʰunmsg«√sindʰ ūrminmsl«√r̥ adʰip śritajmsn«√śri |
    kāranmsa«√kr̥ bibʰrattp·Amsn«√bʰr̥ (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa 



1. Der Seher strömte rings hervor,
    sich stützend auf des Stromes Flut,
    Erhebend viel begehrten Sang.



girā́ yádī sábandʰavaḥ páñca vrā́tā apasyávaḥ |
pariṣkr̥ṇvánti dʰarṇasím || 2||



2.  girnfsi«√gr̥̄ yadr3nsl sabandʰujmpn«sa~√bandʰ  
    pañcau vrātanmpn«√vr̥2 (apasnns-yujms«√yu)nmpn |
    pariṣkr̥ṇvantivp·A·3p«pari~√kr̥ dʰarṇasijmsa«√dʰr̥ 



2. Wenn die verwandten thätigen
    fünf Stämme mit dem Lobgesang
    Ausschmücken den gewaltigen.



ā́dasya śuṣmíṇo ráse víśve devā́ amatsata |
yádī góbʰirvasāyáte || 3||



3.  ātc ayamr3msg śuṣminjmsg«√śuṣ rasanmsl«√ras  
    viśvajmpn«√viś devanmpn«√div amatsatavp·U·3p«√mad |
    yadr3nsl gonfpi vasāyateva·A·3s«√vas 



3. Dann haben an des starken Saft
    sich alle Götter stets berauscht,
    Wenn er mit Milch umkleidet ist.



niriṇānó ví dʰāvati jáhacʰáryāṇi tā́nvā |
átrā sáṃ jigʰnate yujā́ || 4||



4.  niriṇānajmsn«ni~√rī vip dʰāvativp·A·3s«√dʰāv  
    jahattp·Amsn«√hā śaryannpa«√śrī tānvajnpa«√tan |
    ar3nsl samp jigʰnateva·A·3s«√han yujnmsi«√yuj 



4. Er strömet niederrinnend ab,
    wenn er das Rohrgeflecht verlässt,
    Dann trifft er mit dem Freunde sich,



naptī́bʰiryó vivásvataḥ śubʰró ná māmr̥jé yúvā |
gā́ḥ kr̥ṇvānó ná nirṇíjam || 5||



5.  naptīnfpi«√nap? yasr3msn vivasvatNmsg«√vas  
    śubʰrajmsn«√śubʰ nac māmr̥jevp·I·3s«√mr̥j yuvannmsn«√yu |
    gonfpa kr̥ṇvānata·Amsn«√kr̥ nac nirṇijnfsa«nis~√nij 



5. Der durch Vivasvats Töchter sich
    gleich einem schönen Jüngling schmückt,
    Die Milch umnehmend wie ein Kleid.



áti śritī́ tiraścátā gavyā́ jigātyáṇvyā |
vagnúmiyarti yáṃ vidé || 6||



6.  atip śritinfda«√śri (tirasa«√tr̥̄-catāa«√añc)a  
    gavīnfsi jigātivp·A·3s«√gā aṇvījfsi«√aṇ? |
    vagnunmsa«√vac iyartivp·A·3s«√r̥ yasr3msa videv···D··«√vid 



6. Sich schmiegend geht er quer hindurch
    begierig durch das feine Sieb,
    Erregend den gewohnten Schall.



abʰí kṣípaḥ sámagmata marjáyantīriṣáspátim |
pr̥ṣṭʰā́ gr̥bʰṇata vājínaḥ || 7||



7.  abʰip kṣipnfpn«√kṣip samp agmatava·U·3p«√gam  
    marjayantītp·Afpa«√mr̥j iṣnfsg«√iṣ patinmsa«√pā2 |
    pr̥ṣṭʰannpa«pra~√stʰā gr̥bʰṇatavp·AE3p«√grah vājinnmsg«√vāj 



7. Es nahten sich die Finger ihm,
    den Herrn des Trankes reinigend,
    Des Rosses Rücken fassten sie.



pári divyā́ni mármr̥śadvíśvāni soma pā́rtʰivā |
vásūni yāhyasmayúḥ || 8||



8.  parip divyajnpa«√div marmr̥śatv···D··«√mr̥ś  
    viśvajnpa«√viś somaNmsv«√su pārtʰivajnpa«√pr̥tʰ |
    vasunnpa«√vas yāhivp·Ao2s«√yā (vayamr1mpa-yujms«√yu)jmsn 



8. Umfassend alles Himmelsgut
    und, Soma, alles irdische,
    Uns Huld erweisend komme her.






Sūkta 9.15 

eṣá dʰiyā́ yātyáṇvyā śū́ro rátʰebʰirāśúbʰiḥ |
gácʰanníndrasya niṣkr̥tám || 1||



1.  eṣasr3msn dʰīnfsi«√dʰī yātivp·A·3s«√yā aṇvījfsi  
    śūranmsn«√śūr ratʰanmpi«√r̥ āśujmpi«√aś |
    gacʰanttp·Ampn«√gam indraNmsg«√ind niṣkr̥tannsa«nis~√kr̥ 



1. Er eilt mit Fleiss durchs feine Sieb
    mit raschem Wagen er, der Held,
    Dahin, wo er den Indra trifft.



eṣá purū́ dʰiyāyate br̥haté devátātaye |
yátrāmŕ̥tāsa ā́sate || 2||



2.  eṣasr3msn purua«√pr̥̄ dʰiyāyateva·A·3s«√dʰī  
    br̥hantjmsd«√br̥h (devanms«√div-tātinms«√tan)nmsd |
    yadr3nsl amr̥tajmpn«a~√mr̥ āsatevp·A·3p«√ās 



2. Viel heil'ge Werke führt er aus
    für das erhabne Götterfest,
    Im Sitze der Unsterblichen.



eṣá hitó ví nīyate'ntáḥ śubʰrā́vatā patʰā́ |
yádī tuñjánti bʰū́rṇayaḥ || 3||



3.  eṣasr3msn hitajmsn«√hi vip nīyatevp·A·3s«√nī  
    antara śubʰrāvantjmsi«√śubʰ pantʰannmsi«√pantʰ |
    yadr3nsl tuñjantivp·A·3p«√tuj bʰūrṇijfpn«√bʰur 



3. Er wird entsandt und fortgeführt
    auf seinem glanzbegabten Weg,
    Wenn ihn ergiessen Eifrige.



eṣá śŕ̥ṅgāṇi dódʰuvacʰíśīte yūtʰyò vŕ̥ṣā |
nr̥mṇā́ dádʰāna ójasā || 4||



4.  eṣasr3msn śr̥ṅgannpa«√śr̥ṅ? dodʰuvattp·Amsn«√dʰū  
    śiśīteva·A·3s«√śo yūtʰyajmsn«√yu vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ |
    (nr̥nms-mnanfs«√man)nnpa dadʰānatp·Imsn«√dʰā ojasnnsi«√vaj 



4. Er wetzt die Hörner, schüttelt sie,
    der Stier der Heerde, wenn er sich
    Mit Mannesthaten kräftig schmückt.



eṣá rukmíbʰirīyate vājī́ śubʰrébʰiraṃśúbʰiḥ |
pátiḥ síndʰūnāṃ bʰávan || 5||



5.  eṣasr3msn rukminjmpi«√ruc īyateva·A·3s«√i  
    vājinnmsn«√vāj śubʰrajmpi«√śubʰ aṃśunmpi«√aś |
    patinmsn«√pā2 sindʰunmpg«√sindʰ bʰavanttp·A?sn«√bʰū 



5. Mit goldnen Strahlen eilet er,
    mit glänzenden, das schnelle Ross,
    Er, welcher Herr der Ströme ist.



eṣá vásūni pibdanā́ páruṣā yayivā́m̐ áti |
áva śā́deṣu gacʰati || 6||



6.  eṣasr3msn vasunnpa«√vas pibdanajnpa«api~√pad  
    paruṣajnpa«√parv yayivanttp·Ams?«√yā atip |
    avap śādanmpl«√śad gacʰativp·A·3s«√gam 



6. Wenn durch die Flocken er geeilt,
    so dringt zu festen Gütern er,
    Geht nieder in die Eimer dann.



etáṃ mr̥janti márjyamúpa dróṇeṣvāyávaḥ |
pracakrāṇáṃ mahī́ríṣaḥ || 7||



7.  etasr3msa mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j marjyajmsa«√mr̥j  
    upap droṇannpl«√dru āyunmpn«√i |
    pracakrāṇajmsa«pra~√kr̥ mahījfpa«√mah iṣnfpa«√iṣ 



7. Ihn läutern, den man läutern muss,
    der grossen Labetrunk verschafft,
    Die Männer in dem Somatrog.



etámu tyáṃ dáśa kṣípo mr̥jánti saptá dʰītáyaḥ |
svāyudʰáṃ madíntamam || 8||



8.  eṣasr3msa uc syar3mpn daśau kṣipnfpn«√kṣip  
    mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j saptau dʰītinfpn«√dʰī |
    svāyudʰajmsa«su-ā~√yudʰ madintamajmsa«√mad 



8. Ja ihn, den schönbewaffneten,
    ihn läutern, den berauschendsten,
    Zehn Finger, sieben Bräuche ihn.






Sūkta 9.16 

prá te sotā́ra oṇyò rásaṃ mádāya gʰŕ̥ṣvaye |
sárgo ná taktyétaśaḥ || 1||



1.  prap tvamr2msg sotr̥nmpn«√su oṇīnmdl«√oṇ  
    rasanmsa«√ras madanmsd«√mad gʰr̥ṣvijmsd«√hr̥ṣ |
    sarganmsn«√sr̥j nac taktivp·A·3s«√tak etaśajmsn 



1. In beide Schalen sandten dir
    die Presser Saft zum muntern Rausch;
    Das Ross schiesst wie ein Strom dahin.



krátvā dákṣasya ratʰyàmapó vásānamándʰasā |
goṣā́máṇveṣu saścima || 2||



2.  kratunmsi«√kr̥ dakṣanmsg«√dakṣ ratʰīnmsa«√r̥  
    apnmsa vasānata·Amsa«√vas andʰasnnsi«√andʰ |
    (gonfs-sanjms«√san)nmsa aṇvanmpl saścimava·I·1p«√sac 



2. Der weise lenkt der Kraft Gefährt,
    und seinen Saft in Wasser hüllt,
    Den Spender führen wir ins Sieb.



ánaptamapsú duṣṭáraṃ sómaṃ pavítra ā́ sr̥ja |
punīhī́ndrāya pā́tave || 3||



3.  anaptajmsa apnfpl duṣṭarajmsa«dus~√tr̥̄  
    somanmsa«√su pavitrannsl«√pū āp sr̥javp·Ao2s«√sr̥j |
    punīhivp·Ao2s«√pū indraNmsd«√ind pātavev···D··«√pā 



3. Den trocknen, der in Wassern siegt,
    den Soma giesse in das Sieb,
    Dem Indra läutre ihn zum Trunk.



prá punānásya cétasā sómaḥ pavítre arṣati |
krátvā sadʰástʰamā́sadat || 4||



4.  prap punānajmsg«√pū cetasnnsi«√cit  
    somanmsn«√su pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    kratunmsi«√kr̥ (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnsa āp asadatvp·U·3s«√sad 



4. Erglänzend als sich läutender
    ergiesst der Soma sich ins Sieb,
    Und setzt sich kräftig auf den Sitz.



prá tvā námobʰiríndava índra sómā asr̥kṣata |
mahé bʰárāya kāríṇaḥ || 5||



5.  prap tvamr2msa namasnnpi«√nam indunmpn«√ind  
    indraNmsv«√ind somajmpn«√su asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j |
    mahajmsd«√mah bʰaranmsd«√bʰr̥ kārinjmpn«√kr̥ 



5. Zu dir ergossen demuthsvoll
    die Somatropfen, Indra, sich,
    die Sänger zu erhabnem Preis.



punānó rūpé avyáye víśvā árṣannabʰí śríyaḥ |
śū́ro ná góṣu tiṣṭʰati || 6||



6.  punānajmsn«√pū rūpannsl avyayajnsl«√i  
    viśvajfpa«√viś arṣanttp·Ams?«√r̥ṣ abʰip śrīnfpa«√śrī |
    śūrajmsn«√śūr nac gonfpl tiṣṭʰativp·A·3s«√stʰā 



6. Geklärt im wollnen Schmuckgewand,
    ergiessend aller Schönheit Glanz,
    Steht bei den Kühen er als Held.



divó ná sā́nu pipyúṣī dʰā́rā sutásya vedʰásaḥ |
vŕ̥tʰā pavítre arṣati || 7||



7.  dyunmsg nac sānunnsn«√san pipyuṣījfsn«√pī  
    dʰārānfsn«√dʰr̥ sutajmsg«√su vedʰasjmpa«√vidʰ |
    vr̥tʰāa«√vr̥2 pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ 



7. Der Strom des schöpferischen Tranks,
    der wie des Himmels Rücken schwillt,
    Ergiesst sich lustig in das Sieb.



tváṃ soma vipaścítaṃ tánā punāná āyúṣu |
ávyo vā́raṃ ví dʰāvasi || 8||



8.  tvamr2msn somaNmsv«√su (vipnfpa«√vip-citjms«√ci)jfsa  
    tannfsi«√tan punānajmsn«√pū āyunmpl«√i |
    avinmsg vāranmsa«√vr̥2 vip dʰāvasivp·A·2s«√dʰāv 



8. Gereinigt, Soma, fort und fort
    bei Menschen strömst dem weisen Gott
    Du durch des Widders Wolle zu.






Sūkta 9.17 

prá nimnéneva síndʰavo gʰnánto vr̥trā́ṇi bʰū́rṇayaḥ |
sómā asr̥gramāśávaḥ || 1||



1.  prap nimnannsi«√ni ivac sindʰunfpn«√sindʰ  
    gʰnantjmpn«√han vr̥trannpa«√vr̥ bʰūrṇijmpn |
    somanmpn«√su asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j āśujmpn«√aś 



1. Wie Flüsse am Gesenke hin,
    die Feinde tödtend, eifervoll
    Sind schnelle Soma's hingeströmt.



abʰí suvānā́sa índavo vr̥ṣṭáyaḥ pr̥tʰivī́miva |
índraṃ sómāso akṣaran || 2||



2.  abʰip suvānata·Ampn«√su indunmpn«√ind  
    vr̥ṣṭinfpn«√vr̥ṣ pr̥tʰivīnfsa«√pr̥tʰ ivac |
    indraNmsa«√ind somajmpn«√su akṣaranvp·Aa3p«√kṣar 



2. Zu Indra rann der Somatrank,
    wie Regen auf die Erde strömt,
    Die ausgepressten Tropfen hin.



átyūrmirmatsaró mádaḥ sómaḥ pavítre arṣati |
vigʰnánrákṣāṃsi devayúḥ || 3||



3.  atyūrminmsn«ati~√r̥ (madnfs«√mad-saranms«√sr̥)jmsn madanmsn«√mad  
    somaNmsn«√su pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    vigʰnanttp·Amsn«vi~√han rakṣasnnpa«√rakṣ (devanms«√div-yujms«√yu)jmsn 



3. Hochwallend rinnt der Somatrank
    zur Seihe, der berauschende,
    Gespenster tilgend, Göttern hold.



ā́ kaláśeṣu dʰāvati pavítre pári ṣicyate |
uktʰaíryajñéṣu vardʰate || 4||



4.  āp kalaśanmpl«√kal? dʰāvativp·A·3s«√dʰāv  
    pavitrannsl«√pū parip sicyatevp·A·3s«√sic |
    uktʰannpi«√vac yajñanmpl«√yaj vardʰateva·A·3s«√vr̥dʰ 



4. Er strömet in die Schalen hin,
    ergiesset durch die Seihe sich
    Und wächst durch Sprüche bei dem Fest.



áti trī́ soma rocanā́ róhanná bʰrājase dívam |
iṣṇánsū́ryaṃ ná codayaḥ || 5||



5.  atip trīu somaNmsv«√su rocanannpa«√ruc  
    rohanttp·Amsn«√ruh nac bʰrājaseva·A·2s«√bʰrāj dyunmsa |
    iṣṇanttp·Amsn«√iṣ sūryanmsa«√sūr nac codayasvp·UE2s«√cud 



5. Du strahlst der Sonne gleich, die durch
    drei Räume auf zum Himmel steigt,
    Und eilend gleichsam treibst du sie.



abʰí víprā anūṣata mūrdʰányajñásya kārávaḥ |
dádʰānāścákṣasi priyám || 6||



6.  abʰip vipranmpn«√vip anūṣatavp·U·3p«√nū  
    mūrdʰannnsl yajñanmsg«√yaj kārunmpn«√kr̥ |
    dadʰānatp·Impn«√dʰā cakṣasnnsl«√cakṣ priyajmsa«√prī 



6. Die Sänger haben dich begrüsst,
    die Dichter an des Fests Beginn;
    Erwünschtes zeigend deinem Blick.



támu tvā vājínaṃ náro dʰībʰírvíprā avasyávaḥ |
mr̥jánti devátātaye || 7||



7.  sasr3msa uc tvamr2msa vājinnmsa«√vāj nr̥nmpn  
    dʰīnfpi«√dʰī viprajmpn«√vip (avasnns«√av-yujms«√yu)jmpn |
    mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j (devanms«√div-tātinms«√tan)nmsd 



7. So streicheln hülfesuchend dich,
    das Ross, die Männer durch Gebet
    Mit Lied die Sänger zu dem Fest.



mádʰordʰā́rāmánu kṣara tīvráḥ sadʰástʰamā́sadaḥ |
cā́rurr̥tā́ya pītáye || 8||



8.  madʰunnsg«√madʰ dʰārānfsa«√dʰr̥ anup kṣaravp·Ao2s«√kṣar  
    tīvrajmsn«√tu (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnsa āp asadasvp·Aa2s«√sad |
    cārujmsn«√can r̥tannsd«√r̥ pītinfsd«√pā 



8. Dem Strom des Methes rinne nach,
    du starker, setz' dich auf den Sitz,
    Dem Heiligen beliebt zum Trunk.






Sūkta 9.18 

pári suvānó giriṣṭʰā́ḥ pavítre sómo akṣāḥ |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 1||



1.  parip suvānata·Amsn«√su (girinms-stʰājfs«√stʰā)jmsn  
    pavitrannsl«√pū somanmsn«√su akṣāsvp·Ae2s«√aś |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



1. Der Berg – entstammte Soma rinnt
    gekeltert zu der Seihe hin;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



tváṃ víprastváṃ kavírmádʰu prá jātámándʰasaḥ |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 2||



2.  tvamr2msn viprajmsn«√vip tvamr2msn kavinmsn«√kū madʰunnsn«√madʰ  
    prap jātajnsn«√jan andʰasnnsb«√andʰ |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



2. Du bist ein Sänger, Seher du,
    und Meth entspringt aus deinem Kraut;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



táva víśve sajóṣaso devā́saḥ pītímāśata |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 3||



3.  tvamr2msg viśvajmpn«√viś sajoṣasjmpn«sa~√juṣ  
    devanmpn«√div pītinfsa«√pā āśatava·A·3p«√āś |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



3. Die Götter alle im Verein,
    sie haben deinen Trunk erlangt;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



ā́ yó víśvāni vā́ryā vásūni hástayordadʰé |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 4||



4.  āp yasr3msn viśvajnpa«√viś vāryajnpa«√vr̥2  
    vasunnpa«√vas hastanmdl dadʰeva·I·3s«√dʰā |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



4. In seine Hände sind gelegt,
    Die schönen Schätze allzumal;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



yá imé ródasī mahī́ sáṃ mātáreva dóhate |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 5||



5.  yasr3msn ayamr3nda rodasnnda mahjnda«√mah  
    samp mātr̥nfda«√mā ivac dohateva·A·3s«√duh |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



5. Der dieses grosse Weltenpaar
    aussauget wie der Mutter Brust;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



pári yó ródasī ubʰé sadyó vā́jebʰirárṣati |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 6||



6.  parip yasr3msn rodasnnda ubʰajnda  
    sadyasa vājanmpi«√vāj arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



6. Und der durch beide Welten rinnt
    an einem Tag mit Labungen;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.



sá śuṣmī́ kaláśeṣvā́ punānó acikradat |
mádeṣu sarvadʰā́ asi || 7||



7.  sasr3msn śuṣminjmsn«√śuṣ kalaśanmpl«√kal? āp  
    punānajmsn«√pū acikradatvp·U·3s«√krand |
    madanmpl«√mad (sarvajms-dʰājfs«√dʰā)jmsn asivp·A·2s«√as 



7. Er wieherte, der feurige,
    gereiniget den Schalen zu;
    Bei den Gelagen schenkst du Heil.






Sūkta 9.19 

yátsoma citrámuktʰyàṃ divyáṃ pā́rtʰivaṃ vásu |
tánnaḥ punāná ā́ bʰara || 1||



1.  yadr3nsa somaNmsv«√su citrajnsa«√ci uktʰyajnsa«√vac  
    divyajnsa«√div pārtʰivajnsa«√pr̥tʰ vasunnsa«√vas |
    tadr3nsa vayamr1mpd punānajmsn«√pū āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



1. Welch reiches preisenswerthes Gut,
    o Soma, Erd' und Himmel birgt,
    Das bring uns her, geläuterter!



yuváṃ hí stʰáḥ svàrpatī índraśca soma gópatī |
īśānā́ pipyataṃ dʰíyaḥ || 2||



2.  tvamr2mdn hic stʰasvp·A·2d«√as (svarnns-patinms«√pā2)nmdn  
    indraNmsn«√ind cac somaNmsv«√su (gonfs-patinms«√pā2)nmdn |
    īśānajmdn«√īś pipyatamvp·UE2d«√pī dʰīnfpa«√dʰī 



2. Denn ihr, o Indra, Soma, seid
    des Himmels und der Heerden Herrn,
    Als Herrscher segnet das Gebet.



vŕ̥ṣā punāná āyúṣu stanáyannádʰi barhíṣi |
háriḥ sányónimā́sadat || 3||



3.  vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ punānata·Amsn«√pū āyunmpl«√i  
    stanayanttp·Amsn«√stan adʰip barhisnnsl«√barh |
    harijmsn«√hr̥ santp·A?sn«√as yoninmsa«√yu āp asadatvp·U·3s«√sad 



3. Gereinigt bei den Menschen sitzt
    der goldne Hengst auf seinem Sitz,
    Laut wiehernd auf der Opferstreu.



ávāvaśanta dʰītáyo vr̥ṣabʰásyā́dʰi rétasi |
sūnórvatsásya mātáraḥ || 4||



4.  avāvaśantavp·U·3p«√vāś dʰītinfpn«√dʰī  
    (vr̥ṣannms«√vr̥ṣ-bʰajms«√bʰā)jmsg adʰip retasnnsl«√rī |
    sūnunmsg«√sū vatsajmsg mātr̥nfpn«√mā 



4. Es rauschten die Gebete laut,
    des jungen Kalbes Mütter sie,
    Als seinen Samen liess der Stier.



kuvídvr̥ṣaṇyántībʰyaḥ punānó gárbʰamādádʰat |
yā́ḥ śukráṃ duhaté páyaḥ || 5||



5.  (kuc-idc)c vr̥ṣaṇyantītp·Afpd«√vr̥ṣ  
    punānajmsn«√pū garbʰanmsa«√grah ādadʰattp·Amsn«ā~√dʰā |
    yār3fpn śukrajmsa«√śuc duhateva·A·3p«√duh payasnnsa«√pī 



5. Hat der geklärte Fracht gesetzt
    in Küh, die brünstig nach dem Stier,
    Und denen helle Milch entströmt?



úpa śikṣāpatastʰúṣo bʰiyásamā́ dʰehi śátruṣu |
pávamāna vidā́ rayím || 6||



6.  upap śikṣavp·Ao2s«√śak apatastʰivaṅstp·Impa«apa~√stʰā  
    bʰiyasnmsa«√bʰī āp dʰehivp·Ao2s«√dʰā śatrunmpl«√śad |
    pavamānanmsv«√pū vidāsvp·Ae2s«√vid rayinmsa«√rā 



6. Die fern sich halten, zieh' heran,
    den Feinden flösse Schrecken ein,
    Verleihe Reichthum, rieselnder!



ní śátroḥ soma vŕ̥ṣṇyaṃ ní śúṣmaṃ ní váyastira |
dūré vā sató ánti vā || 7||



7.  nip śatrunmsg«√śad somaNmsv«√su (vr̥ṣṇinms«√vr̥ṣ-yatnfs«√yat)nnsa  
    nip śuṣmanmsa«√śuṣ nip vayasnnsa«√vī tiravp·Ao2s«√tr̥̄ |
    dūrajmsl«√duc satajmsn«√as antiac 



7. Vernichte, Soma, Macht und Muth
    des Feindes, seine Jugendkraft,
    Mag nahe oder fern er sein.






Sūkta 9.20 

prá kavírdevávītayé'vyo vā́rebʰirarṣati |
sāhvā́nvíśvā abʰí spŕ̥dʰaḥ || 1||



1.  prap kavinmsn«√kū (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd  
    avinmsg vārannpi«√vr̥2 arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    sāhvaṃstp·Imsn«√sah viśvajfpa«√viś abʰip spr̥dʰnfpa«√spardʰ 



1. Zum Göttermahle strömet er,
    der Weise, durch die Wolle hin,
    Die Feinde alle bändigend.



sá hí ṣmā jaritŕ̥bʰya ā́ vā́jaṃ gómantamínvati |
pávamānaḥ sahasríṇam || 2||



2.  sasr3msn hic smac jaritr̥nmsd«√jr̥ āp  
    vājanmsa«√vāj gomantjmsa invativp·A·3s«√inv |
    pavamānanmsn«√pū sahasrinjmsa 



2. Denn tausendfache Labungen,
    an Rindern reiche führet er,
    Der rieselnde, den Sängern zu.



pári víśvāni cétasā mr̥śáse pávase matī́ |
sá naḥ soma śrávo vidaḥ || 3||



3.  parip viśvannpa«√viś cetasnnsi«√cit  
    mr̥śaseva·A·2s«√mr̥ś pavaseva·A·2s«√pū matinfsi«√man |
    saa vayamr1mpd somaNmsv«√su śravasnnsa«√śru vidasvp·AE2s«√vid 



3. Das All umfängst du mit Verstand,
    mit weiser Absicht rieselst du;
    So schenk uns, Soma, reichen Schatz.



abʰyàrṣa br̥hádyáśo magʰávadbʰyo dʰruváṃ rayím |
íṣaṃ stotŕ̥bʰya ā́ bʰara || 4||



4.  abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ br̥hatjmsa«√br̥h yaśasjmsa«√yaś  
    magʰavannmpd«√maṃh dʰruvajmsa«√dʰr̥ rayinmsa«√rā |
    iṣnfsa«√iṣ stotr̥nmpd«√stu āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



4. Den Opferherren ströme zu
    erhabnen Glanz und dauernd, Gut,
    Den Sängern bringe Labetrunk.



tváṃ rā́jeva suvrató gíraḥ somā́ viveśitʰa |
punānó vahne adbʰuta || 5||



5.  tvamr2msn rājannmsn«√rāj ivaa suvratajmsn«su~√vr̥2  
    girnfpa«√gr̥̄ somanmsv«√su āp viveśitʰavp·I·2s«√viś |
    punānata·A?sn«√pū vahninmsv«√vah (atc-bʰutajms«√bʰū)jmsv 



5. Du drangst gleich mächt'gem Könige,
    o Soma, in die Lieder ein,
    Gereinigt, fahrend, wunderbar.



sá váhnirapsú duṣṭáro mr̥jyámāno gábʰastyoḥ |
sómaścamū́ṣu sīdati || 6||



6.  sasr3msn vahninmsn«√vah apnfpl duṣṭarajmsn«dus~√tr̥̄  
    mr̥jyamānatp·Amsn«√mr̥j gabʰastinmdl |
    somanmsn«√su camūnfpl sīdativp·A·3s«√sad 



6. Der unbesiegbar in der Flut,
    geläutert von, den Armen fährt,
    Setzt in die Schalen Soma sich.



krīḷúrmakʰó ná maṃhayúḥ pavítraṃ soma gacʰasi |
dádʰatstotré suvī́ryam || 7||



7.  krīḷujmsn«√krīḷ makʰanmsn«√maṅkʰ nac (maṃhanms«√maṃh-yujms«√yu)jmsn  
    pavitrannsa«√pū somaNmsv«√su gacʰasivp·A·2s«√gam |
    dadʰattp·Amsn«√dʰā stotr̥nmsd«√stu suvīryannsa«su~√vīr 



7. Gleich muterm Sieger gabenreich,
    o Soma, gehst du in das Sieb
    Und gibst dem Sänger Heldenkraft.






Sūkta 9.21 

eté dʰāvantī́ndavaḥ sómā índrāya gʰŕ̥ṣvayaḥ |
matsarā́saḥ svarvídaḥ || 1||



1.  etasr3mpn dʰāvantivp·A·3p«√dʰāv indunmpn«√ind  
    somajmpn«√su indraNmsd«√ind gʰr̥ṣujmpn«√hr̥ṣ |
    (madnfs«√mad-saranms«√sr̥)jmpn (svarnns-vidjms«√vid)jmpn 



1. Die Somatropfen strömen hier,
    die lustigen, zu Indra hin,
    Berauschend, schaffend Himmelsglanz,



pravr̥ṇvánto abʰiyújaḥ súṣvaye varivovídaḥ |
svayáṃ stotré vayaskŕ̥taḥ || 2||



2.  pravr̥ṇvantjmpn«pra~√vr̥ abʰiyujjmpa«abʰi~√yuj  
    suṣvinmsd«√su (varivasnns«√vr̥-vidjms«√vid)jmpn |
    svayama stotr̥nmsd«√stu (vayasnns«√vī-kr̥tjms«√kr̥)jmpn 



2. Abwehrend aller Feinde Schar,
    dem Presser spendend hohes Glück,
    Und selbst dem Sänger schaffend Kraft.



vŕ̥tʰā krī́ḷanta índavaḥ sadʰástʰamabʰyékamít |
síndʰorūrmā́ vyakṣaran || 3||



3.  vr̥tʰāa«√vr̥2 krīḷanttp·Ampn«√krīḷ indunmpn«√ind  
    (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnsa abʰip ekajnsa idc |
    sindʰunmsg«√sindʰ ūrminmsl«√r̥ vip akṣaranvp·Aa3p«√kṣar 



3. Die Tropfen springend voller Lust,
    zur einen Stätte rannen sie
    Hin mit des Stromes Wogendrang.



eté víśvāni vā́ryā pávamānāsa āśata |
hitā́ ná sáptayo rátʰe || 4||



4.  etasr3mpn viśvajnpa«√viś vāryajnpa«√vr̥2  
    pavamānajmpn«√pū āśatava·A·3p«√āś |
    hitajmpn«√dʰā nac saptinmpn ratʰanmsl«√r̥ 



4. Es haben diese rieselnden
    erlanget alles schöne Gut,
    Wie Rosse, die den Wagen ziehn.



ā́sminpiśáṅgamindavo dádʰātā venámādíśe |
yó asmábʰyamárāvā || 5||



5.  āp ayamr3msl (piśnfs«√piś-aṅganms«√aṅg)jmsa induNmpv«√ind  
    dadʰātavp·AE3p«√dʰā venanmsa«√ven ādiśev···D··«ā~√diś |
    yasr3msn vayamr1mpd arāvanjmsn«a~√rā 



5. Dem gebt, o Tropfen, goldnen Glanz,
    erfüllend seines Herzens Wunsch,
    Der unsre bösen Feinde tilgt.



r̥bʰúrná rátʰyaṃ návaṃ dádʰātā kétamādíśe |
śukrā́ḥ pavadʰvamárṇasā || 6||



6.  r̥bʰunmsn«√rabʰ nac ratʰyanmsa«√r̥ navajmsa«√nu  
    dadʰātavp·Ao2p«√dʰā ketanmsa«√cit ādiśev···D··«√diś |
    śukrajmpn«√śuc pavadʰvamva·Ao2p«√pū arṇasnnsi 



6. Wie neues Rad der Künstler fügt,
    so spendet uns nach unserm Wunsch,
    Im Strome rieselt hell dahin.



etá u tyé avīvaśankā́ṣṭʰāṃ vājíno akrata |
satáḥ prā́sāviṣurmatím || 7||



7.  etasr3mpn uc syar3mpn avīvaśanvp·U·3p«√vaś  
    kāṣṭʰānfsa vājinnmpn«√vāj akratava·U·3p«√kr̥ |
    satjmsg«√as prap asāviṣurvp·U·3p«√sū matinfsa«√man 



7. Es haben diese laut gerauscht,
    die Rosse schon ihr Ziel erreicht,
    Des Frommen Andacht angeregt.






Sūkta 9.22 

eté sómāsa āśávo rátʰā iva prá vājínaḥ |
sárgāḥ sr̥ṣṭā́ aheṣata || 1||



1.  etasr3mpn somajmpn«√su āśujmpn«√aś  
    ratʰanmpn«√r̥ ivac prap vājinjmpn«√vāj |
    sargajmpn«√sr̥j sr̥ṣṭajmpn«√sr̥j aheṣatava·U·3p«√hi 



1. Schon eilten diese Soma's hin,
    die schnellen, raschen Wagen gleich,
    Wie losgelassne Rennerschar,



eté vā́tā ivorávaḥ parjányasyeva vr̥ṣṭáyaḥ |
agnériva bʰramā́ vŕ̥tʰā || 2||



2.  etasr3mpn vātanmpn«√vā ivac urujmpn«√vr̥  
    parjanyanmsg«√pr̥c ivac vr̥ṣṭinfpn«√vr̥ṣ |
    agninmsg«√aṅg ivac bʰramanmpn«√bʰram vr̥tʰāa«√vr̥2 



2. Sie, ausgedehnten Winden gleich,
    wie Regen aus dem Blitzgewölk,
    Wie Feuerflammen voller Lust.



eté pūtā́ vipaścítaḥ sómāso dádʰyāśiraḥ |
vipā́ vyānaśurdʰíyaḥ || 3||



3.  eṣasr3mpn pūtajmpn«√pū (vipnfpa«√vip-citjms«√ci)jmpn  
    somanmpn«√su (dadʰinns-āśirnfs«ā~√śrī)jmpn |
    vipnfsi«√vip vip ānaśurvp·I·3p«√aś dʰīnfpa«√dʰī 



3. Die hellen Soma's, milchgemischt,
    begeistert drangen sie hindurch
    Zu den Gebeten durch das Sieb.



eté mr̥ṣṭā́ ámartyāḥ sasr̥vā́ṃso ná śaśramuḥ |
íyakṣantaḥ patʰó rájaḥ || 4||



4.  etasr3mpn mr̥ṣṭajmpn«√mr̥j amartyajmpn«a~√mr̥  
    sasr̥vāṃstp·I?p?«√sr̥ nac śaśramurvp·I·3p«√śram |
    iyakṣanttp·A?pn«√yaj pantʰinnmpa«√pantʰ rajasnnsa«√raj 



4. Gereinigt, die Unsterblichen,
    ob eilend auch, ermüden nicht,
    Durch Pfade dringend in die Luft.



eté pr̥ṣṭʰā́ni ródasorviprayánto vyā̀naśuḥ |
utédámuttamáṃ rájaḥ || 5||



5.  etasr3mpn pr̥ṣṭʰannpa«pra~√stʰā rodasnndg  
    viprayantjmpn«vi-pra~√i vyānaśurvp·I·3p«vi~√aś |
    utac ayamr3nsn uttamajnsn rajasnnsn«√raj 



5. Vorschreitend haben sie erreicht
    des Himmels und der Erde Höhn
    Und diesen höchsten Raum der Luft.



tántuṃ tanvānámuttamámánu praváta āśata |
utédámuttamā́yyam || 6||



6.  tantunmsa«√tan tanvānajmsa«√tan uttamajmsa  
    anup pravatnfpa āśatava·A·3p«√āś |
    utac ayamr3nsn (uttamajms-āyyajms«√i)jnsn 



6. Den höchsten Faden webend jetzt
    erreichten sie die Wolkenhöhn
    Und diesen höchsten Himmelsraum.



tváṃ soma paṇíbʰya ā́ vásu gávyāni dʰārayaḥ |
tatáṃ tántumacikradaḥ || 7||



7.  tvamr2msn somaNmsv«√su paṇiNmpb āp  
    vasunnsa«√vas gavyannpa dʰārayasvp·AE2s«√dʰr̥ |
    tatajmsa«√tan tantunmsa«√tan acikradasvp·U·2s«√krand 



7. Du, Soma, hast vor Geizigen
    das rinderreiche Gut bewahrt,
    Und das Gewebe rauscht durch dich.






Sūkta 9.23 

sómā asr̥gramāśávo mádʰormádasya dʰā́rayā |
abʰí víśvāni kā́vyā || 1||



1.  somanmpn«√su asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j āśujmpn«√aś  
    madʰujmsg«√madʰ madanmsg«√mad dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    abʰip viśvajnpa«√viś kāvyannpa«√kū 



1. Die schnellen Soma's sind entsandt
    im Strom des süssen Wonnetranks
    Zu allen Lobgesängen hin.



ánu pratnā́sa āyávaḥ padáṃ návīyo akramuḥ |
rucé jananta sū́ryam || 2||



2.  anup pratnajmpn āyujmpn«√i  
    padannsa«√pad navīyasjnsa«√nu akramurvp·U·3p«√kram |
    rucnfsl«√ruc janantavp·Ue3p«√jan sūryanmsa«√sūr 



2. Die alten muntern Wanderer
    der neusten Fussspur folgten sie,
    Die Sonne zeugten sie zum Glanz.



ā́ pavamāna no bʰarāryó ádāśuṣo gáyam |
kr̥dʰí prajā́vatīríṣaḥ || 3||



3.  āp pavamānanmsv«√pū vayamr1mpd bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥  
    arijmsg«a~√rā adāśvaṅstp·Imsg«a~√dāś gayanmsa«√gam |
    kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ prajāvatījfpa«pra~√jan iṣnfpa«√iṣ 



3. O bringe, rieselnder, uns her
    des gottvergessnen Feindes Schatz
    Und schaff uns kinderreiches Gut.



abʰí sómāsa āyávaḥ pávante mádyaṃ mádam |
abʰí kóśaṃ madʰuścútam || 4||



4.  abʰip somanmpn«√su āyujmpn«√i  
    pavanteva·A·3p«√pū madyajmsa«√mad madanmsa«√mad |
    abʰip kośanmsa«√kuś (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa 



4. Die muntern Soma's lassen hell
    den Trank hinrieseln, der berauscht,
    Zur Kufe, die von Honig trieft.



sómo arṣati dʰarṇasírdádʰāna indriyáṃ rásam |
suvī́ro abʰiśastipā́ḥ || 5||



5.  somanmsn«√su arṣativp·A·3s«√r̥ṣ dʰarṇasijmsn«√dʰr̥  
    dadʰānatp·Imsn«√dʰā indriyajmsa«√ind rasanmsa«√ras |
    suvīrajmsn«su~√vīr (abʰiśastinfs«√śas-pānfs«√pā)nmsn 



5. Der Soma strömet kraftbegabt,
    ergiessend Saft, den Indra liebt,
    Vor Fluch bewahrend, heldenreich.



índrāya soma pavase devébʰyaḥ sadʰamā́dyaḥ |
índo vā́jaṃ siṣāsasi || 6||



6.  indraNmsd«√ind somanmsv«√su pavasevp·A·2s«√pū  
    devanmpd«√div (sadʰaa-mādyanms«√mad)nmsn |
    indunmsb«√ind vājanmsa«√vāj siṣāsasivp·A·2s«√san 



6. Dem Indra riesle, Soma du,
    den Göttern bei dem Opfermahl,
    O Indu, Kraft verleihst du gern.



asyá pītvā́ mádānāmíndro vr̥trā́ṇyapratí |
jagʰā́na jagʰánacca nú || 7||



7.  ayamr3msg pītvātp·A???«√pā madanmpg«√mad  
    indraNmsn«√ind vr̥trannpa«√vr̥ apratia |
    jagʰānavp·U·3s«√han jagʰanatvp·Ae3s«√han cac nuc 



7. Nach dem Genusse seines Safts
    schlug Indra ohne Widerstand
    Die Feinde, schlägt sie künftig auch.






Sūkta 9.24 

prá sómāso adʰanviṣuḥ pávamānāsa índavaḥ |
śrīṇānā́ apsú mr̥ñjata || 1||



1.  prap somajmpn«√su adʰanviṣurvp·U·3p«√dʰanv  
    pavamānajmpn«√pū indunmpn«√ind |
    śrīṇānāta·A?pn«√śrī apnfpl mr̥ñjatavp·AE3p«√mr̥j 



1. Die Soma's sind hervorgeströmt,
    die milchgemischten, rieselnden,
    Zur Reinigung im Wasserbad.



abʰí gā́vo adʰanviṣurā́po ná pravátā yatī́ḥ |
punānā́ índramāśata || 2||



2.  abʰip gonfpn adʰanviṣurvp·U·3p«√dʰanv  
    apnfpn nac pravatnfsi yatita·A?p?«√i |
    punānata·A?p?«√pū indraNmsa«√ind āśatava·A·3p«√āś 



2. Milchtränke sind herangeströmt,
    wie Wasser auf geneigter Bahn,
    Geläutert zu dem Indra hin.



prá pavamāna dʰanvasi sóméndrāya pā́tave |
nŕ̥bʰiryató ví nīyase || 3||



3.  prap pavamānata·A?sv«√pū dʰanvasivp·A·2s«√dʰanv  
    somanmsv«√su indraNmsd«√ind pātavev···D··«√pā |
    nr̥nmpi yatajmsn«√yam vip nīyasevp·A·2s«√nī 



3. Du strömest vor, o rieselnder,
    zum Trunk dem Indra, Soma du,
    Gelenkt von Männern und geführt.



tváṃ soma nr̥mā́danaḥ pávasva carṣaṇīsáhe |
sásniryó anumā́dyaḥ || 4||



4.  tvamr2msn somanmsv«√su (nr̥nms-mādanajms«√mad)jmsn  
    pavasvava·Ao2s«√pū (carṣaṇijms«√kr̥ṣ-sahjms«√sah)jmsd |
    sasnijmsn«√san yasr3msn anumādyajmsn«anu~√mad 



4. Zum Weltbezwinger riesle hin
    o Soma, heldberauschender,
    Ein rühmenswerther Spender du.



índo yádádribʰiḥ sutáḥ pavítraṃ paridʰā́vasi |
áramíndrasya dʰā́mne || 5||



5.  indunmsv«√ind yadc adrinmpi«√dr̥ sutajmsn«√su  
    pavitrannsa«√pū paridʰāvasivp·A·2s«pari~√dʰāv |
    arama«√r̥ indraNmsg«√ind dʰāmannnsd«√dʰā 



5. Wenn von den Steinen du gepresst,
    o Indu, durch die Seihe strömst,
    Bist du bereit für Indra's Schar.



pávasva vr̥trahantamoktʰébʰiranumā́dyaḥ |
śúciḥ pāvakó ádbʰutaḥ || 6||



6.  pavasvava·Ao2s«√pū (vr̥traNns«√vr̥-hantamajms«√han)jmsv  
    uktʰanmpi«√vac anumādyanmsn«anu~√mad |
    śucijmsn«√śuc pāvakajmsn«√pū (atc-bʰutajms«√bʰū)jmsn 



6. O riesle, Feinde-tödtendster,
    durch Sprüche hoch zu rühmender,
    Erglänzend, flammend, wunderbar.



śúciḥ pāvaká ucyate sómaḥ sutásya mádʰvaḥ |
devāvī́ragʰaśaṃsahā́ || 7||



7.  śucijmsn«√śuc pāvakajmsn«√pū ucyatevp·A·3s«√vac  
    somanmsn«√su sutajmsg«√su madʰunmsg«√madʰ |
    (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn (agʰajms«√agʰ-śaṃsanms«√śaṃs-hanjms«√han)nmsn 



7. Erglänzend, flammend wird genannt
    des süssen Saftes Somatrank,
    Die Frevler schlagend, Göttern lieb.






Sūkta 9.25 

pávasva dakṣasā́dʰano devébʰyaḥ pītáye hare |
marúdbʰyo vāyáve mádaḥ || 1||



1.  pavasvava·Ao2s«√pū (dakṣanms«√dakṣ-sādʰananms«√sādʰ)jmsn  
    devanmpd«√div pītinfsd«√pā harinmsv«√hr̥ |
    marutnmpd vāyuNmsd«√vā madanmsn«√mad 



1. O riesle Kraft verleihend du
    zum Trunk den Göttern, goldiger!
    Zum Rausch den Maruts und dem Wind.



pávamāna dʰiyā́ hitò'bʰí yóniṃ kánikradat |
dʰármaṇā vāyúmā́ viśa || 2||



2.  pavamānanmsv«√pū dʰīnfsi«√dʰī hitajmsn«√hi  
    abʰip yoninmsa«√yu kanikradattp·Amsn«√krand |
    dʰarmannmsi«√dʰr̥ vāyuNmsa«√vā āp viśavp·Ao2s«√viś 



2. Mit Andacht, rieselnder, entsandt,
    entgegenwiehernd deinem Sitz,
    Geh ein in Vaju nach dem Brauch.



sáṃ devaíḥ śobʰate vŕ̥ṣā kavíryónāvádʰi priyáḥ |
vr̥trahā́ devavī́tamaḥ || 3||



3.  samp devanmpi«√div śobʰateva·A·3s«√śubʰ vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ  
    kavinmsn«√kū yoninmsl«√yu adʰip priyajmsn«√prī |
    (vr̥tranns«√vr̥-hannms«√han)nmsn (devanms«√div-vītamajms«√vī)jmsn 



3. Mit allen Göttern glänzt der Stier,
    der liebe Seher auf dem Sitz,
    Der Feinde schlägt und Götter labt.



víśvā rūpā́ṇyāviśánpunānó yāti haryatáḥ |
yátrāmŕ̥tāsa ā́sate || 4||



4.  viśvajnpa«√viś rūpannpa āviśanttp·Amsn«ā~√viś  
    punānajmsn«√pū yātivp·A·3s«√yā haryatajmsn«√hary |
    yadr3nsl amr̥tajmpn«a~√mr̥ āsatevp·A·3p«√ās 



4. Annehmend alle Formen geht
    sich klärend der willkommene
    Zum Sitze der Unsterblichen.



aruṣó janáyangíraḥ sómaḥ pavata āyuṣák |
índraṃ gácʰankavíkratuḥ || 5||



5.  aruṣajmsn«√ruṣ janayanttp·Amsn«√jan girnfpa«√gr̥̄  
    somanmsn«√su pavateva·A·2s«√pū (āyunms«√i-sacjms«√sac)a |
    indraNmsa«√ind gacʰanttp·Amsn«√gam (kavinms«√kū-kratunms«√kr̥)nmsn 



5. Gesang erzeugend rieselt er,
    der Soma flammend, kraftbegabt,
    Zu Indra gehend einsichtsvoll.



ā́ pavasva madintama pavítraṃ dʰā́rayā kave |
arkásya yónimāsádam || 6||



6.  āp pavasvava·Ao2s«√pū madintamajmsv«√mad  
    pavitrannsa«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ kavinmsv«√kū |
    arkanmsg«√arc yoninmsa«√yu āsadamv···D··«ā~√sad 



6. Hell riesle, o berauschendster,
    zur Seihe, weiser du, im Strom,
    Zu sitzen in des Glanzes Schooss.






Sūkta 9.26 

támamr̥kṣanta vājínamupástʰe áditerádʰi |
víprāso áṇvyā dʰiyā́ || 1||



1.  sasr3msa amr̥kṣantava·U·3p«√mr̥j vājinnmsa«√vāj  
    upastʰanmsl«upa~√stʰā aditiNfsg«a~√dā adʰip |
    viprajmpn«√vip aṇvījfsi dʰīnfsi«√dʰī 



1. Gestriegelt haben sie das Ross
    jetzt in dem Schooss der Aditi,
    Die Sänger mit gespanntem Geist.



táṃ gā́vo abʰyànūṣata sahásradʰāramákṣitam |
índuṃ dʰartā́ramā́ diváḥ || 2||



2.  sasr3msa gonfpn abʰip anūṣatavp·U·3p«√nū  
    (sahasrau-dʰārajms«√dʰr̥)jmsa akṣitajmsa«a~√kṣi |
    indunmsa«√ind dʰartr̥nmsa«√dʰr̥ āp dyunmsb 



2. Die Kühe jubelten ihm nach,
    dem ew'gen, tausendströmigen,
    Dem Indu, der den Himmel, trägt.



táṃ vedʰā́ṃ medʰáyāhyanpávamānamádʰi dyávi |
dʰarṇasíṃ bʰū́ridʰāyasam || 3||



3.  sasr3msa vedʰasjmsa«√vidʰ medʰānfsi«√midʰ ahyanvp·U·3p«√hi  
    pavamānanmsa«√pū adʰip dyunmsl |
    dʰarṇasijmsa«√dʰr̥ (bʰūrijms«√bʰū-dʰāyasjms«√dʰā)jmsa 



3. Den Ordner, der am Himmel flammt,
    ihn trieben sie mit Andacht an,
    Den starken, welcher viele, nährt.



támahyanbʰuríjordʰiyā́ saṃvásānaṃ vivásvataḥ |
pátiṃ vācó ádābʰyam || 4||



4.  sasr3msa ahyanvp·U·3p«√hi bʰurijnmdl dʰīnfsi«√dʰī  
    saṃvasānata·Amsa«sam~√vas vivasvatNmsg«√vas |
    patinmsa«√pā2 vācnfsg«√vac adābʰyajmsa«a~√dabʰ 



4. In ihren Armen trieben sie
    Vivasvats Hausgenossen an,
    Durch Lied den treuen Liedesherrn.



táṃ sā́nāvádʰi jāmáyo háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
haryatáṃ bʰū́ricakṣasam || 5||



5.  sasr3msa sānunnsl«√san adʰip jāmijmpn«√jan  
    harijmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    haryatajmsa«√hary (bʰūrijms«√bʰū-cakṣasnms«√cakṣ)jmsa 



5. Den goldnen treibt der Schwestern Schar
    durch Steine auf die Seihe hin,
    Den lieben, vielbeschauenden.



táṃ tvā hinvanti vedʰásaḥ pávamāna girāvŕ̥dʰam |
índavíndrāya matsarám || 6||



6.  sasr3msa tvamr2msa hinvantivp·A·3p«√hi vedʰasnmpn«√vidʰ  
    pavamānanmsv«√pū (girnfsi«√gr̥̄-vr̥dʰjms«√vr̥dʰ)jmsa |
    indunmsv«√ind indraNmsd«√ind (madnfs«√mad-saranms«√sr̥)jmsa 



6. So treiben dich, den Liederfreund,
    die Dichter an, o rieselnder,
    Der, Indu, Indra du berauschst.






Sūkta 9.27 

eṣá kavírabʰíṣṭutaḥ pavítre ádʰi tośate |
punānó gʰnánnápa srídʰaḥ || 1||



1.  eṣasr3msn kavinmsn«√kū abʰiṣṭutajmsn«abʰi~√stu  
    pavitrannsl«√pū adʰip tośateva·A·3s«√tuś |
    punānajmsn«√pū gʰnanttp·A?sn«√han apap sridʰnfpa«√sridʰ 



1. Der Seher, der gepriesene,
    er träufelt auf die Seihe hin,
    Der Feindverscheucher, hell und klar.



eṣá índrāya vāyáve svarjítpári ṣicyate |
pavítre dakṣasā́dʰanaḥ || 2||



2.  eṣasr3msn indraNmsd«√ind vāyuNmsd«√vā  
    (svarnns-jitjms«√ji)jmsn parip sicyatevp·A·3s«√sic |
    pavitrannsl«√pū (dakṣanms«√dakṣ-sādʰananms«√sādʰ)jmsn 



2. Er strömet Glanz gewinnend rings
    und Kraft verleihend durch das Sieb
    Dem Indra und dem Vaju zu.



eṣá nŕ̥bʰirví nīyate divó mūrdʰā́ vŕ̥ṣā sutáḥ |
sómo váneṣu viśvavít || 3||



3.  eṣasr3msn nr̥nmpi vip nīyatevp·A·3s«√nī  
    dyunmsg mūrdʰannmsn vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ sutajmsn«√su |
    somanmsn«√su vanannpl«√van (viśvanns«√viś-vidjms«√vid)jmsn 



3. Er wird von Männern in das Holz
    geführt, der allbesitzende,
    Soma, der Stier, des Himmels Haupt.



eṣá gavyúracikradatpávamāno hiraṇyayúḥ |
índuḥ satrājídástr̥taḥ || 4||



4.  eṣasr3msn (gonfs-yujms«√yu)jmsn acikradatvp·U·3s«√krand  
    pavamānanmsn«√pū (hiraṇyanms«√hr̥-yujms«√yu)jmsn |
    indunmsn«√ind (satrāa-jitjms«√ji)jmsn astr̥tajmsn«a~√str̥ 



4. Er brüllt verlangend nach der Kuh,
    der rieselnde, voll, Gier nach Gold,
    Der Indu, siegreich; unbesiegt.



eṣá sū́ryeṇa hāsate pávamāno ádʰi dyávi |
pavítre matsaró mádaḥ || 5||



5.  eṣasr3msn sūryanmsi«√sūr hāsateva·A·3s«√hā  
    pavamānanmsn«√pū adʰip dyunmsl |
    pavitrannsl«√pū (madnfs«√mad-sarajms«√sr̥)jmsn madanmsn«√mad 



5. Er läuft am Himmel rieselnd hin
    im Wettlauf mit dem Sonnengott,
    Ins Sieb der Saft, der Rausch erregt.



eṣá śuṣmyàsiṣyadadantárikṣe vŕ̥ṣā háriḥ |
punāná índuríndramā́ || 6||



6.  eṣasr3msn śuṣminnmsn«√śuṣ asiṣyadatva·U·3s«√syand  
    (antara-īkṣajms«√īkṣ)nnsl vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ harijmsn«√hr̥ |
    punānajmsn«√pū indunmsn«√ind indraNmsa«√ind āp 



6. Er ist geströmt, der kräftige,
    der goldne Stier zu Indra hin,
    Indu, der lautre, durch die Luft.






Sūkta 9.28 

eṣá vājī́ hitó nŕ̥bʰirviśvavínmánasaspátiḥ |
ávyo vā́raṃ ví dʰāvati || 1||



1.  eṣasr3msn vājinnmsn«√vāj hitajmsn«√hi nr̥nmpi  
    (viśvanns«√viś-vidjms«√vid)jmsn manasnnsg«√man patinmsn«√pā2 |
    avinmsg vārannsa«√vr̥2 vip dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



1. Dies Ross, von Männern ausgesandt,
    des Geistes Herr, der alles weiss,
    Er strömet durch die Wolle hin.



eṣá pavítre akṣaratsómo devébʰyaḥ sutáḥ |
víśvā dʰā́mānyāviśán || 2||



2.  eṣasr3msn pavitrannsl«√pū akṣaratvp·Aa3s«√kṣar  
    somanmsn«√su devanmpd«√div sutajmsn«√su |
    viśvajnpa«√viś dʰāmannnpa«√dʰā āviśanttp·Amsn«ā~√viś 



2. Er strömet zu der Seihe hin,
    der Soma, Göttern ausgepresst,
    Und geht in alle Stätten ein.



eṣá deváḥ śubʰāyaté'dʰi yónāvámartyaḥ |
vr̥trahā́ devavī́tamaḥ || 3||



3.  eṣasr3msn devanmsn«√div śubʰāyateva·A·3s«√śubʰ  
    adʰip yoninmsl«√yu amartyajmsn«a~√mr̥ |
    (vr̥traNns«√vr̥-hanjms«√han)nmsn (devanms«√div-vītamajms«√vī)jmsn 



3. Es glänzet der unsterbliche,
    auf seinem Sitze dieser Gott,
    Der Feinde schlägt und Götter labt.



eṣá vŕ̥ṣā kánikradaddaśábʰirjāmíbʰiryatáḥ |
abʰí dróṇāni dʰāvati || 4||



4.  eṣasr3msn vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ kanikradattp·Amsn«√krand  
    daśanfpi jāminfpi«√jan yatajmsn«√yam |
    abʰip droṇannpa«√dru dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



4. Er läuft, der Hengst, der wiehernde,
    gelenkt von zehn verschwisterten,
    Nun zu den Somakufen hin.



eṣá sū́ryamarocayatpávamāno vícarṣaṇiḥ |
víśvā dʰā́māni viśvavít || 5||



5.  eṣasr3msn sūryanmsa«√sūr arocayatvp·Aa3s«√ruc  
    pavamānanmsn«√pū vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ |
    viśvajnpa«√viś dʰāmannnpa«√dʰā (viśvanns«√viś-vidjms«√vid)jmsn 



5. Er zündete die Sonne an,
    der flammende, bewegliche,
    Der aller Stätten kundig ist.



eṣá śuṣmyádābʰyaḥ sómaḥ punānó arṣati |
devāvī́ragʰaśaṃsahā́ || 6||



6.  eṣasr3msn śuṣminjmsn«√śuṣ adābʰyajmsn«a~√dabʰ  
    somanmsn«√su punānajmsn«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn (agʰajms«√agʰ-śaṃsanms«√śaṃs-hanjms«√han)nmsn 



6. Der starke, unverletzliche,
    der Soma strömt geklärt dahin,
    Der Frevler schlägt und Götter labt.






Sūkta 9.29 

prā́sya dʰā́rā akṣaranvŕ̥ṣṇaḥ sutásyaújasā |
devā́m̐ ánu prabʰū́ṣataḥ || 1||



1.  prap ayamr3msg dʰārānfsn«√dʰr̥ akṣaranvp·Aa3p«√kṣar  
    vr̥ṣannmsg«√vr̥ṣ sutajmsg«√su ojasnnsi«√vaj |
    devanmpa«√div anup prabʰūṣattp·Amsg«pra~√bʰū 



1. Es fliessen seine Ströme vor,
    des starken Saftes kräftiglich,
    Des Tranks, der sich den Göttern beut.



sáptiṃ mr̥janti vedʰáso gr̥ṇántaḥ kārávo girā́ |
jyótirjajñānámuktʰyàm || 2||



2.  saptinmsa mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j vedʰasjmpn«√vidʰ  
    gr̥ṇanttp·Ampn«√gr̥̄ kārunmpn«√kr̥ girnfsi«√gr̥̄ |
    jyotisnnsa«√jyot jajñānata·Insa«√jan uktʰyajnsa«√vac 



2. Die Ordner, reinigen das Ross,
    die Sänger preisend mit Gesang
    Der Menschen rühmenswerthes Licht.



suṣáhā soma tā́ni te punānā́ya prabʰūvaso |
várdʰā samudrámuktʰyàm || 3||



3.  suṣahajnpn«su~√sah somanmsv«√su tadr3npn tvamr2msd  
    punānajmsd«√pū (prabʰūnns«pra~√bʰū-vasunns«√vas)jmsv |
    vardʰavp·Ao2s«√vr̥dʰ samudranmsa«sam~√ud uktʰyajmsa«√vac 



3. Leicht zu erringen ist dies Gut,
    geklärter, reicher Soma, dir,
    Lass schwellen das berühmte Meer.



víśvā vásūni saṃjáyanpávasva soma dʰā́rayā |
inú dvéṣāṃsi sadʰryàk || 4||



4.  viśvajnpa«√viś vasunnpa«√vas saṃjayantjmsn«sam~√ji  
    pavasvava·Ao2s«√pū somanmsv«√su dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    inuvp·Ao2s«√inv dveṣasnnpa«√dviṣ (sadʰria«√sadʰ-añcjms«√anj)a 



4. Erringend alle Güter dir,
    o Soma, riesle hell im Strom,
    Bezwing' die Feinde allesammt.



rákṣā sú no áraruṣaḥ svanā́tsamasya kásya cit |
nidó yátra mumucmáhe || 5||



5.  rakṣavp·Ao2s«√rakṣ sup vayamr1mpa ararivasnmsb«a~√rā  
    svananmsb«√svan samajmsg kasr3msg cidc |
    nidnfsb«√nid yadr3nsl mumucmaheva·I·1p«√muc 



5. Errett' uns von dem Geizigen,
    von jedes Menschen Wuth dahin,
    Wo wir von Hassern sind befreit.



éndo pā́rtʰivaṃ rayíṃ divyáṃ pavasva dʰā́rayā |
dyumántaṃ śúṣmamā́ bʰara || 6||



6.  āp indunmsv«√ind pārtʰivajmsa«√pr̥tʰ rayinmsa«√rā  
    divyajmsa«√div pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    dyumantjmsa śuṣmanmsa«√śuṣ āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



6. Im Strom, o Indu, riesle her
    des Himmels und der Erde Schatz,
    Bring her den starken, glänzenden.






Sūkta 9.30 

prá dʰā́rā asya śuṣmíṇo vŕ̥tʰā pavítre akṣaran |
punānó vā́camiṣyati || 1||



1.  prap dʰārānfsn«√dʰr̥ ayamr3msg śuṣminjmsg«√śuṣ  
    vr̥tʰāa«√vr̥2 pavitrannsl«√pū akṣaranvp·Aa3p«√kṣar |
    punānajmsn«√pū vācnfsa«√vac iṣyativp·A·3s«√iṣ 



1. Es rinnen seine Ströme hin
    die starken lustig in das Sieb,
    Sich läuternd stimmt Gesang er an.



índurhiyānáḥ sotŕ̥bʰirmr̥jyámānaḥ kánikradat |
íyarti vagnúmindriyám || 2||



2.  indunmsn«√ind hiyānata·Amsn«√hi sotr̥nmpi«√su  
    mr̥jyamānatp·Amsn«√mr̥j kanikradattp·Amsn«√krand |
    iyartivp·A·3s«√r̥ (vacnfs«√vac-nunfs«√nū)nmsa indriyajmsa«√ind 



2. Gespornt, gestriegelt von der Schar
    der Presser, stimmet wiehernd an
    Indu den Ton, den Indra liebt.



ā́ naḥ śúṣmaṃ nr̥ṣā́hyaṃ vīrávantaṃ puruspŕ̥ham |
pávasva soma dʰā́rayā || 3||



3.  āp vayamr1mpd śuṣmanmsa«√śuṣ (nr̥nms-sāhyajms«√sah)jmsa  
    vīravantjmsa«√vīr (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa |
    pavasvava·Ao2s«√pū somanmsv«√su dʰārānfsi«√dʰr̥ 



3. O riesle, Soma, uns im Strom
    die Kraft zu, welche Männer zwingt,
    Und viel begehrt ist, heldenreich.



prá sómo áti dʰā́rayā pávamāno asiṣyadat |
abʰí dróṇānyāsádam || 4||



4.  prap somanmsn«√su atip dʰārānfsi«√dʰr̥  
    pavamānanmsn«√pū asiṣyadatva·U·3s«√syand |
    abʰip droṇannpa«√dru āsadamv···D··«ā~√sad 



4. Im Strom ist Soma vorgeeilt,
    der durch die Seihe rieselnde,
    Zu setzen in die Kufen sich.



apsú tvā mádʰumattamaṃ háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
índavíndrāya pītáye || 5||



5.  apnfpl tvamr2msa madʰumattamajmsa«√madʰ  
    harinmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    indunmsv«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



5. Dich senden sie, den süssesten,
    das Ross durch Steine in die Flut,
    Dem Indra, Indu, dich zum Trunk.



sunótā mádʰumattamaṃ sómamíndrāya vajríṇe |
cā́ruṃ śárdʰāya matsarám || 6||



6.  sunotavp·Ao2p«√su madʰumattamajmsa«√madʰ  
    somanmsa«√su indraNmsd«√ind vajrinjmsd«√vaj |
    cārujmsa«√can śardʰanmsd«√śr̥dʰ (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa 



6. Dem blitzbewehrten Indra braut
    den Somatrank, den süssesten,
    Der lieb, berauschend ist der Schar.






Sūkta 9.31 

prá sómāsaḥ svādʰyàḥ pávamānāso akramuḥ |
rayíṃ kr̥ṇvanti cétanam || 1||



1.  prap somanmpn«√su svādʰījmpn«su-ā~√dʰī ​
    pavamānajmpn«√pū akramurvp·U·3p«√kram |
    rayinmsa«√rā kr̥ṇvantiva·A·3p«√kr̥ cetanajmsa«√cit 



1. Die Somatränke schritten vor,
    mit Achtsamkeit die rieselnden,
    Sie schaffen Reichthum, herrlichen.



diváspr̥tʰivyā́ ádʰi bʰávendo dyumnavárdʰanaḥ |
bʰávā vā́jānāṃ pátiḥ || 2||



2.  dyunmsg pr̥tʰivīnfsb«√pr̥tʰ adʰip  
    bʰavavp·Ao2s«√bʰū indunmsv«√ind (dyumnanns-vardʰanajms«√vr̥dʰ)nmsn |
    bʰavavp·Ao2s«√bʰū vājanmpg«√vāj patinmsn«√pā2 



2. Vom Himmel, von der Erde her
    sei, Indu, Kraftvermehrer uns,
    Sei du der Herr der Labungen.



túbʰyaṃ vā́tā abʰipríyastúbʰyamarṣanti síndʰavaḥ |
sóma várdʰanti te máhaḥ || 3||



3.  tvamr2msd vātanmpn«√vā abʰiprījmpn«abʰi~√prī  
    tvamr2msd arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ sindʰunmpn«√sindʰ |
    somanmsv«√su vardʰantivp·A·3p«√vr̥dʰ tvamr2msg mahasnnsa«√mah 



3. Die Flüsse strömen, Soma, dir
    und dir die Winde hold gesinnt,
    Sie mehren deine Herrlichkeit.



ā́ pyāyasva sámetu te viśvátaḥ soma vŕ̥ṣṇyam |
bʰávā vā́jasya saṃgatʰé || 4||



4.  āp pyāyasvava·Ao2s«√pyai samp etuvp·Ao3s«√i tvamr2msg  
    viśvatasa«√viś somanmsv«√su (vr̥ṣṇinms«√vr̥ṣ-yatnfs«√yat)nnsn |
    bʰavavp·Ao2s«√bʰū vājanmsg«√vāj saṃgatʰanmsl«sam~√gam 



4. Schwill, Soma, an, es komme dir
    von allen Seiten Heldenkraft,
    Sei, wo die Kraft zusammenströmt.



túbʰyaṃ gā́vo gʰr̥táṃ páyo bábʰro duduhré ákṣitam |
várṣiṣṭʰe ádʰi sā́navi || 5||



5.  tvamr2msd gonmpn gʰr̥tannsa«√gʰr̥ payasnnsa«√pī  
    babʰrujmsv«√bʰr̥ duduhreva·I·3p«√duh akṣitajnsa«a~√kṣi |
    varṣiṣṭʰajmsl«√vr̥dʰ adʰip sānunnsl«√san 



5. Die Kühe strömen fette Milch,
    die nie versiegt, o rother, dir,
    Hin auf der Seihe höchsten Berg.



svāyudʰásya te sató bʰúvanasya pate vayám |
índo sakʰitvámuśmasi || 6||



6.  svāyudʰajmsg«su-ā~√yudʰ tvamr2msd satjmsg«√as  
    bʰuvanannsg«√bʰū patinmsv«√pā2 vayamr1mpn |
    indunmsv«√ind sakʰitvannsa«√sac uśmasiva·A·1p«√vaś 



6. Wir wünschen deine Freundschaft uns
    von dir, o Indu, Herr der Welt,
    Der du so schön bewaffnet bist.






Sūkta 9.32 

prá sómāso madacyútaḥ śrávase no magʰónaḥ |
sutā́ vidátʰe akramuḥ || 1||



1.  prap somanmpn«√su (madanms«√mad-cyutjms«√cyu)jmsn  
    śravasnnsd«√śru vayamr1mpg magʰavanjmsb«√maṃh |
    sutajmpn«√su vidatʰanmsl«√vid akramurvp·U·3p«√kram 



1. Gepresste Soma's schritten jetzt
    zum Opferfest, berauschende,
    Zum Ruhme unsers Opferherrn.



ā́dīṃ tritásya yóṣaṇo háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
índumíndrāya pītáye || 2||



2.  ātc īmr3msa tritaNmsg yoṣannfpn«√yu  
    harinmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    indunmsa«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



2. Des Trita Jungfraun senden jetzt
    durch das Gestein das goldne Ross,
    Zum Trunk dem Indra Indu hin.



ā́dīṃ haṃsó yátʰā gaṇáṃ víśvasyāvīvaśanmatím |
átyo ná góbʰirajyate || 3||



3.  ātc īmc haṃsanmsn«√han yadr3nsi gaṇanmsa«√gaṇ  
    viśvajmsg«√viś avīvaśatvp·U·3s«√vāś matinfsa«√man |
    atyanmsn«√at? nac gonmpi ajyatevp·A·3s«√añj 



3. Jetzt lockt er jedem Lieder ab
    wie seinem Volk der Gänserich.
    Man salbt mit Milch ihn wie ein Ross.



ubʰé somāvacā́kaśanmr̥gó ná taktó arṣasi |
sī́dannr̥tásya yónimā́ || 4||



4.  ubʰajnda somanmsv«√su avacākaśattp·A?sn«ava~√kāś  
    mr̥ganmsn«√mr̥g nac taktajmsn«√tak arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ |
    sīdanvp·Ao2s«√sad r̥tannsg«√r̥ yoninmsl«√yu āp 



4. Erblickend beide Welten, eilst
    du Soma wie ein schnelles Reh,
    Dich setzend auf des Opfers Schooss.



abʰí gā́vo anūṣata yóṣā jārámiva priyám |
ágannājíṃ yátʰā hitám || 5||



5.  abʰip gonmpn anūṣatavp·U·3p«√nū  
    yoṣānfsn«√yu jāranmsa«√jr̥̄ ivac priyajmsa«√prī |
    aganvp·Aa3s«√gam ājinmsa«√aj yadr3nsi hitajmsa«√dʰā 



5. Die Kühe jubelten dir zu,
    wie eine Frau dem lieben Mann,
    Sie rannten wie zum Preisgewinn.



asmé dʰehi dyumádyáśo magʰávadbʰyaśca máhyaṃ ca |
saníṃ medʰā́mutá śrávaḥ || 6||



6.  vayamr1mpd dʰehivp·Ao2s«√dʰā dyumantjnsa«√dyut yaśasnnsa«√yaś  
    magʰavanjmpd«√maṃh cac ahamr1msd cac |
    sanijfsa«√san medʰānfsa«√midʰ utaa śravasnnsa«√śru 



6. Verleih uns reiche Herrlichkeit,
    den Opferherren und mir selbst,
    Besitz und Weisheit, hohen Ruhm.






Sūkta 9.33 

prá sómāso vipaścíto'pā́ṃ ná yantyūrmáyaḥ |
vánāni mahiṣā́ iva || 1||



1.  prap somanmpn«√su (vipnfpa«√vip-citjms«√ci)jmpa  
    apnfpg nac yantivp·A·3p«√i ūrminmpn«√r̥ |
    vanannpa«√van mahiṣanmpn«√mah ivac 



1. Wie Wasserwellen eilen vor
    die Soma's, die begeisterten,
    Wie Büffel in die Wälder gehn.



abʰí dróṇāni babʰrávaḥ śukrā́ r̥tásya dʰā́rayā |
vā́jaṃ gómantamakṣaran || 2||



2.  abʰip droṇannpa«√dru babʰrujmpn«√bʰr̥  
    śukrajmpn«√śuc r̥tannsg«√r̥ dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    vājanmsa«√vāj gomantjmsa akṣaranvp·Aa3p«√kṣar 



2. Die rothen, hellen eilen zu
    den Kufen in des Opfers Strom,
    Zur milchversehnen Labung hin.



sutā́ índrāya vāyáve váruṇāya marúdbʰyaḥ |
sómā arṣanti víṣṇave || 3||



3.  sutajmpn«√su indraNmsd«√ind vāyuNmsd«√vā  
    varuṇaNmsd«√vr̥ marutNmpd |
    somanmpn«√su arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ viṣṇuNmsd«√viṣ 



3. Die Soma's rinnen hin, gepresst
    dem Indra, Vaju, Varuna,
    Dem Vischnu und der Marutschar.



tisró vā́ca údīrate gā́vo mimanti dʰenávaḥ |
hárireti kánikradat || 4||



4.  triu vācnfpn«√vac udp īrateva·A·3p«√īr  
    gonfpn mimantivp·A·3p«√mā dʰenunfpa«√dʰe |
    harijmsn«√hr̥ etivp·A·3s«√i kanikradattp·Amsn«√krand 



4. Drei Lieder werden angestimmt;
    die Kühe brüllen milchbegabt
    Und wiehernd geht das goldne Ross.



abʰí bráhmīranūṣata yahvī́rr̥tásya mātáraḥ |
marmr̥jyánte diváḥ śíśum || 5||



5.  abʰip brahmījfpa«√brahm anūṣatavp·U·3p«√nū  
    yahvījfpn«√yah r̥tannsg«√r̥ mātr̥nfpn«√mā |
    marmr̥jyanteva·A·3p«√mr̥j dyunmsg śiśunmsa«√śū 



5. Ihm brüllten zu die heiligen
    und thät'gen Mutter, frommen Werks,
    Sie reinigen des Himmels Spross.



rāyáḥ samudrā́m̐ścatúro'smábʰyaṃ soma viśvátaḥ |
ā́ pavasva sahasríṇaḥ || 6||



6.  rainmsg«√rā samudranmpa«sam~√ud caturu  
    vayamr1mpd somanmsv«√su viśvatasa«√viś |
    āp pavasvava·Ao2s«√pū sahasrinjmsg 



6. Von allen Seiten riesele
    vier Meere uns des Reichthums her,
    O Soma, tausendfache uns.






Sūkta 9.34 

prá suvānó dʰā́rayā tánéndurhinvānó arṣati |
rujáddr̥ḷhā́ vyójasā || 1||



1.  prap suvānata·Amsn«√su dʰārānfsi«√dʰr̥ tannfsi«√tan  
    indunmsn«√ind hinvānata·Amsn«√hi arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    rujatvp·U·3s«√ruj dr̥ḷhajnpa«√dr̥h vip ojasnnsi«√vaj 



1. Im Strome rinnet fort und fort
    gebraut der Indu und entsandt,
    Das Feste brechend mit Gewalt.



sutá índrāya vāyáve váruṇāya marúdbʰyaḥ |
sómo arṣati víṣṇave || 2||



2.  sutajmsn«√su indraNmsd«√ind vāyuNmsd«√vā  
    varuṇaNmsd«√vr̥ marutNmpd |
    somanmsn«√su arṣativp·A·3s«√r̥ṣ viṣṇuNmsd«√viṣ 



2. Der Soma rinnt dahin, gepresst
    dem Indra, Vaju, Varuna,
    Dem Vischnu und der Marutschar.



vŕ̥ṣāṇaṃ vŕ̥ṣabʰiryatáṃ sunvánti sómamádribʰiḥ |
duhánti śákmanā páyaḥ || 3||



3.  vr̥ṣannmsa«√vr̥ṣ vr̥ṣannmpi«√vr̥ṣ yatajmsa«√yam  
    sunvantivp·A·3p«√su somaNmsa«√su adrinmpi«√dr̥ |
    duhantivp·A·3p«√duh śakmannmsi«√śak payasnnsa«√pī 



3. Mit Steinen pressen Soma sie,
    und Stiere lenken ihn, den Stier,
    Sie melken kräftig seinen Saft.



bʰúvattritásya márjyo bʰúvadíndrāya matsaráḥ |
sáṃ rūpaírajyate háriḥ || 4||



4.  bʰuvatvp·Ue3s«√bʰū tritanmsg marjyajmsn«√mr̥j  
    bʰuvatvp·Ue3s«√bʰū indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsn |
    samp rūpannpi ajyatevp·A·3s«√añj harijmsn«√hr̥ 



4. Dem Trita sei zu läutern er,
    dem Indra sei berauschend er,
    Mit Schönheit wird das Ross geschmückt.



abʰī́mr̥tásya viṣṭápaṃ duhaté pŕ̥śnimātaraḥ |
cā́ru priyátamaṃ havíḥ || 5||



5.  abʰip īmc r̥tannsg«√r̥ viṣṭapnnsa«vi~√stambʰ  
    duhateva·A·3p«√duh (pr̥śniNfs«√spr̥ś-mātr̥nfs«√mā)jmpn |
    cārujnsa«√can priyatamajnsa«√prī havisnnsa«√hu 



5. Die Priçnisohne melken ihn
    sich auf des Opfers Stätte hin,
    Den schönen, liebsten Opfertrank.



sámenamáhrutā imā́ gíro arṣanti sasrútaḥ |
dʰenū́rvāśró avīvaśat || 6||



6.  samp enar3msa ahrutajfpn«a~√hvr̥ ayamr3fpn  
    girnfpn«√gr̥̄ arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ sasrutjfpn«sa~√sru |
    dʰenunfpa«√dʰe vāśrajmsn«√vāś avīvaśatvp·U·3s«√vāś 



6. Ihm eilen diese Lieder zu
    im Strom, nicht weichend; brüllend hat
    Der Kühe Brüllen er erregt.






Sūkta 9.35 

ā́ naḥ pavasva dʰā́rayā pávamāna rayíṃ pr̥tʰúm |
yáyā jyótirvidā́si naḥ || 1||



1.  āp vayamr1mpd pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥  
    pavamānanmsv«√pū rayinmsa«√rā pr̥tʰujmsa«√pr̥tʰ |
    yār3fsi jyotisnnsa«√jyot vidāsivp·Ae2s«√vid vayamr1mpd 



1. O riesle uns, du rieselnder,
    im Strome grossen Reichthum her,
    Durch den du Glanz uns geben sollst.



índo samudramīṅkʰaya pávasva viśvamejaya |
rāyó dʰartā́ na ójasā || 2||



2.  indunmsv«√ind (samudranmsa«sam~√ud-īṅkʰayajms«√īṅkʰ)jmsv  
    pavasvava·Ao2s«√pū viśvannsa«√viś ejayajmsv«√ej |
    rainmsg«√rā dʰartr̥nmsn«√dʰr̥ vayamr1mpd ojasnnsi«√vaj 



2. O Indu, Meer-erregender,
    o riesle, allerschütternder,
    Als Reichthums Schützer, uns mit Macht.



tváyā vīréṇa vīravo'bʰí ṣyāma pr̥tanyatáḥ |
kṣárā ṇo abʰí vā́ryam || 3||



3.  tvamr2msi vīranmsi«√vīr vīravāṃsjmsv«√vīr  
    abʰip syāmavp·Ai1p«√as pr̥tanyantnmpa«√pr̥tany |
    kṣaravp·Ao2s«√kṣar vayamr1mpa abʰip vāryajmsa«√vr̥2 



3. Lass du, o heldenreicher Held,
    die Feinde uns bewältigen
    Und ström uns schönes Gut herbei.



prá vā́jamínduriṣyati síṣāsanvājasā́ ŕ̥ṣiḥ |
vratā́ vidāná ā́yudʰā || 4||



4.  prap vājanmsa«√vāj indunmsn«√ind iṣyativp·A·3s«√iṣ  
    siṣāsantp·A?s?«√san (vājanms«√vāj-sājms«√san)jmsn r̥ṣinmsn«√r̥ṣ |
    vratannpa«√vr̥2 vidānatp·Amsn«√vid āyudʰannpa«ā~√yudʰ 



4. Der Sänger Indu sendet Kraft,
    der gerne schenkt und Kraft verleiht,
    Der Thaten uns und Waffen schafft.



táṃ gīrbʰírvācamīṅkʰayáṃ punānáṃ vāsayāmasi |
sómaṃ jánasya gópatim || 5||



5.  sasr3msa girnfpi«√gr̥̄ (vācnfsa«√vac-īṅkʰayajms«√īṅkʰ)jmsa  
    punānajmsa«√pū vāsayāmasivp·A·1p«√vas |
    somanmsa«√su jananmsg«√jan (gonfs-patinms«√pā2)nmsa 



5. Mit Liedern schmücken wir ihn aus,
    der Sang erregt, den Flammenden,
    den Soma, ihn des Volkes Herrn.



víśvo yásya vraté jáno dādʰā́ra dʰármaṇaspáteḥ |
punānásya prabʰū́vasoḥ || 6||



6.  viśvanmsn«√viś yasr3msg vratannsl«√vr̥2 jananmsn«√jan  
    dādʰāravp·I·3s«√dʰr̥ dʰarmannmsg«√dʰr̥ patinmsg«√pā2 |
    punānajmsg«√pū (prabʰūnns«pra~√bʰū-vasunns«√vas)jmsg 



6. Auf dessen Werk sich jeder Mann
    fest stützet, des Gesetzesherrn,
    Des güterreichen, flammenden.






Sūkta 9.36 

ásarji rátʰyo yatʰā pavítre camvòḥ sutáḥ |
kā́rṣmanvājī́ nyàkramīt || 1||



1.  asarjivp·U·3s«√sr̥j ratʰyanmsn«√r̥ yadr3nsi  
    pavitrannsl«√pū camūnfdl sutajmsn«√su |
    kārṣmannnsl«√kr̥ṣ vājinnmsn«√vāj nip akramītvp·U·3s«√kram 



1. Schon eilt er wie ein Wagenross
    ins Sieb vom Bretterpaar gepresst,
    Der Renner läuft zum Ziele hin.



sá váhniḥ soma jā́gr̥viḥ pávasva devavī́ráti |
abʰí kóśaṃ madʰuścútam || 2||



2.  sasr3msn vahninmsn«√vah somaNmsv«√su jāgr̥vijmsn«√jāgr̥  
    pavasvava·Ao2s«√pū (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn atip |
    abʰip kośanmsa«√kuś (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa 



2. So riesle Götter labend du,
    o Soma, munter fahrend, durch
    Zum Becher der von Honig trieft.



sá no jyótīṃṣi pūrvya pávamāna ví rocaya |
krátve dákṣāya no hinu || 3||



3.  sasr3msn vayamr1mpd jyotisnnpa«√jyot pūrvyajmsv«√pr̥̄  
    pavamānanmsv«√pū vip rocayavp·Ao2s«√ruc |
    kratunmsd«√kr̥ dakṣanmsd«√dakṣ vayamr1mpa hinuvp·Ao2s«√hi 



3. Entzünde du, o rieselnder,
    o alter, helle Lichter uns,
    Zu Kraft und Weisheit fördre uns.



śumbʰámāna r̥tāyúbʰirmr̥jyámāno gábʰastyoḥ |
pávate vā́re avyáye || 4||



4.  śumbʰamānata·Amsn«√śubʰ (r̥tanns«√r̥-yujms«√yu)jmpi  
    mr̥jyamānata·Amsn«√mr̥j gabʰastinmdl |
    pavateva·A·3s«√pū vāranmsl«√vr̥2 avyayajmsl 



4. Von frommen Männern ausgeschmückt,
    gereinigt durch der Arme Paar
    Strömt hell er durch des Widders Haar.



sá víśvā dāśúṣe vásu sómo divyā́ni pā́rtʰivā |
pávatāmā́ntárikṣyā || 5||



5.  sasr3msn viśvajnpa«√viś dāśvaṅstp·Imsd«√dāś vasunnpa«√vas  
    somaNmsn«√su divyajnpa«√div pārtʰivajnpa«√pr̥tʰ |
    pavatāmva·Ao3s«√pū āp (antara-īkṣyajms«√ikṣ)jnpa 



5. Er, Soma, riesle alles Gut,
    was auf der Erd', im Himmel ist
    Und in der Luft, dem Frommen zu.



ā́ diváspr̥ṣṭʰámaśvayúrgavyayúḥ soma rohasi |
vīrayúḥ śavasaspate || 6||



6.  āp dyunmsg pr̥ṣṭʰannsa«pra~√stʰā (aśvanms«√aś-yujms«√yu)jmsn  
    (gavyanns-yujms«√yu)jmsn somaNmsv«√su rohasivp·A·2s«√ruh |
    (vīranms«√vīr-yujms«√yu)jmsn śavasnnsg«√śvi patinmsv«√pā2 



6. Du steigst empor zur Himmelshöh,
    nach Rossen, Rindern, Heldenschar
    Begierig, Soma, Herr der Kraft.






Sūkta 9.37 

sá sutáḥ pītáye vŕ̥ṣā sómaḥ pavítre arṣati |
vigʰnánrákṣāṃsi devayúḥ || 1||



1.  sasr3msn sutajmsn«√su pītinfsd«√pā vr̥ṣanjmsn«√vr̥ṣ  
    somaNmsn«√su pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    vigʰnanttp·Amsn«vi~√han rakṣasnnpa«√rakṣ (devanms«√div-yujms«√yu)jmsn 



1. Der Soma rinnt zum Trunk gepresst
    hin auf die Seihe, er der Stier,
    Gespenster tödtend, Göttern hold.



sá pavítre vicakṣaṇó hárirarṣati dʰarṇasíḥ |
abʰí yóniṃ kánikradat || 2||



2.  sasr3msn pavitrannsl«√pū vicakṣaṇajmsn«vi~√cakṣ  
    harijmsn«√hr̥ arṣativp·A·3s«√r̥ṣ dʰarṇasijmsn«√dʰr̥ |
    abʰip yoninmsa«√yu kanikradattp·Amsn«√krand 



2. Weitblickend rennt der goldne Hengst
    zur Seihe hin, der kräftige,
    Entgegenwiehernd seinem Sitz.



sá vājī́ rocanā́ diváḥ pávamāno ví dʰāvati |
rakṣohā́ vā́ramavyáyam || 3||



3.  sasr3msn vājinnmsn«√vāj rocanannpa«√ruc dyunmsg  
    pavamānanmsn«√pū vip dʰāvativp·A·3s«√dʰāv |
    (rakṣasnms«√rakṣ-hannms«√han)nmsn vāranmsa«√vr̥2 avyayajmsa 



3. Der Renner eilt, der flammende,
    hin durch des Himmels Aetherraum,
    Feindtödtend durch das wollne Sieb.



sá tritásyā́dʰi sā́navi pávamāno arocayat |
jāmíbʰiḥ sū́ryaṃ sahá || 4||



4.  sasr3msn tritanmsg adʰip sānunnsl«√san  
    pavamānanmsn«√pū arocayatvp·Aa3s«√ruc |
    jāminfpi«√jan sūryanmsa«√sūr sahap 



4. Hoch auf des Trita Bergeshöh
    entzündete der flammende
    Die Sonne sammt der Schwesterschar.



sá vr̥trahā́ vŕ̥ṣā sutó varivovídádābʰyaḥ |
sómo vā́jamivāsarat || 5||



5.  sasr3msn (vr̥traNns«√vr̥-hanjms«√han)nmsn vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ sutajmsn«√su  
    (varivasnns«√vr̥-vidjms«√vid)jmsn adābʰyajmsn«a~√dabʰ |
    somanmsn«√su vājanmsa«√vāj ivac asaratvp·Aa3s«√sr̥ 



5. Der Vritratödter Soma lief
    heilspendend, der erzeugte Hengst,
    Untilgbar wie zur Beute hin.



sá deváḥ kavíneṣitò'bʰí dróṇāni dʰāvati |
índuríndrāya maṃhánā || 6||



6.  sasr3msn devanmsn«√div kavinmsi«√kū iṣitajmsn«√iṣ  
    abʰip droṇannpa«√dru dʰāvativp·A·3s«√dʰāv |
    induNmsn«√ind indraNmsd«√ind maṃhanāa«√maṃh 



6. Er strömt, vom Sänger ausgesandt,
    der Gott, zu den Gefässen hin,
    Zu Indra Indu voll Begier.






Sūkta 9.38 

eṣá u syá vŕ̥ṣā rátʰó'vyo vā́rebʰirarṣati |
gácʰanvā́jaṃ sahasríṇam || 1||



1.  eṣasr3msn uc syac vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ ratʰanmsn«√r̥  
    avinfsg vāranmpi«√vr̥2 arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    gacʰanttp·Amsn«√gam vājanmsa«√vāj sahasrinjmsa 



1. Er, dieser Stier, dem Wagen gleich
    rennt durch die Widderwolle hin,
    Er geht auf tausend Güter aus.



etáṃ tritásya yóṣaṇo háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
índumíndrāya pītáye || 2||



2.  etasr3msa tritanmsg yoṣannfpn«√yu  
    harijmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    induNmsa«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



2. Des Trita Jungfraun senden ihn,
    das goldne Ross, durch das Gestein,
    Zum Trunk, dem Indra Indu hin.



etáṃ tyáṃ haríto dáśa marmr̥jyánte apasyúvaḥ |
yā́bʰirmádāya śúmbʰate || 3||



3.  etasr3msa syar3msa haritjfpn«√hr̥ daśau  
    marmr̥jyanteva·A·3p«√mr̥j (apasnns-yūjfs«√yu)jfpn |
    yār3fpi madanmsd«√mad śumbʰateva·A·3s«√śubʰ 



3. Ja, eben diesen reinigen
    zehn Stuten, eifrig in dem Werk,
    Durch die er hell zum Bausch erglänzt.



eṣá syá mā́nuṣīṣvā́ śyenó ná vikṣú sīdati |
gácʰañjāró ná yoṣítam || 4||



4.  eṣasr3msn syar3msn mānuṣījfpl«√man āp  
    śyenanmsn nac viśnfpl«√viś sīdativp·A·3s«√sad |
    gacʰanttp·Amsn«√gam jāranmsn«√jr̥̄ nac yoṣitnfsa«√yu 



4. Und er gleich einem Adler setzt
    sich auf der Menschen Häuser hin,
    geht wie der Bräutigam zur Braut.



eṣá syá mádyo rásó'va caṣṭe diváḥ śíśuḥ |
yá índurvā́ramā́viśat || 5||



5.  eṣasr3msn syar3msn madyajmsn«√mad rasanmsn«√ras  
    avap caṣṭeva·A·3s«√cakṣ dyunmsg śiśunmsn«√śū |
    yasr3msn induNmsn«√ind vāranmsa«√vr̥2 āp aviśatvp·Aa3s«√viś 



5. Ja er, der Saft, der Rausch erregt,
    der Spross des Himmels blickt herab,
    Wenn Indu durch die Wolle drang.



eṣá syá pītáye sutó hárirarṣati dʰarṇasíḥ |
krándanyónimabʰí priyám || 6||



6.  eṣasr3msn syar3msn pītinfsd«√pā sutajmsn«√su  
    harijmsn«√hr̥ arṣativp·A·3s«√r̥ṣ dʰarṇasijmsn«√dʰr̥ |
    krandantp·A?s?«√krand yoninmsa«√yu abʰip priyajmsa«√prī 



6. Und er zum Trunk erzeugt, der Hengst,
    der goldne, starke rennt dahin,
    Anwiehernd den geliebten Sitz.






Sūkta 9.39 

āśúrarṣa br̥hanmate pári priyéṇa dʰā́mnā |
yátra devā́ íti brávan || 1||



1.  āśujmsn«√aś arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ (br̥hatjms«√br̥h-matinfs«√man)jmsv  
    parip priyajmsi«√prī dʰāmannnsi«√dʰā |
    yadr3nsl devanmpn«√div itia bravanvp·Ae3p«√brū 



1. O hochgesinnter, ströme schnell
    durch den geliebten Ort dahin,
    »Wo Götter sind«, das ist dein Wort.



pariṣkr̥ṇvánnániṣkr̥taṃ jánāya yātáyanníṣaḥ |
vr̥ṣṭíṃ diváḥ pári srava || 2||



2.  pariṣkr̥ṇvantp·Amsn«pari~√kr̥ aniṣkr̥tajmsa«a-nis~√kr̥ ​
    jananmsd«√jan yātayantp·Amsn«√yat iṣnfpa«√iṣ |
    vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ dyunmsb parip sravavp·Ao2s«√sru 



2. Das ungeschmückte schmückend schön,
    dem Menschen reichend Labetrunk,
    Ergiess des Himmels Regen uns.



sutá eti pavítra ā́ tvíṣiṃ dádʰāna ójasā |
vicákṣāṇo virocáyan || 3||



3.  sutajmsn«√su etivp·A·3s«√i pavitrannsl«√pū āp  
    tviṣinfsa«√tviṣ dadʰānatp·Imsn«√dʰā ojasnnsi«√vaj |
    vicakṣāṇata·Amsn«vi~√cakṣ virocayantp·Amsn«vi~√ruc 



3. Gepresst geht er zur Seihe hin,
    mit Kraft erzeugend hellen Glanz,
    Weit schauend und erleuchtend weit.



ayáṃ sá yó diváspári ragʰuyā́mā pavítra ā́ |
síndʰorūrmā́ vyákṣarat || 4||



4.  ayamr3msn sasr3msn yasr3msn dyunmsb parip  
    (ragʰujns«√raṃh-yāmannns«√yām)jmsn pavitrannsl«√pū āp |
    sindʰunmsg«√sindʰ ūrminmsl«√r̥ vip akṣaratvp·Aa3s«√kṣar 



4. Er ist es, der in schnellem Lauf
    vom Himmel zu der Seihe hin
    In Stromes Welle niederrinnt.



āvívāsanparāváto átʰo arvāvátaḥ sutáḥ |
índrāya sicyate mádʰu || 5||



5.  āvivāsanttp·Amsn«ā~√van parāvatnfsb«√pr̥  
    atʰāa uc arvāvatnfsb sutajmsn«√su |
    indraNmsd«√ind sicyatevp·A·3s«√sic madʰunnsn«√madʰ 



5. Ihn lockend aus der Ferne her
    und aus der Nähe her, ergiesst
    Der Saft dem Indra süssen Trank.



samīcīnā́ anūṣata háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
yónāvr̥tásya sīdata || 6||



6.  samīcīnajfpn«sam~√añc anūṣatavp·U·3p«√nū  
    harijmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    yoninmsl«√yu r̥tannsg«√r̥ sīdatavp·Ao2p«√sad 



6. Vereinigt haben sie gejauchzt,
    durch Steine spornen sie das Ross;
    Nun setzt euch in des Opfers Schooss.






Sūkta 9.40 

punānó akramīdabʰí víśvā mŕ̥dʰo vícarṣaṇiḥ |
śumbʰánti vípraṃ dʰītíbʰiḥ || 1||



1.  punānajmsn«√pū akramītvp·U·3s«√kram abʰip  
    viśvajfpa«√viś mr̥dʰnfpa«√mr̥dʰ vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ |
    śumbʰantivp·A·3p«√śubʰ viprajmsa«√vip dʰītinfpi«√dʰī 



1. Gereinigt, hat der emsige
    bezwungen aller Feinde Schar,
    Den weisen schmücken sie mit Lied.



ā́ yónimaruṇó ruhadgámadíndraṃ vŕ̥ṣā sutáḥ |
dʰruvé sádasi sīdati || 2||



2.  āp yoninmsa«√yu aruṇajmsn«√r̥ ruhatvp·U·3s«√ruh  
    gamatvp·Ae3s«√gam indraNmsa«√ind vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ sutajmsn«√su |
    dʰruvajnsl«√dʰr̥ sadasnnsl«√sad sīdativp·A·3s«√sad 



2. Der flammende bestieg den Schooss,
    zu Indra kam der Stier, erzeugt,
    Er setzt sich auf den festen Sitz.



nū́ no rayíṃ mahā́mindo'smábʰyaṃ soma viśvátaḥ |
ā́ pavasva sahasríṇam || 3||



3.  nūc vayamr1mpa rayinmsa«√rā mahāntajmsa«√mah induNmsv«√ind  
    vayamr1mpd somaNmsv«√su viśvatasa«√viś |
    āp pavasvava·Ao2s«√pū sahasrinjmsa 



3. Nun riesle grossen Schatz herbei
    von allen Seiten, Indu, uns,
    O Soma, tausendfaches Gut.



víśvā soma pavamāna dyumnā́nīndavā́ bʰara |
vidā́ḥ sahasríṇīríṣaḥ || 4||



4.  viśvajnpa«√viś somaNmsv«√su pavamānanmsv«√pū  
    dyumnannpa induNmsv«√ind āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ |
    vidāsvp·Ae2s«√vid sahasriṇījfpa iṣnfpa«√iṣ 



4. O bringe alle Schätze her,
    o Soma, Indu, flammender,
    Verschaff uns tausendfaches Gut.



sá naḥ punāná ā́ bʰara rayíṃ stotré suvī́ryam |
jaritúrvardʰayā gíraḥ || 5||



5.  sasr3msn vayamr1mpd punānajmsn«√pū āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥  
    rayinmsa«√rā stotr̥nmsd«√stu suvīryanmsa«su~√vīr |
    jaritr̥nmsg«√gr̥̄ vardʰayavp·Ao2s«√vr̥dʰ girnfpa«√gr̥̄ 



5. Gereinigt bringe Reichthum du
    dem Sänger her und Heldenkraft,
    Des Dichters Lieder segne du.



punāná indavā́ bʰara sóma dvibárhasaṃ rayím |
vŕ̥ṣannindo na uktʰyàm || 6||



6.  punānajmsn«√pū induNmsv«√ind āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥  
    somaNmsv«√su (dviu-barhasjms«√br̥h)jmsa rayinmsa«√rā |
    vr̥ṣannmsv«√vr̥ṣ induNmsv«√ind vayamr1mpd uktʰyajnsa«√vac 



6. Gereinigt bringe, Indu, her
    o Soma, zwiefach reichen Schatz
    Uns rühmenswerthen, Indu, Stier!






Sūkta 9.41 

prá yé gā́vo ná bʰū́rṇayastveṣā́ ayā́so ákramuḥ |
gʰnántaḥ kr̥ṣṇā́mápa tvácam || 1||



1.  prap yasr3mpn gonfpn nac bʰūrṇijmpn  
    tveṣajmpn«√tviṣ ayāsnmpn«a~√yas akramurvp·U·3p«√kram |
    gʰnantjmpn«√han kr̥ṣṇājfsa«√kr̥ṣ apap tvacnfsa«√tvac 



1. Wie ungestüme Stiere sind
    die muntern, glänzenden genaht,
    Verjagend weit die schwarze Haut.



suvitásya manāmahé'ti sétuṃ durāvyàm |
sāhvā́ṃso dásyumavratám || 2||



2.  suvitajmsg«su~√i manāmaheva·A·1p«√man  
    atip setunmsa«√si durāvījmsa«dus~√vī |
    sāhvaṃstp·Impn«√sah (dasnfs«√das-yujms«√yu)nmsa avratajmsa«a~√vr̥2 



2. Zu überschreiten streben wir
    den unwegsamen Steg des Heils,
    Gottlosen Feind bewältigend.



śr̥ṇvé vr̥ṣṭériva svanáḥ pávamānasya śuṣmíṇaḥ |
cáranti vidyúto diví || 3||



3.  śr̥ṇvevp·A·3s«√śru vr̥ṣṭinfsg«√vr̥ṣ ivac svananmsn«√svan  
    pavamānanmsg«√pū śuṣminjmsg«√śuṣ |
    carantivp·A·3p«√car vidyutnfpn«vi~√dyut dyunmsl«√dyu 



3. Wie Regens Rauschen wird gehört
    der Schall des starken, rieselnden,
    Am Himmel streichen Blitze hin.



ā́ pavasva mahī́míṣaṃ gómadindo híraṇyavat |
áśvāvadvā́javatsutáḥ || 4||



4.  āp pavasvava·Ao2s«√pū mahījfsa«√mah iṣnfsa«√iṣ  
    gomatjmsn induNmsv«√ind hiraṇyavatjmsn«√hr̥ |
    aśvāvatjmsn«√aś vājavatjmsn«√vāj sutajmsn«√su 



4. O riesle, Indu, grosses Gut
    herbei, das reich an Rind und Ross,
    An Gold und Nahrung, Soma, sei.



sá pavasva vicarṣaṇa ā́ mahī́ ródasī pr̥ṇa |
uṣā́ḥ sū́ryo ná raśmíbʰiḥ || 5||



5.  sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū vicarṣaṇijmsv«vi~√kr̥ṣ  
    āp mahjnda«√mah rodasnnda pr̥ṇavp·Ao2s«√pr̥̄ |
    uṣāsnfsn«√vas sūryanmsn«√sūr nac raśminmpi«√raś 



5. So riesle hell, beweglicher,
    erfüll mit Licht die weite Welt,
    Wie Sonnenstrahl die Morgen färbt.



pári ṇaḥ śarmayántyā dʰā́rayā soma viśvátaḥ |
sárā raséva viṣṭápam || 6||



6.  parip vayamr1mpa śarmayantinfsi«√śri  
    dʰārānfsi«√dʰr̥ somaNmsv«√su viśvatasa«√viś |
    saravp·Ao2s«√sr̥ rasanmsi«√ras ivac viṣṭapnfsa«vi~√stambʰ 



6. Von allen Seiten flamm' um uns
    im Strom, o Soma, der uns schützt,
    Und ström, wie Flut die Erd' umspült.






Sūkta 9.42 

janáyanrocanā́ divó janáyannapsú sū́ryam |
vásāno gā́ apó háriḥ || 1||



1.  janayanttp·Ansn«√jan rocanannpa«√ruc dyunmsg  
    janayanttp·Ansn«√jan apnfpl sūryanmsa«√sūr |
    vasānata·Amsn«√vas gonfpa apnfpa harijmsn«√hr̥ 



1. Erzeugend Licht des Himmelsraums
    in Nebelflut der Sonne Glanz,
    Ein Ross in Milch und Flut gehüllt,



eṣá pratnéna mánmanā devó devébʰyaspári |
dʰā́rayā pavate sutáḥ || 2||



2.  eṣasr3msn pratnajnsi manmannnsi«√man  
    devanmsn«√div devanmpd«√div parip |
    dʰārānfsi«√dʰr̥ pavateva·A·3s«√pū sutajmsn«√su 



2. Er rieselt hell im alten Geist,
    ein Gott er, von den Göttern her
    Im Strome flammt er ausgepresst.



vāvr̥dʰānā́ya tū́rvaye pávante vā́jasātaye |
sómāḥ sahásrapājasaḥ || 3||



3.  vāvr̥dʰānatp·Amsd«√vr̥dʰ tūrvijmsd«√turv  
    pavanteva·A·3p«√pū (vājanms«√vāj-sātinfs«√san)nfsd |
    somanmpn«√su (sahasrau-pājasnns«√pāj)jmpn 



3. Die Somatränke rieseln hell
    zur Kraft dem grossen mächtigen,
    Mit tausendfachem Glanz begabt.



duhānáḥ pratnámítpáyaḥ pavítre pári ṣicyate |
krándandevā́m̐ ajījanat || 4||



4.  duhānajmsn«√duh pratnajnsa idc payasnnsa«√pī  
    pavitrannsl«√pū parip sicyatevp·A·3s«√sic |
    krandantp·A?s?«√krand devanmpa«√div ajījanatvp·U·3s«√jan 



4. Ausströmend stets den alten Trank
    rinnt wiehernd durch die Seihe er,
    Die Götter hat er neu belebt.



abʰí víśvāni vā́ryābʰí devā́m̐ r̥tāvŕ̥dʰaḥ |
sómaḥ punānó arṣati || 5||



5.  abʰip viśvajmpa«√viś vāryajmpa«√vr̥2 abʰip  
    devanmpa«√div (r̥tanns«√r̥-āvr̥dʰjms«ā~√vr̥dʰ)jmpa |
    somanmsn«√su punānajmsn«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ 



5. Und alle Güter strömt er zu
    den Göttern, die des Rechts sich freun,
    Der Soma, der gereinigte.



gómannaḥ soma vīrávadáśvāvadvā́javatsutáḥ |
pávasva br̥hatī́ríṣaḥ || 6||



6.  gomantjnsa vayamr1mpd somaNmsv«√su vīravantjnsa«√vīr  
    aśvāvantjnsa«√aś vājavantjnsa«√vāj sutajmsn«√su |
    pavasvava·Ao2s«√pū br̥hatījfpa«√br̥h iṣnfpa«√iṣ 



6. O Soma, riesle Reichthum uns
    an Rind und Ross, an Helden zu,
    An Speis' und Trank, gepresster du.






Sūkta 9.43 

yó átya iva mr̥jyáte góbʰirmádāya haryatáḥ |
táṃ gīrbʰírvāsayāmasi || 1||



1.  yasr3msn atyanmsn«√at? ivac mr̥jyatevp·A·3s«√mr̥j  
    gonfpi madanmsd«√mad haryatajmsn«√hary |
    sasr3msa girnfpi«√gr̥̄ vāsayāmasivp·A·1p«√vas 



1. Der wie ein Ross gereinigt wird
    mit Milch zum Rausch, der liebliche,
    Ihn hüllen wir mit Liedern ein.



táṃ no víśvā avasyúvo gíraḥ śumbʰanti pūrvátʰā |
índumíndrāya pītáye || 2||



2.  sasr3msa vayamr1mpg viśvajfpn«√viś (avasnns«√av-yūjfs«√yu)jfpn  
    gīrnfpn«√gr̥̄ śumbʰantivp·A·3p«√śubʰ pūrvatʰāa«√pur |
    indunmsa«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



2. All unsre Lieder schmücken ihn,
    Huld suchend wie in alter Zeit,
    Zum Trunk dem Indra, Indu ihn.



punānó yāti haryatáḥ sómo gīrbʰíḥ páriṣkr̥taḥ |
víprasya médʰyātitʰeḥ || 3||



3.  punānajmsn«√pū yātivp·A·3s«√yā haryatajmsn«√hary  
    somanmsn«√su gīrnfpi«√gr̥̄ pariṣkr̥tajmsn«pari~√kr̥ |
    vipranmsg«√vip (medʰyajms«√medʰ-atitʰijms«√at)Nmsg 



3. Gereinigt geht der liebliche,
    mit Liedern Soma ausgeschmückt
    Des Sängers Medhiatithi.



pávamāna vidā́ rayímasmábʰyaṃ soma suśríyam |
índo sahásravarcasam || 4||



4.  pavamānanmsv«√pū vidāsvp·Ae2s«√vid rayinmsa«√rā  
    vayamr1mpd somaNmsv«√su suśriyajmsa«su~√śrī |
    indunmsv«√ind (sahasrau-varcasnns«√ruc)jmsa 



4. O spende, Soma, flammender,
    uns Reichthum, welcher Glück verschafft,
    Und, Indu, tausendfach erglänzt.



índurátyo ná vājasŕ̥tkánikranti pavítra ā́ |
yádákṣāráti devayúḥ || 5||



5.  indunmsn«√ind atyanmsn«√at? nac (vājanms«√vāj-sr̥tjms«√sr̥)jmsn  
    kanikrantivp·A·3s«√krand pavitrannsl«√pū āp |
    yadr3nsn akṣārvp·U·3s«√kṣar atip (devanms«√div-yujms«√yu)jmsn 



5. Der Indu wiehert wie ein Ross,
    das Preis erstrebt, zur Seihe hin,
    Wenn er hindurchrinnt Göttern hold.



pávasva vā́jasātaye víprasya gr̥ṇató vr̥dʰé |
sóma rā́sva suvī́ryam || 6||



6.  pavasvava·Ao2s«√pū (vājanms«√vāj-sātinfs«√san)nfsd  
    vipranmsg«√vip gr̥ṇattp·Ampa«√gr̥̄ vr̥dʰnfsd«√vr̥dʰ |
    somaNmsv«√su rāsvavp·Uo2s«√rā suvīryannsa«su~√vīr 



6. O riesle hin zur Kräftigung,
    zum Heil des Sängers, der dich preist,
    O Soma, spende Heldenkraft.






Sūkta 9.44 

prá ṇa indo mahé tána ūrmíṃ ná bíbʰradarṣasi |
abʰí devā́m̐ ayā́syaḥ || 1||



1.  prap vayamr1mpd induNmsv«√ind mahjfsd«√mah tannfsd«√tan  
    ūrminmsa«√r̥ nac bibʰrattp·Amsn«√bʰr̥ arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ |
    abʰip devanmpa«√div ayāsyajmsn«a~√yas 



1. Zu langer Dauer strömst du uns,
    wie Wellen tragend, Indu, vor
    Hin zu den Göttern ohne Rast.



matī́ juṣṭó dʰiyā́ hitáḥ sómo hinve parāváti |
víprasya dʰā́rayā kavíḥ || 2||



2.  matinfsi«√man juṣṭajmsn«√juṣ dʰīnfsi«√dʰī hitajmsn«√hi  
    somanmsn«√su hinveva·A·3s«√hi parāvatnmsl«√pr̥ |
    vipranmsg«√vip dʰārānfsi«√dʰr̥ kavinmsn«√kū 



2. Erfreut durch Lied, Gebet-gespornt
    wird Soma fernehin gesandt,
    Der Seher in des Sängers Strom.



ayáṃ devéṣu jā́gr̥viḥ sutá eti pavítra ā́ |
sómo yāti vícarṣaṇiḥ || 3||



3.  ayamr3msn devanmpl«√div jāgr̥vijmsn«√jāgr̥  
    sutajmsn«√su etivp·A·3s«√i pavitrannsl«√pū āp |
    somanmsn«√su yātivp·A·3s«√yā vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ 



3. Bei Göttern wachsam eilet er
    zur Seihe der gepresste hin,
    Der Soma schreitet rüstig vor.



sá naḥ pavasva vājayúścakrāṇáścā́rumadʰvarám |
barhíṣmām̐ ā́ vivāsati || 4||



4.  sasr3msn vayamr1mpd pavasvava·Ao2s«√pū (vājanms«√vāj-yujms«√yu)jmsn  
    cakrāṇajmsn«√kr̥ cārujmsa«√can adʰvaranmsa«a~√dʰvr̥ |
    barhiṣmantjmsn«√barh āp vivāsativp·A·3s«√van 



4. So riesle Kraft verleihend uns,
    und mache schön das Opferfest,
    Der Streubereiter lockt dich her.



sá no bʰágāya vāyáve vípravīraḥ sadā́vr̥dʰaḥ |
sómo devéṣvā́ yamat || 5||



5.  sasr3msn vayamr1mpd bʰaganmsd«√bʰaj vāyunmsd«√vā  
    (viprajms«√vip-vīranms«√vīr)nmsn (sadāa-vr̥dʰajms«√vr̥dʰ)jmsn |
    somanmsn«√su devanmpl«√div āp yamatvp·Ae3s«√yam 



5. Er, Soma, lenke unser Lied,
    gerühmt von Sängern, stets voll Kraft
    Für Bhaga, Vaju götterwärts.



sá no adyá vásuttaye kratuvídgātuvíttamaḥ |
vā́jaṃ jeṣi śrávo br̥hát || 6||



6.  sasr3msn vayamr1mpd adyaa (vasunns«√vas-dattinfs«√dā)nfsd  
    (kratunms«√kr̥-vidjms«√vid)jmsn (gātunms«√gā-vittamajms«√vid)jmsn |
    vājanmsa«√vāj jeṣivp·Ao2s«√ji śravasnnsa«√śru br̥hatjnsa«√br̥h 



6. Erringe zur Bereicherung,
    der Kraft du schenkst und höchstes Heil,
    Uns Labung heut und hohen Ruhm.






Sūkta 9.45 

sá pavasva mádāya káṃ nr̥cákṣā devávītaye |
índavíndrāya pītáye || 1||



1.  sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū madanmsd«√mad kamc  
    (nr̥nms-cakṣasnms«√cakṣ)nmsn (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd |
    indunmsv«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



1. Du riesle, Männerschauender,
    zum Rausche recht, zum Göttermahl,
    Zum Trunk dem Indra, Indu, hin.



sá no arṣābʰí dūtyàṃ tvámíndrāya tośase |
devā́nsákʰibʰya ā́ váram || 2||



2.  sasr3msn vayamr1mpd arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ abʰip dūtyannsa«√du  
    tvamr2msn indraNmsd«√ind tośaseva·A·2s«√tuś |
    devanmpa«√div sakʰinmpb«√sac āp varanmsa«√vr̥2 



2. So ströme uns zur Botschaft hin,
    dem Indra träufelst du und führst
    Die Götter hold den Freunden zu.



utá tvā́maruṇáṃ vayáṃ góbʰirañjmo mádāya kám |
ví no rāyé dúro vr̥dʰi || 3||



3.  utac tvamr2msa aruṇajmsa«√ruh vayamr1mpn  
    gonfpi añjmasvp·A·1p«√añj madanmsd«√mad kamc |
    vip vayamr1mpd rainmsd«√rā durnfpa vr̥dʰivp·Ao2s«√vr̥ 



3. Und dich, den rothen, salben wir
    mit Milch zum Rausche, schliesse du
    Die Thore uns zum Reichthum auf.



átyū pavítramakramīdvājī́ dʰúraṃ ná yā́mani |
índurdevéṣu patyate || 4||



4.  atip uc pavitrannsa«√pū akramītvp·U·3s«√kram  
    vājinnmsn«√vāj dʰuranmsa«√dʰr̥ nac yāmannnsl«√yā |
    indunmsn«√ind devanmpl«√div patyateva·A·3s«√pat 



4. Schon drang er durch das Sieb hindurch,
    wie auf der Fahrt ein Ross durchs Joch,
    Der Indu ist der Götter Freund.



sámī sákʰāyo asvaranváne krī́ḷantamátyavim |
índuṃ nāvā́ anūṣata || 5||



5.  samp īc sakʰinmpn«√sac asvaranvp·U·3p«√svr̥  
    vanannsl«√van krīḷanttp·Amsa«√krīḷ atyavijmsa |
    indunmsa«√ind nāvanmpn«√nū anūṣatavp·U·3p«√nū 



5. Ihm jauchzten jetzt die Freunde zu,
    der durch die Wolle springt ins Holz,
    Den Indu pries der Lieder Schall.



táyā pavasva dʰā́rayā yáyā pītó vicákṣase |
índo stotré suvī́ryam || 6||



6.  tār3fsi pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥r3fsi pītajmsn«√pā vicakṣaseva·A·2s«vi~√cakṣ |
    indunmsv«√ind stotr̥nmsd«√stu suvīryannsa«su~√vīr 



6. Mit solchem Strome riesle du,
    durch den, getrunken, Indu du
    Dem Sänger Heldenkraft ersiehst.






Sūkta 9.46 

ásr̥grandevávītayé'tyāsaḥ kŕ̥tvyā iva |
kṣárantaḥ parvatāvŕ̥dʰaḥ || 1||



1.  asr̥granva·U·3p«√sr̥j (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd  
    atyanmpn«√at? kr̥tvyajmpn«√kr̥ ivac |
    kṣarantjmpn«√kṣar (parvatanms-āvr̥dʰjms«ā~√vr̥dʰ)jmpn 



1. Ergossen sind zum Göttermahl
    wie kraftbegabte Rosse sie,
    Die rinnend sich der Steine freun.



páriṣkr̥tāsa índavo yóṣeva pítryāvatī |
vāyúṃ sómā asr̥kṣata || 2||



2.  pariṣkr̥tajmpn«pari~√kr̥ indunmpn«√ind  
    yoṣānfsn«√yu ivac pitryāvatījfsn |
    vāyuNmsa«√vā somajmpn«√su asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j 



2. Die Indutränke sind geschmückt
    wie eine Maid im Vatersitz,
    Zu Vaju sind sie hingeströmt.



eté sómāsa índavaḥ práyasvantaścamū́ sutā́ḥ |
índraṃ vardʰanti kármabʰiḥ || 3||



3.  etasr3mpn somajmpn«√su indunmpn«√ind  
    prayasvantjmpn«√prī camūnfsl sutajmpn«√su |
    indraNmsa«√ind vardʰantivp·A·3p«√vr̥dʰ karmannnpi«√kr̥ 



3. Den Indra stärken durch ihr Werk
    die labereichen Tropfen hier,
    Der ausgepresste Somatrunk.



ā́ dʰāvatā suhastyaḥ śukrā́ gr̥bʰṇīta mantʰínā |
góbʰiḥ śrīṇīta matsarám || 4||



4.  āp dʰāvatavp·Ao2p«√dʰāv suhastījmpv  
    śukranmda«√śuc gr̥bʰṇītavp·Ao2p«√grah mantʰinnmda«√mantʰ |
    gonfpi śrīṇītavp·Ao2p«√śrī (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa 



4. Durchspült mit rüst'gen Händen ihn,
    ergreift das helle Trankgemisch,
    Und mischt mit Milch den Wonnetrank.



sá pavasva dʰanaṃjaya prayantā́ rā́dʰaso maháḥ |
asmábʰyaṃ soma gātuvít || 5||



5.  sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū (dʰanannsa«√dʰan-jayajms«√ji)jmsv  
    prayantr̥nmsn«pra~√yam rādʰasnnsg«√rādʰ mahjnsg«√mah |
    vayamr1mpd somaNmsv«√su (gātunms«√gā-vidjms«√vid)jmsn 



5. O riesle hell, erbeutender,
    Darreicher grosser Gaben du,
    Und schaff uns, Soma, freie Bahn.



etáṃ mr̥janti márjyaṃ pávamānaṃ dáśa kṣípaḥ |
índrāya matsaráṃ mádam || 6||



6.  etasr3msa mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j marjyajmsa«√mr̥j  
    pavamānanmsa«√pū daśau kṣipnfpn«√kṣip |
    indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa madanmsa«√mad 



6. Den läutrungswerthen läutern nun
    zehn Finger, ihn den rieselnden,
    Den Trank, der Indra'n Rausch erregt.






Sūkta 9.47 

ayā́ sómaḥ sukr̥tyáyā maháścidabʰyàvardʰata |
mandāná údvr̥ṣāyate || 1||



1.  ar3nsi somanmsn«√su sukr̥tyājfsi«su~√kr̥  
    mahajmsn«√mah cidc abʰip avardʰatava·Aa3s«√vr̥dʰ |
    mandānanmsn«√mand udp vr̥ṣāyateva·A·3s«√vr̥ṣ 



1. So gross er war, doch grösser noch
    ward Soma durch das fromme Werk,
    Erfreut geräth in Wallung er.



kr̥tā́nī́dasya kártvā cétante dasyutárhaṇā |
r̥ṇā́ ca dʰr̥ṣṇúścayate || 2||



2.  kr̥tannpn«√kr̥ idc ayamr3msg kartvajnpn«√kr̥  
    cetanteva·A·3p«√cit (dasnfs«√das-yujms«√yu-tarhaṇajms«√tr̥h)jnpn |
    r̥ṇannpa«√r̥ṇ cac dʰr̥ṣṇujmsn«√dʰr̥ṣ cayatevp·A·3s«√ci 



2. Was ihm zu thun, hat er gethan,
    seht, wie er die Dämonen schlug,
    Und Sünden straft, der kühne Held.



ā́tsóma indriyó ráso vájraḥ sahasrasā́ bʰuvat |
uktʰáṃ yádasya jā́yate || 3||



3.  ātc somaNmsn«√su indriyajmsn«√ind rasanmsn«√ras  
    vajranmsn«√vaj (sahasrau-sanjms«√san)jmsn bʰuvatvp·Ue3s«√bʰū |
    uktʰannsa«√vac yadc ayamr3msg jāyatevp·A·3s«√jan 



3. Wenn ihm das Loblied wird erzeugt,
    dann wird des Indra Somatrank
    Ein Blitz, der tausend Güter schenkt.



svayáṃ kavírvidʰartári víprāya rátnamicʰati |
yádī marmr̥jyáte dʰíyaḥ || 4||



4.  svayama kavinmsn«√kū vidʰartr̥nmsl«vi~√dʰr̥  
    viprajmsd«√vip ratnannsa«√rā icʰativp·A·3s«√iṣ2 |
    yadr3nsl marmr̥jyateva·A·3s«√mr̥j dʰīnfpa«√dʰī 



4. Er selbst, der weise, wünschet dann
    dem Sänger Schätze zu verleihn,
    Wenn dieser ihm Gebete schmückt.



siṣāsátū rayīṇā́ṃ vā́jeṣvárvatāmiva |
bʰáreṣu jigyúṣāmasi || 5||



5.  siṣāsaturvp·I·3d«√san rayinmpg«√rā  
    vājanmpl«√vāj arvantnmpg«√r̥ ivac |
    bʰarajmpl«√bʰr̥ jigīvaṃstp·Impg«√ji asivp·A·2s«√as 



5. Ein Preisverleiher bist du ja,
    wie für die Renner auf der Bahn,
    So für die Sieger in der Schlacht.






Sūkta 9.48 

táṃ tvā nr̥mṇā́ni bíbʰrataṃ sadʰástʰeṣu mahó diváḥ |
cā́ruṃ sukr̥tyáyemahe || 1||



1.  sasr3msa tvamr2msa (nr̥nms-mnanfs«√man)nnpa bibʰrattp·A?sa«√bʰr̥  
    (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnpl mahjmsb«√mah dyunmsb |
    cārujmsa«√can sukr̥tyājfsi«su~√kr̥ īmaheva·A·1p«√i 



1. Dich, der du Manneskräfte hegst
    in des erhabnen Himmeis Sitz,
    Den theuren flehn durch Opfer wir.



sáṃvr̥ktadʰr̥ṣṇumuktʰyàṃ mahā́mahivrataṃ mádam |
śatáṃ púro rurukṣáṇim || 2||



2.  (saṃvr̥ktajms«sam~√vr̥j-dʰr̥ṣṇua«√dʰr̥ṣ)jmsa uktʰyajmsa«√vac  
    (mahatjns«√mah-mahijns«√mah-vratanns«√vr̥2)jmsa madanmsa«√mad |
    śatau purnfpa«√pur rurukṣaṇinmsa«√ruj 



2. Den beutelust'gen, rühmlichen,
    den sehr gewalt'gen Somatrank,
    Der hundert Burgen leicht zerbricht.



átastvā rayímabʰí rā́jānaṃ sukrato diváḥ |
suparṇó avyatʰírbʰarat || 3||



3.  ar3nsb tvamr2msa rayinmsa«√rā abʰip  
    rājannmsa«√rāj sukratujmsv«su~√kr̥ dyunmsb |
    suparṇajmsn«su~√pr̥ avyatʰijmsn«√vyatʰ bʰaratvp·AE3s«√bʰr̥ 



3. Von dort her brachte dich, den Schatz,
    den Himmelskönig, mächtiger!
    Der Adler, der nicht wankt im Flug.



víśvasmā ítsvàrdr̥śé sā́dʰāraṇaṃ rajastúram |
gopā́mr̥tásya vírbʰarat || 4||



4.  viśvajmsd«√viś idc svarnnsa dr̥śev···D··«√dr̥ś  
    sādʰāraṇajmsa«sa-ā~√dʰr̥ (rajasnns«√raj-turjns«√tvar)jmsa |
    (gonfs-pājms«√pā2)nmsa r̥tannsg«√r̥ vinmsn bʰaratvp·AE3s«√bʰr̥ 



4. Dass jeder recht die Sonne schau,
    so bracht' der Aar den Schirm des Rechts,
    Der alles schützt, die Luft durchdringt.



ádʰā hinvāná indriyáṃ jyā́yo mahitvámānaśe |
abʰiṣṭikŕ̥dvícarṣaṇiḥ || 5||



5.  adʰāc hinvānata·Amsn«√hi indriyannsa«√ind  
    jyāyasjnsa«√jyā mahitvannsa«√mah ānaśevp·I·3s«√aś |
    (abʰistinfs«√as-kr̥tjms«√kr̥)jmsn vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ 



5. Da hat, entsandt, noch herrlicher
    des Indra Grösse er erreicht,
    Der Hülfe schafft, der emsige.






Sūkta 9.49 

pávasva vr̥ṣṭímā́ sú no'pā́mūrmíṃ diváspári |
ayakṣmā́ br̥hatī́ríṣaḥ || 1||



1.  pavasvava·Ao2s«√pū vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ āp sup  
    vayamr1mpd apnfpg ūrminmsa«√r̥ dyunmsb parip |
    ayakṣmājfpa«√yakṣ br̥hatījfpa«√br̥h iṣnfpa«√iṣ 



1. O riesle Regen schnell herbei,
    vom Himmel uns des Wassers Flut,
    Heilsamen, reichen Labetrunk.



táyā pavasva dʰā́rayā yáyā gā́va ihā́gáman |
jányāsa úpa no gr̥hám || 2||



2.  tār3fsi pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥r3fsi gonfpa ihaa āgamattp·A?sn«ā~√gam |
    janyajmpn«√jan upap vayamr1mpg gr̥hanmsa 



2. Mit solchem Strome riesle hell,
    durch welchen Rinder kommen her
    In unser Haus, vorzügliche.



gʰr̥táṃ pavasva dʰā́rayā yajñéṣu devavī́tamaḥ |
asmábʰyaṃ vr̥ṣṭímā́ pava || 3||



3.  gʰr̥tannsa«√gʰr̥ pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥  
    yajñanmpl«√yaj (devanms«√div-vītamajms«√vī)jmsn |
    vayamr1mpd vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ āp pavavp·Ao2s«√pū 



3. Im Strome riesle Butter her,
    bei Opfern Götter-labendster,
    Und ströme Regen uns herbei.



sá na ūrjé vyàvyáyaṃ pavítraṃ dʰāva dʰā́rayā |
devā́saḥ śr̥ṇávanhí kam || 4||



4.  sasr3msn vayamr1mpg ūrjnfsd«√ūrj vip avyayajnsa  
    pavitrannsa«√pū dʰāvavp·Ao2s«√dʰāv dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    devanmpn«√div śr̥ṇavanvp·Ae3p«√śru hic kamc 



4. Zu unsrer Stärkung fliesse nun
    im Strome durch das wollne Sieb,
    Die Götter mögen hören uns.



pávamāno asiṣyadadrákṣāṃsyapajáṅgʰanat |
pratnavádrocáyanrúcaḥ || 5||



5.  pavamānanmsn«√pū asiṣyadatva·U·3s«√syand  
    rakṣasnnpa«√rakṣ apajaṅgʰanattp·Amsn«apa~√han |
    pratnavata rocayantp·Amsn«√ruc rucnfpa«√ruc 



5. Er hat geströmt der rieselnde
    fortstossend die Gespensterschar
    Und Licht entflammend wie zuvor.






Sūkta 9.50 

útte śúṣmāsa īrate síndʰorūrmériva svanáḥ |
vāṇásya codayā pavím || 1||



1.  udp tvamr2msg śuṣmanmpn«√śuṣ īrateva·A·3p«√īr  
    sindʰunmsg«√sindʰ ūrminmsb«√r̥ ivac svananmsn«√svan |
    vāṇanmsg«√vāṇ codayavp·Ao2s«√cud pavinmsa«√pū 



1. Es regen deine Kräfte sich
    wie wenn des Meeres Welle braust;
    Des Pfeiles Spitze mache scharf.



prasavé ta údīrate tisró vā́co makʰasyúvaḥ |
yádávya éṣi sā́navi || 2||



2.  prasavanmsl«pra~√su tvamr2msg udp īrateva·A·3p«√īr  
    triu vācnfpn«√vac (makʰasnns«√maṅkʰ-yujms«√yu)jfpn |
    yadc avyanmsl eṣivp·A·2s«√i sānunnsl«√san 



2. Bei deinem Keltern steigen auf
    drei Lieder im Triumphgesang,
    Wenn du zum wollnen Gipfel gehst.



ávyo vā́re pári priyáṃ háriṃ hinvantyádribʰiḥ |
pávamānaṃ madʰuścútam || 3||



3.  avinfsg vāranmsl«√vr̥2 parip priyajmsa«√prī  
    harijmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    pavamānanmsa«√pū (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa 



3. Durch Steine spornen sie das Ross,
    ringsum das liebe Widderhaar,
    Den flammenden, der trieft von Meth.



ā́ pavasva madintama pavítraṃ dʰā́rayā kave |
arkásya yónimāsádam || 4||



4.  āp pavasvava·Ao2s«√pū madintamajmsv«√mad  
    pavitrannsa«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ kavinmsv«√kū |
    arkanmsg«√arc yoninmsa«√yu āsadamv···D··«ā~√sad 



4. Hell riesle, o berauschendster,
    zur Seihe, weiser du, im Strom,
    Zu sitzen in des Glanzes Schooss.



sá pavasva madintama góbʰirañjānó aktúbʰiḥ |
índavíndrāya pītáye || 5||



5.  sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū madintamajmsv«√mad  
    gonfpi añjānatp·Amsn«√añj aktunmpi«√añj |
    indunmsv«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



5. Hell riesle, du berauschendster,
    gesalbt mit Milch und hellem Glanz
    Zum Trunk dem Indra, Indusaft!






Sūkta 9.51 

ádʰvaryo ádribʰiḥ sutáṃ sómaṃ pavítra ā́ sr̥ja |
punīhī́ndrāya pā́tave || 1||



1.  (adʰvaranms«a~√dʰvr̥-yujms«√yu)nmsv adrinmpi«√dr̥ sutajmsa«√su  
    somanmsa«√su pavitrannsl«√pū āp sr̥javp·Ao2s«√sr̥j |
    punīhivp·Ao2s«√pū indraNmsd«√ind pātavev···D··«√pā 



1. Den steingepressten Soma lass,
    o Priester, durch die Seihe gehn,
    Dem Indra läutre ihn zum Trunk.



diváḥ pīyū́ṣamuttamáṃ sómamíndrāya vajríṇe |
sunótā mádʰumattamam || 2||



2.  dyunmsg pīyūṣanmsa«√pyai uttamajmsa  
    somanmsa«√su indraNmsd«√ind vajrinjmsd«√vaj |
    sunotavp·Ao2p«√su madʰumattamajmsa«√madʰ 



2. Des Himmels allerschönste Milch,
    den Soma braut, den süssesten,
    Dem Indra, ihm dem Blitzes Herrn.



táva tyá indo ándʰaso devā́ mádʰorvyàśnate |
pávamānasya marútaḥ || 3||



3.  tvamr2msg syar3msl indunmsv«√ind andʰasnnsg«√andʰ  
    devanmpn«√div madʰunnsg«√madʰ vip aśnateva·A·3p«√aś2 |
    pavamānanmsg«√pū marutNmpn 



3. Von deinem süssen Trank geniesst,
    o Indu, hier die Götterschar,
    Die Maruts von dem rieselnden.



tváṃ hí soma vardʰáyansutó mádāya bʰū́rṇaye |
vŕ̥ṣanstotā́ramūtáye || 4||



4.  tvamr2msn hic somaNmsv«√su vardʰayanttp·Amsn«√vr̥dʰ  
    sutajmsn«√su madanmsd«√mad bʰūrṇijmsd |
    vr̥ṣannmsv«√vr̥ṣ stotr̥nmsa«√stu ūtinfsd«√av 



4. Denn du, o Soma, bist gepresst
    zu kraftbegabten Rausch, o Stier,
    Den Sänger stärkend zum Genuss.



abʰyàrṣa vicakṣaṇa pavítraṃ dʰā́rayā sutáḥ |
abʰí vā́jamutá śrávaḥ || 5||



5.  abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ vicakṣaṇajmsv«vi~√cakṣ  
    pavitrannsa«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ sutajmsn«√su |
    abʰip vājanmsa«√vāj utac śravasnnsa«√śru 



5. Zur Seihe rinne hin im Strom,
    gepresst, o weithinschauender,
    Zur Labung und zu hohem Ruhm.






Sūkta 9.52 

pári dyukṣáḥ sanádrayirbʰáradvā́jaṃ no ándʰasā |
suvānó arṣa pavítra ā́ || 1||



1.  parip (dyunms-kṣajms«√kṣi)nmsn (sanatjms«√san-rayinms«√rā)jmsn  
    bʰaratvp·AE3s«√bʰr̥ vājanmsa«√vāj vayamr1mpd andʰasnnsi«√andʰ |
    suvānata·Amsn«√su arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ pavitrannsl«√pū āp 



1. Der Reichthumspender bring' uns Kraft
    durch seinen Saft, der himmlische,
    Gepresst ergiess dich in das Sieb.



táva pratnébʰirádʰvabʰirávyo vā́re pári priyáḥ |
sahásradʰāro yāttánā || 2||



2.  tvamr2msg pratnajmpi adʰvannmpi  
    avinfsg vāranmsl«√vr̥2 parip priyajmsn«√prī |
    (sahasrau-dʰārajms«√dʰr̥)jmsn yātvp·AE3s«√yā tannfsi«√tan 



2. Auf seinen alten Wegen geh
    der liebe durch das Widderhaar
    In tausend Strömen fort und fort.



carúrná yástámīṅkʰayéndo ná dā́namīṅkʰaya |
vadʰaírvadʰasnavīṅkʰaya || 3||



3.  carunmsn nac yasr3msn sasr3msa īṅkʰayavp·Ao2s«√īṅkʰ  
    indunmsv«√ind nac dānannsa«√dā īṅkʰayavp·Ao2s«√īṅkʰ |
    vadʰanmpi«√vadʰ vadʰasnujmsv«√vadʰ īṅkʰayavp·Ao2s«√īṅkʰ 



3. Den schüttle, der dem Kessel gleicht,
    o Indu, schüttle Gaben her,
    Mit Schlägen, Schläger, schüttle ihn.



ní śúṣmamindaveṣāṃ púruhūta jánānām |
yó asmā́m̐ ādídeśati || 4||



4.  nip śuṣmanmsa«√śuṣ indunmsv«√ind eṣasr3mpg  
    (purua«√pr̥̄-hūtajms«√hu)jmsv jananmpg«√jan |
    yasr3msn vayamr1mpa ādideśativp·Ae3s«ā~√diś 



4. O Indu, solches Menschen Kraft
    o vielgerufner, schütt' herab,
    Der wider uns auf Unheil sinnt.



śatáṃ na inda ūtíbʰiḥ sahásraṃ vā śúcīnām |
pávasva maṃhayádrayiḥ || 5||



5.  śatau vayamr1mpa indunmsv«√ind ūtinfpi«√av  
    sahasrauc śucijfpg«√śuc |
    pavasvava·Ao2s«√pū (maṃhayatjms«√maṃh-rayinms«√rā)jmsn 



5. Mit hundert Hülfen riesle hell,
    mit tausend glanzbegabten uns,
    O Indu, der du Schatz verleihst.






Sūkta 9.53 

útte śúṣmāso astʰū rákṣo bʰindánto adrivaḥ |
nudásva yā́ḥ parispŕ̥dʰaḥ || 1||



1.  udp tvamr2msg śuṣmanmpn«√śuṣ astʰurvp·U·3p«√stʰā  
    rakṣasnnsa«√rakṣ bʰindanttp·Ampn«√bʰid adrivatjmsv«√dr̥ |
    nudasvava·Ao2s«√nudr3fpa parispr̥dʰnfpa«pari~√spr̥dʰ 



1. Erhoben hat sich deine Kraft,
    Gespenster spaltend, Schleuderer;
    Die uns bekämpfen, stosse fort.



ayā́ nijagʰnírójasā ratʰasaṃgé dʰáne hité |
stávā ábibʰyuṣā hr̥dā́ || 2||



2.  ar3nsi nijagʰnijmsn«ni~√han ojasnnsi«√vaj  
    (ratʰanms«√r̥-saṃganms«saṃ~√gam)nmsl dʰanannsl«√dʰan hitajnsl«√dʰā |
    stavaiva·Ae1s«√stu abibʰīvaṃstp·I?si«a~√bʰī hr̥dnnsi 



2. So sing' ich nun mit muth'gem Sinn,
    den Feind erschlagend mit Gewalt,
    Im Wagenkampf, wenn Preis uns winkt.



ásya vratā́ni nā́dʰŕ̥ṣe pávamānasya dūḍʰyā̀ |
rujá yástvā pr̥tanyáti || 3||



3.  ayamr3msg vratannpa«√vr̥2 nac ādʰr̥ṣev···D··«ā~√dʰr̥ṣ  
    pavamānanmsg«√pū dūḍʰīnfsi«dus~√dʰī |
    rujava·Ao2s«√ruj yasr3msn tvamr2msa pr̥tanyativp·A·3s«√pr̥tany 



3. Kein Bösewicht kann widerstehn
    den Werken dieses flammenden;
    Wer dich befeindet, den zerbrich.



táṃ hinvanti madacyútaṃ háriṃ nadī́ṣu vājínam |
índumíndrāya matsarám || 4||



4.  sasr3msa hinvantivp·A·3p«√hi (madanms«√mad-cyutjms«√cyu)jmsa  
    harijmsa«√hr̥ nadīnfpl«√nad vājinnmsa«√vāj |
    indunmsa«√ind indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa 



4. Das goldne Ross, das Lust erregt,
    das spornen in den Strömen sie,
    Zum Rausch dem Indra, Indu ihn.






Sūkta 9.54 

asyá pratnā́mánu dyútaṃ śukráṃ duduhre áhrayaḥ |
páyaḥ sahasrasā́mŕ̥ṣim || 1||



1.  ayamr3msg pratnajfsa anup dyutnfsa«√dyut  
    śukrajnsa«√śuc duduhreva·I·3p«√duh ahrījmpn«a~√hrī |
    payasnnsa«√pī (sahasrau-sanjms«√san)jmsa r̥ṣinmsa«√r̥ṣ 



1. Nachfolgend seinem alten Glanz,
    entziehn die Kecken hellen Trank
    Dem Sänger, der viel tausend schenkt.



ayáṃ sū́rya ivopadŕ̥gayáṃ sárāṃsi dʰāvati |
saptá praváta ā́ dívam || 2||



2.  ayamr3msn sūryanmsn«√sūr ivac upadr̥knfsn«upa~√dr̥ś  
    ayamr3msn sarasnnpa«√sr̥ dʰāvativp·A·3s«√dʰāv |
    saptau pravatnfpa āp dyunmsa 



2. Er ist der Sonne gleich zu schaun,
    er strömet nach den Seen hin,
    Den sieben Himmelsströmen zu.



ayáṃ víśvāni tiṣṭʰati punānó bʰúvanopári |
sómo devó ná sū́ryaḥ || 3||



3.  ayamr3msn viśvajnpa«√viś tiṣṭʰativp·A·3s«√stʰā  
    punānajmsn«√pū bʰuvanannpa«√bʰū uparia |
    somanmsn«√su devanmsn«√div nac sūryanmsn«√sūr 



3. Hoch über alle Wesen steigt
    empor der Soma, hellentflammt,
    Gleichwie die Sonne dieser Gott.



pári ṇo devávītaye vā́jām̐ arṣasi gómataḥ |
punāná indavindrayúḥ || 4||



4.  parip vayamr1mpd (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd  
    vājanmpa«√vāj arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ gomatjmpa |
    punānajmsn«√pū indunmsv«√ind (indraNms«√ind-yujms«√yu)jmsn 



4. Du strömest rings zum Göttermahl
    uns rinderreiche Labung zu,
    Indu, entflammt, dem Indra hold.






Sūkta 9.55 

yávaṃyavaṃ no ándʰasā puṣṭámpuṣṭaṃ pári srava |
sóma víśvā ca saúbʰagā || 1||



1.  (yavanmsa-yavanmsa)a vayamr1mpd andʰasnnsi«√andʰ  
    (puṣṭajmsa«√puṣ-puṣṭajmsa«√puṣ)a parip sravavp·Ao2s«√sru |
    somaNmsv«√su viśvannsa«√viś cac saubʰagānnpa«su~√bʰaj 



1. O ströme rings durch deinen Saft
    uns Korn auf Korn und Gut auf Gut
    Und alles Glück, o Soma, zu.



índo yátʰā táva stávo yátʰā te jātámándʰasaḥ |
ní barhíṣi priyé sadaḥ || 2||



2.  induNmsv«√ind yadr3nsi tvamr2msg stavanmsn«√stu  
    yadr3nsi tvamr2msg jātannsn«√jan andʰasnnsb«√andʰ |
    nip barhisnnsl«√barh priyajnsl«√prī sadasvp·Aa2s«√sad 



2. Da dein ist, Indu, alles Lob
    und dein was aus dem Kraut entquoll,
    So setz dich auf die liebe Streu,



utá no govídaśvavítpávasva somā́ndʰasā |
makṣū́tamebʰiráhabʰiḥ || 3||



3.  utac vayamr1mpd (gonfs-vidjms«√vid)jmsn (aśvanms«√aś-vidjms«√vid)jmsn  
    pavasvava·Ao2s«√pū somanmsv«√su andʰasnnsi«√andʰ |
    makṣūtamajnpi ahannpi 



3. Und riesle hell durch deinen Saft,
    o Soma, spendend Ross und Rind
    In allernächsten Tagen uns.



yó jinā́ti ná jī́yate hánti śátrumabʰī́tya |
sá pavasva sahasrajit || 4||



4.  yasr3msn jinātivp·A·3s«√jyā nac jīyatevp·A·3s«√jyā  
    hantivp·A·3s«√han śatrunmsa«√śad abʰītyaa«abʰi~√i |
    sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū (sahasrau-jitjms«√ji)jmsn 



4. Der stets du siegst, nie unterliegst,
    den Feind erreichst und ihn erschlägst,
    Viel Gut erbeutend riesle hell.






Sūkta 9.56 

pári sóma r̥táṃ br̥hádāśúḥ pavítre arṣati |
vigʰnánrákṣāṃsi devayúḥ || 1||



1.  parip somanmsn«√su r̥tannsa«√r̥ br̥hatjnsa«√br̥h  
    āśujmsn«√aś pavitrannsl«√pū arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    vigʰnanttp·Amsn«vi~√han rakṣasnnpa«√rakṣ (devanms«√div-yujms«√yu)jmsn 



1. Den hehren Opfertrank ergiesst
    der rasche Soma durch das Sieb,
    Gespenster schlagend, Göttern hold,



yátsómo vā́jamárṣati śatáṃ dʰā́rā apasyúvaḥ |
índrasya sakʰyámāviśán || 2||



2.  yada somanmsn«√su vājanmsa«√vāj arṣativp·A·3s«√r̥ṣ  
    śatau dʰārānfpa«√dʰr̥ (apasnns-yūjfs«√yu)jfpa |
    indraNmsg«√ind sakʰyannsa«√sac āviśanttp·Amsn«ā~√viś 



2. Wenn Soma Labetrunk ergiesst
    geschäft'ge Ströme hundertfach,
    Wenn er in Indra's Freundschaft tritt.



abʰí tvā yóṣaṇo dáśa jāráṃ ná kanyā̀nūṣata |
mr̥jyáse soma sātáye || 3||



3.  abʰip tvamr2msa yoṣannfpn«√yu daśau  
    jāranmsa«√jr̥̄ nac kanyānfsn«√kan anūṣatavp·U·3p«√nū |
    mr̥jyasevp·A·2s«√mr̥j somaNmsv«√su sātinfsd«√san 



3. Zehn Jungfraun jauchzten jetzt dir zu,
    gleichwie dem Bräutigam die Braut,
    Sie läutern, Soma, dich um Gunst.



tvámíndrāya víṣṇave svādúrindo pári srava |
nŕ̥̄nstotŕ̥̄npāhyáṃhasaḥ || 4||



4.  tvamr2msn indraNmsd«√ind viṣṇuNmsd«√viṣ  
    svādujmsn«√svad induNmsv«√ind parip sravavp·Ao2s«√sru |
    nr̥nmpa stotr̥nmpa«√stu pāhivp·Ao2s«√pā2 aṃhasnnsb«√aṃh 



4. Dem Indra, Vischnu ströme du,
    o Indu, rings voll Süssigkeit;
    Die Männer, Sänger schütz' vor Noth.






Sūkta 9.57 

prá te dʰā́rā asaścáto divó ná yanti vr̥ṣṭáyaḥ |
ácʰā vā́jaṃ sahasríṇam || 1||



1.  prap tvamr2msg dʰārānfpn«√dʰr̥ asaścatjfpn«a~√sac  
    dyunmsb nac yantivp·A·3p«√i vr̥ṣṭinfpn«√vr̥ṣ |
    acʰāp vājanmsa«√vāj sahasrinjmsa 



1. Es eilen deine Ströme vor
    wie Himmels Regen flutenreich
    Zu tausendfacher Labung her.



abʰí priyā́ṇi kā́vyā víśvā cákṣāṇo arṣati |
háristuñjāná ā́yudʰā || 2||



2.  abʰip priyajnpa«√prī kāvyannpa«√kū  
    viśvajnpa«√viś cakṣāṇata·Amsn«√cakṣ arṣativp·A·3s«√r̥ṣ |
    harijmsn«√hr̥ tuñjānata·Amsn«√tuj āyudʰannpa«ā~√yudʰ 



2. Er strömet liebe Dichterkraft
    herbei, der alles schauende,
    Der goldne, schleudernd sein Geschoss.



sá marmr̥jāná āyúbʰiríbʰo rā́jeva suvratáḥ |
śyenó ná váṃsu ṣīdati || 3||



3.  sasr3msn marmr̥jānatp·Amsn«√mr̥j āyunmpi«√i  
    (ir3ms-bʰajms«√bʰā)jmsn rājannmsn«√rāj ivac suvratajmsn«su~√vr̥2 |
    śyenanmsn nac vannfpl sīdativp·A·3s«√sad 



3. Er sitzt, von Menschen ausgeschmückt,
    wie bei dem Volk der mächt'ge Fürst,
    Gleich wie ein Aar im Waldbezirk.



sá no víśvā divó vásūtó pr̥tʰivyā́ ádʰi |
punāná indavā́ bʰara || 4||



4.  sasr3msn vayamr1mpd viśvajnpa«√viś dyunmsb vasunnpa«√vas  
    utac uc pr̥tʰivīnfsb«√pr̥tʰ adʰip |
    punānajmsn«√pū indunmsv«√ind āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



4. So bringe alle Güter uns
    vom Himmel und der Erde her,
    O Indu, hell erstrahlender!






Sūkta 9.58 

táratsá mandī́ dʰāvati dʰā́rā sutásyā́ndʰasaḥ |
táratsá mandī́ dʰāvati || 1||



1.  taratvp·AE3s«√tr̥̄ sasr3msn mandinnmsn«√mand dʰāvativp·A·3s«√dʰāv  
    dʰārānfsn«√dʰr̥ sutajmsg«√su andʰasnnsb«√andʰ |
    taratvp·AE3s«√tr̥̄ sasr3msn mandinnmsn«√mand dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



1. 



usrā́ veda vásūnāṃ mártasya devyávasaḥ |
táratsá mandī́ dʰāvati || 2||



2.  usrānfsn«√vas vedavp·I·3s«√vid vasunnpg«√vas  
    martanmsg«√mr̥ devīnfsn«√div avasnnpa«√av |
    taratvp·AE3s«√tr̥̄ sasr3msn mandinmsn«√mand dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



2. 



dʰvasráyoḥ puruṣántyorā́ sahásrāṇi dadmahe |
táratsá mandī́ dʰāvati || 3||



3.  dʰvasranmdg«√dʰvaṃs (purujms«√pr̥̄-santinfs«√san)nmdg  
    āp sahasrannpa dadmaheva·A·1p«√dā |
    taratvp·AE3s«√tr̥̄ sasr3msn mandinmsn«√man dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



3. 



ā́ yáyostriṃśátaṃ tánā sahásrāṇi ca dádmahe |
táratsá mandī́ dʰāvati || 4||



4.  āp yasr3mdg (triu-śatau)u tannfsi«√tan  
    sahasrannpa cac dadmaheva·A·1p«√dā |
    taratvp·AE3s«√tr̥̄ sasr3msn mandinmsn«√mand dʰāvativp·A·3s«√dʰāv 



4. 






Sūkta 9.59 

pávasva gojídaśvajídviśvajítsoma raṇyajít |
prajā́vadrátnamā́ bʰara || 1||



1.  pavasvava·Ao2s«√pū (gonfs-jitjms«√ji)jmsn (aśvanms«√aś-jitjms«√ji)jmsn  
    (viśvanns«√viś-jitjms«√ji)jmsn somanmsv«√su (raṇyanns«√raṇ-jitjms«√ji)jmsn |
    prajāvatjnsa«pra~√jan ratnannsa«√rā āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



1. O Soma riesle, Rind und Ross
    gewinnend, alles, was erfreut,
    Bring kinderreichen Schatz herbei.



pávasvādbʰyó ádābʰyaḥ pávasvaúṣadʰībʰyaḥ |
pávasva dʰiṣáṇābʰyaḥ || 2||



2.  pavasvava·Ao2s«√pū apnfpd adābʰyajmsn«a~√dabʰ  
    pavasvava·Ao2s«√pū (oṣanms«√uṣ-dʰijfs«√dʰā)nfpd |
    pavasvava·Ao2s«√pū (dʰīnfs«√dʰī-sanājms«√san)nfpd 



2. Trugloser, riesle aus der Flut
    und riesle aus den Kräutern her
    Und aus den Schalen riesle hell.



tváṃ soma pávamāno víśvāni duritā́ tara |
kavíḥ sīda ní barhíṣi || 3||



3.  tvamr2msn somanmsv«√su pavamānajmsn«√pū  
    viśvannpa«√viś duritannpa«dus~√i taravp·Ao2s«√tr̥̄ |
    kavinmsn«√kū sīdavp·Ao2s«√sad nip barhisnnsl«√barh 



3. O Soma, flammend rieselnder,
    dring siegreich hin durch alle Noth
    Und setz dich, weiser, auf die Streu.



pávamāna svàrvido jā́yamāno'bʰavo mahā́n |
índo víśvām̐ abʰī́dasi || 4||



4.  pavamānajmsv«√pū svarnnsa vidasvp·AE2s«√vid  
    jāyamānatp·Amsn«√jan abʰavasvp·Aa2s«√bʰū mahantjmsn«√mah |
    indunmsv«√ind viśvajmpa«√viś abʰip idc asivp·A·2s«√as 



4. Verleibe Glanz, o flammender,
    kaum erst geboren warst du gross,
    Ja, alle überragest du.






Sūkta 9.60 

prá gāyatréṇa gāyata pávamānaṃ vícarṣaṇim |
índuṃ sahásracakṣasam || 1||



1.  prap gāyatranmsi«√gai gāyatavp·AE2p«√gai  
    pavamānajmsa«√pū vicarṣaṇijmsa«vi~√kr̥ṣ |
    indunmsa«√ind (sahasrau-cakṣasnms«√cakṣ)jmsa 



1. Auf, singet nun mit eurem Sang
    dem flammenden, beweglichen,
    Indu, dem tausendäugigen.



táṃ tvā sahásracakṣasamátʰo sahásrabʰarṇasam |
áti vā́ramapāviṣuḥ || 2||



2.  sasr3msa tvamr2msa (sahasrau-cakṣasnms«√cakṣ)jmsa  
    atʰāa uc (sahasrau-bʰarṇasnns«√bʰr̥)jmsn |
    atip vāranmsa«√vr̥2 apāviṣurvp·U·3p«√pū 



2. Jetzt liessen durch die Wolle sie
    dich, der du tausend Augen hast
    Und tausend Gaben, rieseln hin.



áti vā́rānpávamāno asiṣyadatkaláśām̐ abʰí dʰāvati |
índrasya hā́rdyāviśán || 3||



3.  atip vāranmpa«√vr̥2 pavamānajmsn«√pū  
    asiṣyadatva·U·3s«√syand kalaśanmpa«√kal? abʰip dʰāvativp·A·3s«√dʰāv |
    indraNmsg«√ind hārdinnsa«√hr̥ āviśanttp·Ams?«ā~√viś 



3. Schon hat die Wolle er durchströmt
    und eilet jetzt den Schalen zu;
    Er dringet ein in Indra's Bauch.



índrasya soma rā́dʰase śáṃ pavasva vicarṣaṇe |
prajā́vadréta ā́ bʰara || 4||



4.  indraNmsg«√ind somanmsv«√su rādʰasnnsd«√rādʰ  
    śama«√śam pavasvava·Ao2s«√pū vicarṣaṇinmsv«vi~√kr̥ṣ |
    prajāvatjnsa«pra~√jan retasnnsa«√rī āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



4. O thät'ger, riesle uns zum Heil,
    dem Indra, dass er Schatz verleih,
    Bring' Samen uns, der Kinder zeugt.






Sūkta 9.61 

ayā́ vītī́ pári srava yásta indo mádeṣvā́ |
avā́hannavatī́rnáva || 1||



1.  ar3nsi vītinfsi«√vī parip sravavp·Ao2s«√sru  
    yasr3msn tvamr2msg indunmsv«√ind madanmpl«√mad āp |
    avāhanvp·U·3s«ava~√han navatīnfpa navau 



1. So ströme nun zum Trunk für den,
    o Indu, der in deinem Rausch
    Die neunundneunzig niederschlug,



púraḥ sadyá ittʰā́dʰiye dívodāsāya śámbaram |
ádʰa tyáṃ turváśaṃ yádum || 2||



2.  purnfpa«√pr̥̄ sadyasa (ittʰac-ādʰījms«ā~√dʰī)jmsd  
    (dyunmsg-dāsanms«√dās)Nmsd śambaraNmsa |
    adʰaa syar3msa turvaśaNmsa«√turv yaduNmsa 



2. Die Burgen all' und Çambara,
    dem frommen Divodasa hold,
    Und auch den Turvaça Jadu.



pári ṇo áśvamaśvavídgómadindo híraṇyavat |
kṣárā sahasríṇīríṣaḥ || 3||



3.  parip vayamr1mpd aśvanmsa«√aś (aśvanms«√aś-vidjms«√vid)jmsn  
    gomatjmpn indunmsv«√ind hiraṇyavatjmsn«√hr̥ |
    kṣarava·Ao2s«√kṣar sahasriṇījfpa iṣnfpa«√iṣ 



3. O ströme Rosse spendend du
    uns Gut an Ross und Rind und Gold,
    O Indu, tausend Tränke zu.



pávamānasya te vayáṃ pavítramabʰyundatáḥ |
sakʰitvámā́ vr̥ṇīmahe || 4||



4.  pavamānanmsg«√pū tvamr2msg vayamr1mpn  
    pavitrannsa«√pū abʰyundattp·A?sg«abʰi~√ud |
    sakʰitvannsa«√sac āp vr̥ṇīmaheva·A·1p«√vr̥2 



4. Wir wünschen deine Freundschaft uns,
    der du in hellem Strome rinnst,
    Und durch die Seihe dich ergiesst.



yé te pavítramūrmáyo'bʰikṣáranti dʰā́rayā |
tébʰirnaḥ soma mr̥ḷaya || 5||



5.  yasr3mpn tvamr2msg pavitrannsa«√pū ūrminmpn«√r̥  
    abʰikṣarantivp·A·3p«abʰi~√kṣar dʰārānfsi«√dʰr̥ |
    sasr3mpi vayamr1mpd somaNmsv«√su mr̥ḷayavp·Ao2s«√mr̥ḷ 



5. Mit deinen Wellen, die im Strom
    hinfliessen auf der Seihe Netz,
    Mit denen, Soma, sei uns hold,



sá naḥ punāná ā́ bʰara rayíṃ vīrávatīmíṣam |
ī́śānaḥ soma viśvátaḥ || 6||



6.  sasr3msn vayamr1mpd punānajmsn«√pū āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥  
    rayinmsa«√rā vīravatījfsa«√vīr iṣnfsa«√iṣ |
    īśānajmsn«√īś somaNmsv«√su viśvatasa«√viś 



6. So bring uns rieselnder herbei,
    o Soma, heldenreiches Gut
    Und Labung, herrschend überall.



etámu tyáṃ dáśa kṣípo mr̥jánti síndʰumātaram |
sámādityébʰirakʰyata || 7||



7.  etasr3msa uc syar3msa daśau kṣipnfpn«√kṣip  
    mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j (sindʰunms«√sindʰ-mātr̥nfsa«√mā)jmsa |
    samp ādityanmpi«a~√dā akʰyatava·Aa3s«√kʰyā 



7. Zehn Finger läutern diesen nun,
    den aus dem Meer entsprungenen,
    Mit den Aditja's zeigt er sich.



sámíndreṇotá vāyúnā sutá eti pavítra ā́ |
sáṃ sū́ryasya raśmíbʰiḥ || 8||



8.  samp indraNmsi«√ind utac vāyuNmsi«√vā  
    sutajmsn«√su etivp·A·3s«√i pavitrannsl«√pū āp |
    samp sūryanmsg«√sūr raśminmpi«√raś 



8. Mit Indra und mit Vaju geht
    zur Seihe der gepresste hin
    Und mit der Sonne Strahlen er.



sá no bʰágāya vāyáve pūṣṇé pavasva mádʰumān |
cā́rurmitré váruṇe ca || 9||



9.  sasr3msn vayamr1mpd bʰagaNmsd«√bʰaj vāyuNmsd«√vā  
    pūṣanNmsd«√pūṣ pavasvava·Ao2s«√pū madʰumantjmsn«√madʰ |
    cārujmsn«√can mitraNmsl«√mitʰ varuṇaNmsl«√vr̥ cac 



9. So ströme unserm Bhaga nun,
    dem Vaju, Puschan honigreich,
    Dem Varuna und Mitra lieb.



uccā́ te jātámándʰaso diví ṣádbʰū́myā́ dade |
ugráṃ śárma máhi śrávaḥ || 10||



10. uccāa«ud~√añc tvamr2msg jātannsn«√jan andʰasnnsb«√andʰ  
     dyunmsl sattp·Amsn«√as bʰūminfsl«√bʰū āp dadevp·I·1s«√dā |
     ugrajnsa«√vaj śarmannnsa«√śri mahijnsa«√mah śravasnnsa«√śru 



10. Was oben deinem Saft entsprang
    im Himmel, hat die Erd' erlangt,
    Gewalt'gen Schutz und hohen Ruhm.



enā́ víśvānyaryá ā́ dyumnā́ni mā́nuṣāṇām |
síṣāsanto vanāmahe || 11||



11. enar3npa viśvajnpa«√viś arījfsb«a~√rā āp  
     dyumnannpa mānuṣanmpg«√man |
     siṣāsanttp·Ampn«√san vanāmaheva·A·1p«√van 



11. Hier wünschen wir ergebene der
    Menschen Güter alle uns,
    Sie zu erlangen streben wir.



sá na índrāya yájyave váruṇāya marúdbʰyaḥ |
varivovítpári srava || 12||



12. sasr3msn vayamr1mpd indraNmsd«√ind (yajnfs«√yaj-yujms«√yu)jmsd  
     varuṇaNmsd«√vr̥ marutNmpd |
     (varivasnns«√vr̥-vidjms«√vid)jmsn parip sravavp·Ao2s«√sru 



12. So ströme Segen spendend uns
    dem hochverehrten Indra nun,
    Dem Varuna, der Marutschar.



úpo ṣú jātámaptúraṃ góbʰirbʰaṅgáṃ páriṣkr̥tam |
índuṃ devā́ ayāsiṣuḥ || 13||



13. upap uc sup jātannsa«√jan (apnfs-turjms«√tur)jmsa  
     gonfpi bʰaṅgajmsa«√bʰaṅj pariṣkr̥tajmsa«pari~√kr̥ |
     indunmsa«√ind devanmpn«√div ayāsiṣurvp·U·3p«√yā 



13. Dem schön gebornen, emsigen
    Durchbrecher Indu, der mit Milch
    Gemischt ist, nahn die Götter jetzt.



támídvardʰantu no gíro vatsáṃ saṃśíśvarīriva |
yá índrasya hr̥daṃsániḥ || 14||



14. sasr3msa idc vardʰantuvp·Ao3p«√vr̥dʰ vayamr1mpg girnfpn«√gr̥̄  
     vatsanmsa saṃśiśvarīnfpn«sam~√śū ivac |
     yasr3msn indraNmsg«√ind (hr̥dnnsa-saninms«√san)nmsn 



14. Ihm bringe Stärkung unser Lied,
    wie Mutterkühe ihrem Kalb,
    Ihm, der des Indra Herz gewinnt.



árṣā ṇaḥ soma śáṃ gáve dʰukṣásva pipyúṣīmíṣam |
várdʰā samudrámuktʰyàm || 15||



15. arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ vayamr1mpd somaNmsv«√su śama«√śam gonfsd  
     dʰukṣasvava·Ao2s«√duh pipyuṣījfsa«√pī iṣnfsa«√iṣ |
     vardʰavp·Ao2s«√vr̥dʰ samudranmsa«sam~√ud uktʰyajmsa«√vac 



15. Heil ström', o Soma, unserm Vieh,
    ergiesse deinen fetten Trank,
    Vergrössre das berühmte Meer.



pávamāno ajījanaddiváścitráṃ ná tanyatúm |
jyótirvaiśvānaráṃ br̥hát || 16||



16. pavamānajmsn«√pū ajījanatvp·U·3s«√jan  
     dyunmsb citrajmsa«√cit nac tanyatunmsa«√tan |
     jyotisnnsa«√jyot (vaiśvajms«√viś-naranms)jnsa br̥hatjnsa«√br̥h 



16. Es hat erzeugt der flammende,
    des Himmels lautem Donner gleich,
    Das hehre Licht der Menschenwelt.



pávamānasya te ráso mádo rājannaducʰunáḥ |
ví vā́ramávyamarṣati || 17||



17. pavamānanmsg«√pū tvamr2msg rasanmsn«√ras  
     madajmsn«√mad rājannmsv«√rāj aducʰunajmsn«a-dus~√śū |
     vip vāranmsa«√vr̥2 avyajmsa arṣativp·A·3s«√r̥ṣ 



17. Dein Saft, dein segensreicher Trank,
    o König, der du hell erstrahlst,
    Ergiesst sich durch das Widderhaar.



pávamāna rásastáva dákṣo ví rājati dyumā́n |
jyótirvíśvaṃ svàrdr̥śé || 18||



18. pavamānanmsv«√pū rasanmsn«√ras tvamr2msg  
     dakṣanmsn«√dakṣ vip rājativp·A·3s«√rāj dyumantjmsn«√dyut |
     jyotisnnsn«√jyot viśvajnsa«√viś svarnnsa dr̥śev···D··«√dr̥ś 



18. Dein Saft, o hell erstrahlender,
    und deine schöne Kraft erglänzt,
    Ganz Licht, der Sonne gleich zu schaun.



yáste mádo váreṇyasténā pavasvā́ndʰasā |
devāvī́ragʰaśaṃsahā́ || 19||



19. yasr3msn tvamr2msg madanmsn«√mad vareṇyajmsn«√vr̥2  
     sasr3msi pavasvava·Ao2s«√pū andʰasnnsi«√andʰ |
     (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn (agʰajms«√agʰ-śaṃsanms«√śaṃs-hanjms«√han)nmsn 



19. Welch Rauschtrank dir der schönste ist,
    mit solchem Safte riesle hell,
    Die Bösen schlagend, Göttern lieb.



jágʰnirvr̥trámamitríyaṃ sásnirvā́jaṃ divédive |
goṣā́ u aśvasā́ asi || 20||



20. jagʰnijmsn«√han vr̥trannsa«√vr̥ amitriyajmsa«a~√mitʰ  
     sasnijmsn«√san vājanmsa«√vāj (divanmsl-divanmsl)a |
     (gonfs-sanjms«√san)jmsn uc (aśvanms«√aś-sanjms«√san)jmsn asivp·A·2s«√as 



20. Erschlagend den verhassten Feind
    und Labung spendend Tag für Tag
    Verleihst du Rosse uns und Rind.



sámmiślo aruṣó bʰava sūpastʰā́bʰirná dʰenúbʰiḥ |
sī́dañcʰyenó ná yónimā́ || 21||



21. sammiślajmsn«sam~√miś aruṣajmsn«√ruṣ bʰavavp·Ao2s«√bʰū  
     sūpastʰājfpi«su-upa~√stʰā nac dʰenunfpi«√dʰe |
     sīdanvp·Ao2s«√sad śyenanmsn nac yoninmsa«√yu āp 



21. Mit Kühen misch, o rother, dich
    die gern dir öffnen ihren Schooss,
    Und setz' dich wie ein Aar ins Nest.



sá pavasva yá ā́vitʰéndraṃ vr̥trā́ya hántave |
vavrivā́ṃsaṃ mahī́rapáḥ || 22||



22. sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū yasr3msn āvitʰavp·I·2s«√av  
     indraNmsa«√ind vr̥trannsd«√vr̥ hantavev···D··«√han |
     vavrivaṃstp·Imsa«√vr̥ mahījfpa«√mah apnfpa 



22. So riesle, der du Beistand gabst
    dem Indra, dass er Vritra schlug,
    Der fest die grossen Fluten hielt.



suvī́rāso vayáṃ dʰánā jáyema soma mīḍʰvaḥ |
punānó vardʰa no gíraḥ || 23||



23. suvīrajmpn«su~√vīr vayamr1mpn dʰanannpa«√dʰan  
     jayemavp·Ai1p«√ji somaNmsv«√su mīḍʰvaṃstp·Imsv«√mih |
     punānajmsn«√pū vardʰavp·Ao2s«√vr̥dʰ vayamr1mpg girnfpa«√gr̥̄ 



23. Lass heldenreich erbeuten uns,
    o gnäd'ger Soma, Siegespreis,
    Gereinigt segne unser Lied.



tvótāsastávā́vasā syā́ma vanvánta āmúraḥ |
sóma vratéṣu jāgr̥hi || 24||



24. (tvamr2msi-ūtajms«√av)jmpn tvamr2msg avasnnsi«√av  
     syāmavp·Ai1p«√as vanvanttp·Ampn«√van āmurjmpa«ā~√mr̥ |
     somaNmsv«√su vratannpl«√vr̥2 jāgr̥hivp·Ao2s«√jāgr̥ 



24. Durch deine Hülfe, deinen Schutz
    lass schlagen die Verderber uns,
    Bewach', o Soma, unser Werk.



apagʰnánpavate mŕ̥dʰó'pa sómo árāvṇaḥ |
gácʰanníndrasya niṣkr̥tám || 25||



25. apagʰnanttp·Amsn«apa~√han pavateva·A·3s«√pū mr̥dʰasnnsa«√mr̥dʰ  
     apap somanmsn«√su arāvanjmpa«a~√rā |
     gacʰanttp·Amsn«√gam indraNmsg«√ind niṣkr̥tannsa«nis~√kr̥ 



25. Indem die bösen Feinde er
    verjaget, rieselt Soma hell,
    Hineilend, wo er Indra trifft.



mahó no rāyá ā́ bʰara pávamāna jahī́ mŕ̥dʰaḥ |
rā́svendo vīrávadyáśaḥ || 26||



26. mahjmsg«√mah vayamr1mpd rainmsg«√rā āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥  
     pavamānanmsv«√pū jahivp·Ao2s«√han mr̥dʰasnnsa«√mr̥dʰ |
     rāsvava·Ao2s«√rā induNmsv«√ind vīravatjnsa«√vīr yaśasnnsa«√yaś 



26. Bring' grosse Schätze uns herbei,
    die Feinde schlag', o flammender,
    Gib, Indu, heldenreichen Glanz.



ná tvā śatáṃ caná hrúto rā́dʰo dítsantamā́ minan |
yátpunānó makʰasyáse || 27||



27. nac tvamr2msa śatau canac hrutnfpn«√hvr̥  
     rādʰasnnsa«√rādʰ ditsanttp·Amsa«√dā āp minanvp·AE3p«√mī |
     yadc punānajmsn«√pū makʰasyaseva·A·2s«√maṅkʰ 



27. Selbst hundert Feinde hemmen nicht
    dich, wenn du Gaben schenken willst,
    Wenn flammend du den Kampf beginnst.



pávasvendo vŕ̥ṣā sutáḥ kr̥dʰī́ no yaśáso jáne |
víśvā ápa dvíṣo jahi || 28||



28. pavasvava·Ao2s«√pū induNmsv«√ind vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ sutajmsn«√su  
     kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥ vayamr1mpa yaśasjmpn«√yaś jananmsl«√jan |
     viśvajfpa«√viś apap dviṣnfpa«√dviṣ jahivp·Ao2s«√han 



28. O Indu riesle, starker Saft,
    im Volke mache uns berühmt
    Und jage alle Hasser fort.



ásya te sakʰyé vayáṃ távendo dyumná uttamé |
sāsahyā́ma pr̥tanyatáḥ || 29||



29. ayamr3msg tvamr2msg sakʰyannsl«√sac vayamr1mpn  
     tvamr2msg induNmsv«√ind dyumnannsl uttamajnsl |
     sāsahyāmavp·Ii1p«√sah pr̥tanyantnmpa«√pr̥tany 



29. In deinem Bunde mögen wir,
    Indu, in deinem höchsten Glanz
    Besiegen, die uns feindlich sind.



yā́ te bʰīmā́nyā́yudʰā tigmā́ni sánti dʰū́rvaṇe |
rákṣā samasya no nidáḥ || 30||



30. yadr3npn tvamr2msg bʰīmajnpn«√bʰī āyudʰannpn«ā~√yudʰ  
     tigmajnpn«√tij santivp·A·3p«√as dʰūrvannnsd«√dʰūrv |
     rakṣavp·Ao2s«√rakṣ samajnsg vayamr1mpa nidnfsb«√nid 



30. Mit deinen Waffen, welche scharf
    und furchtbar zum Verwunden sind,
    Beschütze uns vor jedem Feind.






Sūkta 9.62 

eté asr̥gramíndavastiráḥ pavítramāśávaḥ |
víśvānyabʰí saúbʰagā || 1||



1.  etasr3mpn asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j indunmpn«√ind  
    tirasa«√tr̥̄ pavitrannsa«√pū āśujmpn«√aś |
    viśvajnpa«√viś abʰip saubʰagannpa«su~√bʰaj 



1. Ergossen sind die Tropfen hier
    die schnellen durch das Somasieb
    Für uns zu allem hohen Glück,



vigʰnánto duritā́ purú sugā́ tokā́ya vājínaḥ |
tánā kr̥ṇvánto árvate || 2||



2.  vigʰnanttp·Amsn«vi~√han duritajnpa«dus~√i purua«√pr̥̄  
    sugajmpn«su~√gam tokannsd«√tuc vājinnmsg«√vāj |
    tanāa«√tan kr̥ṇvanttp·Ampn«√kr̥ arvantnmsd«√r̥ 



2. Verjagend vieles Ungemach,
    die raschen, schaffend freie Bahn
    Dem Stamm, den Rossen fort und fort.



kr̥ṇvánto várivo gáve'bʰyàrṣanti suṣṭutím |
íḷāmasmábʰyaṃ saṃyátam || 3||



3.  kr̥ṇvanttp·Ampn«√kr̥ varivasnnsa«√vr̥ gonfsd  
    abʰip arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ suṣṭutinfsa«su~√stu |
    iḷānfsa vayamr1mpd saṃyatjfsa«sam~√yam 



3. Sie strömen zu dem Lobgesang
    dem Rinde schaffend freien Raum,
    Uns Labetrunk, der nie versiegt.



ásāvyaṃśúrmádāyāpsú dákṣo giriṣṭʰā́ḥ |
śyenó ná yónimā́sadat || 4||



4.  asāvivp·U·3s«√su aṃśunmsn«√aś madanmsd«√mad  
    apnfpl dakṣajmsn«√dakṣ (girinms-stʰājms«√stʰā)jmsn |
    śyenanmsn nac yoninmsa«√yu āp asadatvp·U·3s«√sad 



4. Zum Rausche ist das Kraut gepresst,
    in Flut der starke Bergesfürst,
    Er setzt sich wie ein Aar ins Nest.



śubʰrámándʰo devávātamapsú dʰūtó nŕ̥bʰiḥ sutáḥ |
svádanti gā́vaḥ páyobʰiḥ || 5||



5.  śubʰrajnsa«√śubʰ andʰasnnsa«√andʰ (devanms«√div-vātajns«√van)jnsa  
    apnfpl dʰūtajmsn«√dʰū nr̥nmpi sutajmsn«√su |
    svadantivp·A·3p«√svad gonfpa payasnnpi«√pī 



5. Den hellen gottbegehrten Trank,
    in Flut gespült, vom Volk gepresst,
    Versüssen Kühe durch die Milch.



ā́dīmáśvaṃ ná hétāró'śūśubʰannamŕ̥tāya |
mádʰvo rásaṃ sadʰamā́de || 6||



6.  ātc īmr3msa aśvanmsa«√aś nac hetr̥nmpn«√hi  
    aśūśubʰanva·U·3p«√śubʰ amr̥tannsd«a~√mr̥ |
    madʰunnsg«√madʰ rasanmsa«√ras (sadʰap-mādanms«√mad)nmsl 



6. Jetzt schmückten sie des Methes Saft
    gleich wie ein Ross die Treiber aus,
    Zum Mahle dem Unsterblichen.



yā́ste dʰā́rā madʰuścútó'sr̥graminda ūtáye |
tā́bʰiḥ pavítramā́sadaḥ || 7||



7.  yār3fpn tvamr2msg dʰārānfpn«√dʰr̥ (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmpn  
    asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j indunmsv«√ind ūtinfsd«√av |
    tār3fpi pavitrannsa«√pū āp asadasvp·Aa2s«√sad 



7. Mit deinen Strömen, die zum Schutz
    an Honig reich ergossen sind,
    O Indu, fliesse in das Sieb.



só arṣéndrāya pītáye tiró rómāṇyavyáyā |
sī́danyónā váneṣvā́ || 8||



8.  sasr3msn arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā  
    tirasa«√tr̥̄ romannnpa«√ruh avyayajnpa |
    sīdanvp·Ao2s«√sad yoninmsl«√yu vanannpl«√van āp 



8. So fliess dem Indu denn zum Trunk
    durchs Widderhaar und setze dich
    Auf deinen Sitz, das Holzgefäss.



tvámindo pári srava svā́diṣṭʰo áṅgirobʰyaḥ |
varivovídgʰr̥táṃ páyaḥ || 9||



9.  tvamr2msn indunmsv«√ind parip sravavp·Ao2s«√sru  
    svādiṣṭʰajmsn«√svad aṅgirasnmpd«√aṅg |
    (varivasnns«√vr̥-vidjms«√vid)jnsn gʰr̥tajnsn«√gʰr̥ payasnnsn«√pī 



9. O Indu, ströme fette Milch
    ringsum, der Segen du verleihst,
    Du süssester, den Angiras.



ayáṃ vícarṣaṇirhitáḥ pávamānaḥ sá cetati |
hinvāná ā́pyaṃ br̥hát || 10||



10. ayamr3msn vicarṣaṇijmsn«vi~√kr̥ṣ hitajmsn«√hi  
     pavamānanmsn«√pū sasr3msn cetativp·A·3s«√cit |
     hinvānata·Amsn«√hi āpyannsa«√āp br̥hatjnsa«√br̥h 



10. Entsandt ist dieser thätige,
    und es erscheint der flammende,
    Der hold den hohen Freunden ist.



eṣá vŕ̥ṣā vŕ̥ṣavrataḥ pávamāno aśastihā́ |
káradvásūni dāśúṣe || 11||



11. eṣasr3msn vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ (vr̥ṣanms«√vr̥ṣ-vratanns«√vr̥2)jmsn  
     pavamānanmsn«√pū (aśastinfs«√śas-hanjms«√han)jmsn |
     karatvp·Ae3s«√kr̥ vasunnpa«√vas dāśvaṅstp·Imsd«√dāś 



11. Der Stier, der Stieres Werke thut,
    der flammende, der Flucher tilgt,
    Verschaffe dem Verehrer Gut.



ā́ pavasva sahasríṇaṃ rayíṃ gómantamaśvínam |
puruścandráṃ puruspŕ̥ham || 12||



12. āp pavasvava·Ao2s«√pū sahasrinjmsa  
     rayinmsa«√rā gomantjmsa aśvinjmsa«√aś |
     (purua«√pr̥̄-ścandrajms«√ścand)jmsa (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa 



12. O riesle tausendfachen Schatz
    herbei, der reich an Rind und Ross,
    Sehr glänzend ist und vielbegehrt.



eṣá syá pári ṣicyate marmr̥jyámāna āyúbʰiḥ |
urugāyáḥ kavíkratuḥ || 13||



13. eṣasr3msn syar3msn parip sicyatevp·A·3s«√sic  
     marmr̥jyamānatp·Amsn«√mr̥j āyunmpi«√i |
     (urua«√r̥-gāyajms«√gā)jmsn (kavinms«√kū-kratunms«√kr̥)nmsn 



13. Er ist es, der sich rings ergiesst,
    gereinigt von den eifrigen,
    Der weise, weithin schreitende.



sahásrotiḥ śatā́magʰo vimā́no rájasaḥ kavíḥ |
índrāya pavate mádaḥ || 14||



14. (sahasrau-ūtinfs«√av)jmsn (śatau-magʰajms«√maṃh)jmsn  
     vimānajmsn«vi~√man rajasnnsg«√raj kavinmsn«√kū |
     indraNmsd«√ind pavateva·A·3s«√pū madanmsn«√mad 



14. Der Trank, der tausend Hülfen beut
    und hundert Schätze, weisheitsvoll,
    Strömt hell dem Indra durch die Luft.



girā́ jātá ihá stutá índuríndrāya dʰīyate |
víryónā vasatā́viva || 15||



15. gīrnfsi«√gr̥̄ jātajmsn«√jan ihaa stutajmsn«√stu  
     indunmsn«√ind indraNmsd«√ind dʰīyatevp·A·3s«√dʰā |
     vinmsn yoninmsl«√yu vasatinfsl«√vas ivac 



15. Durch Lied gezeugt, gepriesen hier,
    wird Indu Indra'n dargereicht,
    Ein Vogel in des Nestes Schooss.



pávamānaḥ sutó nŕ̥bʰiḥ sómo vā́jamivāsarat |
camū́ṣu śákmanāsádam || 16||



16. pavamānanmsn«√pū sutajmsn«√su nr̥nmpi  
     somanmsn«√su vājanmsa«√vāj ivac asaratvp·Aa3s«√sr̥ |
     camūnfpl śakmannmsi«√śak āsadamv···D··«ā~√sad 



16. Gepresst von Männern, flammend hat
    der Soma Labung hergeströmt,
    Setzt kräftig in die Schalen sich.



táṃ tripr̥ṣṭʰé trivandʰuré rátʰe yuñjanti yā́tave |
ŕ̥ṣīṇāṃ saptá dʰītíbʰiḥ || 17||



17. sasr3msa (triu-pr̥ṣṭʰanns«pra~√stʰā)jmsl (triu-vannfs«√van-dʰurajms«√dʰr̥)jmsl  
     ratʰanmsl«√r̥ yuñjantivp·A·3p«√yuj yātavev···D··«√yā |
     r̥ṣinmpg«√r̥ṣ saptau dʰītinfpi«√dʰī 



17. Dem Wagen, der drei Rücken hat,
    drei Sitze, schirren sie ihn an
    Zur Fahrt durch sieben Sängerwerk.



táṃ sotāro dʰanaspŕ̥tamāśúṃ vā́jāya yā́tave |
háriṃ hinota vājínam || 18||



18. sasr3msa sotr̥nmpv«√su (dʰananns«√dʰan-spr̥tjms«√spr̥)jmsa  
     āśujmsa«√aś vājanmsd«√vāj yātavev···D··«√yā |
     harijmsa«√hr̥ hinotavp·Ao2p«√hi vājinnmsa«√vāj 



18. Ihr Sänger, spornt das schnelle Ross,
    das starke, schatzerbeutende,
    Zu eilen zu des Wettlaufs Preis.



āviśánkaláśaṃ sutó víśvā árṣannabʰí śríyaḥ |
śū́ro ná góṣu tiṣṭʰati || 19||



19. āviśanttp·Amsn«ā~√viś kalaśanmsa«√kal? sutajmsn«√su  
     viśvajfpa«√viś arṣanttp·Ams?«√r̥ṣ abʰip śrīnfpa«√śrī |
     śūrajmsn«√śūr nac gonfpl tiṣṭʰativp·A·3s«√stʰā 



19. Der Saft, der in den Becher dringt,
    der alle Schätze uns ergiesst,
    Steht unter Kühen wie ein Held.



ā́ ta indo mádāya káṃ páyo duhantyāyávaḥ |
devā́ devébʰyo mádʰu || 20||



20. āp sasr3mpn induNmsv«√ind madanmsd«√mad kamc  
     payasnnsa«√pī duhantivp·A·3p«√duh āyujmpn«√i |
     devanmpn«√div devanmpd«√div madʰunnsa«√madʰ 



20. Es melken, Indu, deine Milch
    zum Rausche recht die eifrigen,
    Die Götter Göttern süssen Trank.



ā́ naḥ sómaṃ pavítra ā́ sr̥játā mádʰumattamam |
devébʰyo devaśrúttamam || 21||



21. āp vayamr1mpd somanmsa«√su pavitrannsl«√pū āp  
     sr̥jatava·AE3p«√sr̥j madʰumattamajmsa«√madʰ |
     devanmpd«√div (devanms«√div-śruttamajms«√śru)jmsa 



21. Den gern die Götter hören, giesst
    den Göttern zu den süssesten,
    Den Soma in die Seihe ihr.



eté sómā asr̥kṣata gr̥ṇānā́ḥ śrávase mahé |
madíntamasya dʰā́rayā || 22||



22. etasr3mpn somanmpn«√su asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j  
     gr̥ṇānata·Ampn«√gr̥̄ śravasnnsd«√śru mahjnsd«√mah |
     madintamajmsg«√mad dʰārānfsi«√dʰr̥ 



22. Ergossen sind die Soma's hier
    gepriesen nun zu hohem Ruhm,
    Im Strome des berauschendsten.



abʰí gávyāni vītáye nr̥mṇā́ punānó arṣasi |
sanádvājaḥ pári srava || 23||



23. abʰip gavyajnpa vītinfsd«√vī  
     (nr̥nms-mnanfs«√man)nnpa punānajmsn«√pū arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ |
     (sanata«√san-vājanms«√vāj)jmsn parip sravavp·Ao2s«√sru 



23. Du strömest flammend Rinderschar
    und Manneskraft zum Mahl herbei,
    Uns Kraft verleihend fliesse rings.



utá no gómatīríṣo víśvā arṣa pariṣṭúbʰaḥ |
gr̥ṇānó jamádagninā || 24||



24. utac vayamr1mpd gomatījfpa iṣnfpa«√iṣ  
     viśvājfpa«√viś arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ pariṣṭubʰjfpa«pari~√stubʰ |
     gr̥ṇānata·Amsn«√gr̥̄ (jamatjms«√jam-agninms«√aṅg)Nmsi 



24. Ergiesse alle Tränke uns,
    milchreiche, liedumjubelte,
    Von Dschamadagni du gerühmt.



pávasva vācó agriyáḥ sóma citrā́bʰirūtíbʰiḥ |
abʰí víśvāni kā́vyā || 25||



25. pavasvava·Ao2s«√pū vācnfsg«√vac agriyajmsn«√aṅg  
     somaNmsv«√su citrajfpi«√cit ūtinfpi«√av |
     abʰip viśvajnpa«√viś kāvyannpa«√kū 



25. Mit reichen Hülfen riesle du,
    des Liedes Führer, Soma, uns
    Die Dichtergaben alle zu.



tváṃ samudríyā apò'griyó vā́ca īráyan |
pávasva viśvamejaya || 26||



26. tvamr2msn samudriyajfpa«sam~√ud apnfpa  
     agriyajmsn«√aṅg vācnfpa«√vac īrayanttp·Amsn«√īr |
     pavasvava·Ao2s«√pū (viśvannsa«√viś-ejayajms«√ej)jmsn 



26. Der du als Führer des Gesangs
    des Meeres Fluten strömen lässt,
    O riesle, allbelebender!



túbʰyemā́ bʰúvanā kave mahimné soma tastʰire |
túbʰyamarṣanti síndʰavaḥ || 27||



27. tvamr2msd ayamr3npn bʰuvanannpn«√bʰū kavinmsv«√kū  
     mahimannmsd«√mah somaNmsv«√su tastʰireva·I·3p«√stʰā |
     tvamr2msd arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ sindʰunmpn«√sindʰ 



27. Es standen, weiser Soma, dir
    die Welten hier zur Macht bereit,
    Es rinnen dir die Ströme zu.



prá te divó ná vr̥ṣṭáyo dʰā́rā yantyasaścátaḥ |
abʰí śukrā́mupastíram || 28||



28. prap tvamr2msg dyunmsb nac vr̥ṣṭinfpn«√vr̥ṣ  
     dʰārānfpn«√dʰr̥ yantivp·A·3s«√i asaścatjfpn«a~√sac |
     abʰip śukranfsa«√śuc upastirnfsa«upa~√str̥ 



28. Es schreiten deine Strome vor
    wie Himmels Regen, flutenreich
    Zum hellen Ueberwurf der Streu.



índrāyénduṃ punītanográṃ dákṣāya sā́dʰanam |
īśānáṃ vītírādʰasam || 29||



29. indraNmsd«√ind indunmsa«√ind punītanavp·Ao2p«√pū  
     ugrajmsa«√vaj dakṣanmsd«√dakṣ sādʰanajmsa«√sādʰ |
     īśānajmsa«√īś (vītinfs«√vī-rādʰasnns«√rādʰ)jmsa 



29. Dem Indra macht den Indu hell,
    dem starken den, der kräftig hilft,
    Den Herrscher, der Genuss gewährt.



pávamāna r̥táḥ kavíḥ sómaḥ pavítramā́sadat |
dádʰatstotré suvī́ryam || 30||



30. pavamānanmsn«√pū r̥tajmsn«√r̥ kavinmsn«√kū  
     somanmsn«√su pavitrannsa«√pū āp asadatvp·U·3s«√sad |
     dadʰattp·Amsn«√dʰā stotr̥nmsd«√stu suvīryannsa«su~√vīr 



30. Der heil'ge Seher, flammend hell,
    der Soma senkte sich ins Sieb,
    Dem Sänger schenk' er Heldenkraft.






Sūkta 9.63 

ā́ pavasva sahasríṇaṃ rayíṃ soma suvī́ryam |
asmé śrávāṃsi dʰāraya || 1||



1.  āp pavasvava·Ao2s«√pū sahasrinjmsa  
    rayinmsa«√rā somaNmsv«√su suvīryannsa«su~√vīr |
    vayamr1mpd śravasnnsa«√śru dʰārayavp·Ao2s«√dʰr̥ 



1. O riesle tausendfaches Gut
    und Heldenkraft, o Soma, her,
    Uns reiche hohe Schätze dar.



íṣamū́rjaṃ ca pinvasa índrāya matsaríntamaḥ |
camū́ṣvā́ ní ṣīdasi || 2||



2.  iṣnfsa«√iṣ ūrjjfsa«√ūrj cac pinvaseva·A·2s«√pinv  
    indraNmsd«√ind (madnfs«√mad-sarintamajms«√sr̥)jmsn |
    camūnfpl āp nip sīdasivp·A·2s«√sad 



2. Du lässest schwellen Kraft und Saft
    dem Indra, o berauschendster,
    In Schalen lässt du nieder dich.



sutá índrāya víṣṇave sómaḥ kaláśe akṣarat |
mádʰumām̐ astu vāyáve || 3||



3.  sutajmsn«√su indraNmsd«√ind viṣṇuNmsd«√viṣ  
    somaNmsn«√su kalaśanmsl«√kal? akṣaratvp·Aa3s«√kṣar |
    madʰumantjmsn«√madʰ astuva·Ao3s«√as vāyuNmsd«√vā 



3. Gepresst für Indra, Vischnu fliesst
    der Soma nieder in den Krug,
    Er möge süss dem Vaju sein.



eté asr̥gramāśávó'ti hvárāṃsi babʰrávaḥ |
sómā r̥tásya dʰā́rayā || 4||



4.  etasr3mpn asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j āśujmpn«√aś  
    atip hvarasnnpa«√hvr̥ babʰrujmpn«√bʰr̥ |
    somanmpn«√su r̥tannsg«√r̥ dʰārānfsi«√dʰr̥ 



4. Im Strom des Opfers haben sich
    ergossen diese flammenden,
    Die raschen Soma's durch das Netz,



índraṃ várdʰanto aptúraḥ kr̥ṇvánto víśvamā́ryam |
apagʰnánto árāvṇaḥ || 5||



5.  indraNmsa«√ind vardʰanttp·Ampn«√vr̥dʰ (apnfs-turjms«√tur)jmpn  
    kr̥ṇvanttp·Ampn«√kr̥ viśvajnsa«√viś āryajnsa«√r̥ |
    apagʰnanttp·Amsn«apa~√han arāvanjmpa«a~√rā 



5. Den Indra stärkend, rasch im Werk,
    verschaffend, was der Arjer wünscht,
    Verjagend die gehässigen.



sutā́ ánu svámā́ rájo'bʰyàrṣanti babʰrávaḥ |
índraṃ gácʰanta índavaḥ || 6||



6.  sutajmpn«√su anup svama āp rajasnnsa«√raj  
    abʰip arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ babʰrujmpn«√bʰr̥ |
    indraNmsa«√ind gacʰanttp·Ampn«√gam indunmpn«√ind 



6. Die rothen Indu's ausgepresst,
    ergiessen durch den eignen Raum
    Der Luft zu Indra eilend sich.



ayā́ pavasva dʰā́rayā yáyā sū́ryamárocayaḥ |
hinvānó mā́nuṣīrapáḥ || 7||



7.  ar3nsi pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥r3fsi sūryanmsa«√sūr arocayasvp·Aa2s«√ruc |
    hinvānata·Amsn«√hi mānuṣījfpa«√man apnfpa 



7. Mit diesem Strome riesle hell,
    mit dem die Sonne du entflammt,
    Entsendend menschenholde Flut.



áyukta sū́ra étaśaṃ pávamāno manā́vádʰi |
antárikṣeṇa yā́tave || 8||



8.  ayuktava·U·3s«√yuj sūranmsn«√sūr etaśajmsa  
    pavamānanmsn«√pū manunmsl«√man adʰip |
    (antara-īkṣajms«√īkṣ)nnsi yātavev···D··«√yā 



8. Die Sonne hat ihr Ross geschirrt
    hellflammend in des Menschen Sitz,
    Zu fahren durch den Raum der Luft.



utá tyā́ haríto dáśa sū́ro ayukta yā́tave |
índuríndra íti bruván || 9||



9.  utac syar3mpa haritjfpa«√hr̥ daśau  
    sūranmsn«√sūr ayuktava·U·3s«√yuj yātavev···D··«√yā |
    indunmsn«√ind indraNmsn«√ind itia bruvanttp·A?sn«√brū 



9. Die zehn Goldrosse hat sich schon
    der Sonnengott zur Fahrt geschirrt,
    Der Indu, der sich Indra nennt.



párītó vāyáve sutáṃ gíra índrāya matsarám |
ávyo vā́reṣu siñcata || 10||



10. parip ir3nsb vāyuNmsd«√vā sutajmsa«√su  
     girnfpn«√gr̥̄ indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa |
     avinfsg vāranmpl«√vr̥2 siñcatava·AE3p«√sic 



10. Dem Vaju und dem Indra giesst
    von hier den Saft, der Rausch erregt,
    O Sänger, durch das Widderhaar.



pávamāna vidā́ rayímasmábʰyaṃ soma duṣṭáram |
yó dūṇā́śo vanuṣyatā́ || 11||



11. pavamānanmsv«√pū vidāsvp·Ae2s«√vid rayinmsa«√rā  
     vayamr1mpd somaNmsv«√su duṣṭarajmsa«dus~√tr̥̄ |
     yasr3msn dūṇāśajmsn«dus~√naś vanuṣyattp·Amsi«√van 



11. O schenk uns, Soma, flammender,
    den Schatz, der unentreissbar ist
    Und unerreichbar für den Feind.



abʰyàrṣa sahasríṇaṃ rayíṃ gómantamaśvínam |
abʰí vā́jamutá śrávaḥ || 12||



12. abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ sahasrinjmsa  
     rayinmsa«√rā gomantjmsa aśvinjmsa«√aś |
     abʰip vājanmsa«√vāj utac śravasnnsa«√śru 



12. O ströme tausendfachen Schatz
    an Rindern, Rossen uns herbei
    Und Labetrunk und Ruhm uns zu.



sómo devó ná sū́ryó'dribʰiḥ pavate sutáḥ |
dádʰānaḥ kaláśe rásam || 13||



13. somanmsn«√su devanmsn«√div nac sūryanmsn«√sūr  
     adrinmpi«√dr̥ pavateva·A·3s«√pū sutajmsn«√su |
     dadʰānatp·Imsn«√dʰā kalaśanmsl«√kal? rasanmsa«√ras 



13. Gepresst von Steinen rieselt hell
    der Soma gleich dem Sonnengott
    Und führt zur Schale seinen Saft.



eté dʰā́mānyā́ryā śukrā́ r̥tásya dʰā́rayā |
vā́jaṃ gómantamakṣaran || 14||



14. eṣasr3mpn dʰāmannnpa«√dʰā āryajnpa«√r̥  
     śukrānmpn«√śuc r̥tannsg«√r̥ dʰārānfsi«√dʰr̥ |
     vājanmsa«√vāj gomantjmsa akṣaranvp·Aa3p«√kṣar 



14. Im Strom des Opfers gossen sie,
    die hellen, rinderreiches Gut
    Hin zu dem Sitz der Arier.



sutā́ índrāya vajríṇe sómāso dádʰyāśiraḥ |
pavítramátyakṣaran || 15||



15. sutajmpn«√su indraNmsd«√ind vajrinjmsd«√vaj  
     somanmpn«√su (dadʰinns-āśirnfs«ā~√śrī)jmpn |
     pavitrannsa«√pū atip akṣaranvp·Aa3p«√kṣar 



15. Dem Blitzer Indra ausgepresst,
    ergiessen durch die Seihe sich
    Die Somatränke milchgemischt.



prá soma mádʰumattamo rāyé arṣa pavítra ā́ |
mádo yó devavī́tamaḥ || 16||



16. prap somaNmsv«√su madʰumattamajmsn«√madʰ  
     rainmsd«√rā arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ pavitrannsl«√pū āp |
     madanmsn«√mad yasr3msn (devanms«√div-vītamajms«√vī)jmsn 



16. Zu Reichthum ströme in das Sieb,
    o Soma, als das süsseste
    Gebräu, das götterlabendste.



támī mr̥jantyāyávo háriṃ nadī́ṣu vājínam |
índumíndrāya matsarám || 17||



17. sasr3msa īc mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j āyujmpn«√i  
     harijmsa«√hr̥ nadīnfpl«√nad vājinnmsa«√vāj |
     indunmsa«√ind indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsa 



17. Es striegeln ihn die eifrigen,
    in Strömen ihn, das schnelle Ross,
    Den Indu, Indra's Wonnetrank.



ā́ pavasva híraṇyavadáśvāvatsoma vīrávat |
vā́jaṃ gómantamā́ bʰara || 18||



18. āp pavasvava·Ao2s«√pū hiraṇyavatjmsn«√hr̥  
     aśvāvatjmsn«√aś somaNmsv«√su vīravatjmsn«√vīr |
     vājanmsa«√vāj gomantjmsa āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



18. O Soma, riesle Schatz an Gold,
    an Rossen und an Helden her
    Und bring' uns rinderreiches Gut.



pári vā́je ná vājayúmávyo vā́reṣu siñcata |
índrāya mádʰumattamam || 19||



19. parip vājanmsl«√vāj nac (vājanms«√vāj-yujms«√yu)jmsa  
     avinfsg vāranmpl«√vr̥2 siñcatava·AE3p«√sic |
     indraNmsd«√ind madʰumattamajmsa«√madʰ 



19. Ergiesset durch des Widders Haar
    dem Indra ihn, den süssesten,
    Der wie beim Wettlauf Preis erstrebt.



kavíṃ mr̥janti márjyaṃ dʰībʰírvíprā avasyávaḥ |
vŕ̥ṣā kánikradarṣati || 20||



20. kavinmsa«√kū mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j marjyajmsa«√mr̥j  
     dʰīnfpi«√dʰī vipranmpn«√vip (avasnns«√av-yujfs«√yu)jmpn |
     vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ kanikrattp·Amsn«√krand arṣativp·A·3s«√r̥ṣ 



20. Nach Gunst verlangend läutern ihn,
    den Läutrungswerthen, andachtsvoll
    Die Sänger, brüllend rinnt der Stier.



vŕ̥ṣaṇaṃ dʰībʰíraptúraṃ sómamr̥tásya dʰā́rayā |
matī́ víprāḥ sámasvaran || 21||



21. vr̥ṣaṇajmsa«√vr̥ṣ dʰīnfpi«√dʰī (apnfs-turjms«√tur)jmsa  
     somanmsa«√su r̥tannsg«√r̥ dʰārānfsi«√dʰr̥ |
     matinfsi«√man vipranmpn«√vip samp asvaranvp·U·3p«√svr̥ 



21. Mit Andacht und Gebet besang
    der Sänger Schar den thät'gen Stier,
    Den Soma in des Opfers Strom.



pávasva devāyuṣágíndraṃ gacʰatu te mádaḥ |
vāyúmā́ roha dʰármaṇā || 22||



22. pavasvava·Ao2s«√pū devanmsv«√div (āyunms«√i-saknfs«√sac)a  
     indraNmsa«√ind gacʰatuvp·Ao3s«√gam tvamr2msg madanmsn«√mad |
     vāyuNmsa«√vā āp rohava·Ao2s«√ruh dʰarmannmsi«√dʰr̥ 



22. O riesle, Gott, mit Kraft begabt,
    in Indra gehe ein dein Rausch,
    Zu Vaju steige nach dem Brauch.



pávamāna ní tośase rayíṃ soma śravā́yyam |
priyáḥ samudrámā́ viśa || 23||



23. pavamānanmsv«√pū nip tośaseva·A·2s«√tuś  
     rayinmsa«√rā somaNmsv«√su śravāyyajmsa«√śru |
     priyajmsn«√prī samudranmsa«sam~√ud āp viśavp·Ao2s«√viś 



23. Du träufelst rühmenswerthen Schatz
    herab, o Soma, flammender,
    Geh ein, du lieber, in das Meer.



apagʰnánpavase mŕ̥dʰaḥ kratuvítsoma matsaráḥ |
nudásvā́devayuṃ jánam || 24||



24. apagʰnanttp·Amsn«apa~√han pavaseva·A·2s«√pū mr̥dʰasnnsa«√mr̥dʰ  
     (kratunms«√kr̥-vidjms«√vid)jmsn somanmsv«√su (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsn |
     nudasvava·Ao2s«√nud (devanms«√div-yujms«√yu)jmsa jananmsa«√jan 



24. Den Feind verjagend rieselst du,
    berauschend, Soma, kräftigend,
    Verstoss die gottvergessne Schar.



pávamānā asr̥kṣata sómāḥ śukrā́sa índavaḥ |
abʰí víśvāni kā́vyā || 25||



25. pavamānajmpn«√pū asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j  
     somajmpn«√su śukrajmpn«√śuc indunmpn«√ind |
     abʰip viśvajnpa«√viś kāvyannpa«√kū 



25. Die Soma's haben, hell entflammt,
    als lichte Tropfen ausgeströmt
    Die Sehergaben allesammt.



pávamānāsa āśávaḥ śubʰrā́ asr̥gramíndavaḥ |
gʰnánto víśvā ápa dvíṣaḥ || 26||



26. pavamānajmpn«√pū āśujmpn«√aś  
     śubʰrajmpn«√śubʰ asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j indunmpn«√ind |
     gʰnanttp·Ampn«√han viśvajfpa«√viś apap dviṣnfpa«√dviṣ 



26. Ergossen sind die flammenden,
    die schnellen Tropfen, licht und schön,
    Verjagend aller Feinde Schar.



pávamānā diváspáryantárikṣādasr̥kṣata |
pr̥tʰivyā́ ádʰi sā́navi || 27||



27. pavamānajmpn«√pū dyunmsb parip  
     (antara-īkṣajms«√īkṣ)nnsb asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j |
     pr̥tʰivīnfsb«√pr̥tʰ adʰip sānunnsl«√san 



27. Ergossen sind vom Himmel her
    und aus der Luft die flammenden
    Nun auf der Erde Fläche hin.



punānáḥ soma dʰā́rayéndo víśvā ápa srídʰaḥ |
jahí rákṣāṃsi sukrato || 28||



28. punānajmsn«√pū somanmsv«√su dʰārānfsi«√dʰr̥  
     indunmsv«√ind viśvajfpa«√viś apap sridʰnfpa«√sridʰ |
     jahivp·Ao2s«√han rakṣasnnpa«√rakṣ sukratunmsv«su~√kr̥ 



28. Gereinigt, Soma, schlag' im Strom
    o Indu, alle Feinde fort,
    Und die Gespenster, kräftiger!



apagʰnánsoma rakṣáso'bʰyàrṣa kánikradat |
dyumántaṃ śúṣmamuttamám || 29||



29. apagʰnanttp·Amsn«apa~√han somanmsv«√su rakṣasnmpa«√rakṣ  
     abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ kanikradattp·Amsn«√krand |
     dyumantjmsa«√dyut śuṣmanmsa«√śuṣ uttamajmsa 



29. Verjagend der Gespenster Schar,
    o Soma, ströme rauschend her
    Die höchste, glanzbegabte Kraft.



asmé vásūni dʰāraya sóma divyā́ni pā́rtʰivā |
índo víśvāni vā́ryā || 30||



30. vayamr1mpd vasunnpa«√vas dʰārayavp·Ao2s«√dʰr̥  
     somaNmsv«√su divyajnpa«√div pārtʰivajnpa«√pr̥tʰ |
     indunmsv«√ind viśvajnpa«√viś vāryājnpa«√vr̥2 



30. O Soma, theil' die Güter uns
    des Himmels und der Erde zu,
    O Indu, alle Herrlichkeit.






Sūkta 9.64 

vŕ̥ṣā soma dyumā́m̐ asi vŕ̥ṣā deva vŕ̥ṣavrataḥ |
vŕ̥ṣā dʰármāṇi dadʰiṣe || 1||



1.  vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ somanmsv«√su dyumantjmsn«√dyut asivp·A·2s«√as  
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ devanmsv«√div (vr̥ṣanms«√vr̥ṣ-vratanns«√vr̥2)jmsn |
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ dʰarmannnpa«√dʰr̥ dadʰiṣeva·I·2s«√dʰā 



1. Du, Soma, bist ein lichter Stier,
    ein Stier, o Gott, mit Stieres Werk,
    Als Stier empfängst du die Gebühr.



vŕ̥ṣṇaste vŕ̥ṣṇyaṃ śávo vŕ̥ṣā vánaṃ vŕ̥ṣā mádaḥ |
satyáṃ vr̥ṣanvŕ̥ṣédasi || 2||



2.  vr̥ṣannmsb«√vr̥ṣ tvamr2msg (vr̥ṣṇinms«√vr̥ṣ-yatnfs«√yat)jnsn śavasnnsn«√śvi  
    vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ vanannsa«√van vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ madanmsn«√mad |
    satyama«√as vr̥ṣannmsv«√vr̥ṣ vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ idc asivp·A·2s«√as 



2. Dir Stier ist eigen Stieres Kraft,
    ein Stier die Flut, ein Stier der Rausch,
    Ein rechter Stier bist du, o Stier.



áśvo ná cakrado vŕ̥ṣā sáṃ gā́ indo sámárvataḥ |
ví no rāyé dúro vr̥dʰi || 3||



3.  aśvanmsn«√aś nac cakradasvp·U·2s«√krand vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ  
    samp gonfpa indunmsv«√ind samp arvantnmpa«√r̥ |
    vip vayamr1mpd rainmsd«√rā durnfpa vr̥dʰivp·Ao2s«√vr̥ 



3. O wiehere gleich wie ein Hengst
    uns Ross' und Rinder, Indu, her,
    Des Reichthums Thore öffne uns.



ásr̥kṣata prá vājíno gavyā́ sómāso aśvayā́ |
śukrā́so vīrayā́śávaḥ || 4||



4.  asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j prap vājinnmpn«√vāj  
    gavījfsi somajmpn«√su aśvājfsi«√aś |
    śukrajmpn«√śuc vīrājfsi«√vīr āśujmpn«√aś 



4. Voll Gier nach Rind und Ross und Mann
    sind Somatränke ausgeströmt,
    Die raschen, starken, glänzenden.



śumbʰámānā r̥tāyúbʰirmr̥jyámānā gábʰastyoḥ |
pávante vā́re avyáye || 5||



5.  śumbʰamānata·Ampn«√śubʰ (r̥tanns«√r̥-yujms«√yu)jmpi  
    mr̥jyamānata·Ampn«√mr̥j gabʰastinmdl |
    pavanteva·A·3p«√pū vāranmsl«√vr̥2 avyayajmsl 



5. Sie rieseln hin aufs Widderhaar,
    von frommen Männern ausgeschmückt,
    Mit beiden Armen schön geklärt.



té víśvā dāśúṣe vásu sómā divyā́ni pā́rtʰivā |
pávantāmā́ntárikṣyā || 6||



6.  sasr3mpn viśvajnpa«√viś dāśvaṅstp·Imsd«√dāś vasunnpa«√vas  
    somajmpn«√su divyajnpa«√div pārtʰivajnpa«√pr̥tʰ |
    pavatāmva·Ao3p«√pū āp (antara-īkṣyajms«√ikṣ)jnpa 



6. Die Soma's mögen alles Gut
    der Erd', des Himmels und der Luft
    Zurieseln dem Verehrenden.



pávamānasya viśvavitprá te sárgā asr̥kṣata |
sū́ryasyeva ná raśmáyaḥ || 7||



7.  pavamānanmsg«√pū (viśvanns«√viś-vidjms«√vid)jmsv  
    prap tvamr2msg sarganmpn«√sr̥j asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j |
    sūryanmsg«√sūr ivac nac raśminmpn«√raś 



7. Allweiser, dein, des flammenden,
    Ergüsse sind hervorgeströmt
    Gleich wie der Sonne Strahlenschar.



ketúṃ kr̥ṇvándiváspári víśvā rūpā́bʰyarṣasi |
samudráḥ soma pinvase || 8||



8.  ketunmsa«√cit kr̥ṇvanttp·Amsn«√kr̥ dyunmsb parip  
    viśvajnpa«√viś rūpannpa abʰip arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ |
    samudranmsn«sam~√ud somanmsv«√su pinvaseva·A·2s«√pinv 



8. Vom Himmel Licht erzeugend strömst
    du alle Herrlichkeit herbei,
    Du schwillst, o Soma, als ein Meer.



hinvānó vā́camiṣyasi pávamāna vídʰarmaṇi |
ákrāndevó ná sū́ryaḥ || 9||



9.  hinvānata·Amsn«√hi vācnfsa«√vac iṣyasivp·A·2s«√iṣ  
    pavamānanmsv«√pū vidʰarmannmsl«vi~√dʰr̥ |
    akrānvp·U·2s«√kram devanmsn«√div nac sūryanmsn«√sūr 



9. Entsandt erhebst du den Gesang,
    o rieselnder, du wiehertest
    Am Himmel wie der Sonnengott.



índuḥ paviṣṭa cétanaḥ priyáḥ kavīnā́ṃ matī́ |
sr̥jádáśvaṃ ratʰī́riva || 10||



10. indunmsn«√ind paviṣṭava·UE3s«√pū cetanajmsn«√cit  
     priyajmsn«√prī kavinmpg«√kū matinfsi«√man |
     sr̥jatvp·AE3s«√sr̥j aśvanmsa«√aś ratʰīnmsn«√r̥ ivac 



10. Der liebe Indu riesle hell
    erglänzend durch der Sänger Lied,
    rasch, wie das Ross der Lenker treibt.



ūrmíryáste pavítra ā́ devāvī́ḥ paryákṣarat |
sī́dannr̥tásya yónimā́ || 11||



11. ūrminmsn«√r̥ yasr3msn tvamr2msg pavitrannsl«√pū āp  
     (devanms«√div-vījms«√vī)jmsn paryakṣaratvp·Aa3s«pari~√kṣar |
     sīdanvp·Ao2s«√sad r̥tannsg«√r̥ yoninmsa«√yu āp 



11. Mit deiner Welle, die ins Sieb,
    die Götter speisend, niederrann,
    Sich setzend auf des Opfers Schooss,



sá no arṣa pavítra ā́ mádo yó devavī́tamaḥ |
índavíndrāya pītáye || 12||



12. sasr3msn vayamr1mpd arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ pavitrannsl«√pū āp  
     madanmsn«√mad yasr3msn (devanms«√div-vītamajms«√vī)jmsn |
     indunmsv«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



12. O Indu, ström' in unser Sieb
    zum Trunk dem Indra, als der Trank,
    Der Göttern beste Labung bringt.



iṣé pavasva dʰā́rayā mr̥jyámāno manīṣíbʰiḥ |
índo rucā́bʰí gā́ ihi || 13||



13. iṣnfsd«√iṣ pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥  
     mr̥jyamānata·Amsn«√mr̥j manīṣinnmpi«√man |
     indunmsv«√ind rucnfsi«√ruc abʰip gonfpa ihivp·Ao2s«√i 



13. Zur Labung riesle hell im Strom,
    gereinigt von den kundigen,
    Geh, Indu, glänzend zu der Milch.



punānó várivaskr̥dʰyū́rjaṃ jánāya girvaṇaḥ |
háre sr̥jāná āśíram || 14||



14. punānajmsn«√pū varivasnnsa«√vr̥ kr̥dʰivp·Ao2s«√kr̥  
     ūrjajnsa«√ūrj jananmsd«√jan (girnfs«√gr̥̄-vanasnns«√van)jmsv |
     harijmsv«√hr̥ sr̥jānata·Amsn«√sr̥j āśirnfsa«ā~√śrī 



14. Gereinigt schaffe freien Raum
    und Kraft den Menschen, Liederfreund,
    Entsandt, o Ross, zum Milchgemisch.



punānó devávītaya índrasya yāhi niṣkr̥tám |
dyutānó vājíbʰiryatáḥ || 15||



15. punānajmsn«√pū (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd  
     indraNmsg«√ind yāhivp·Ao2s«√yā niṣkr̥tannsa«nis~√kr̥ |
     dyutānata·Amsn«√dyut vājinnmpi«√vāj yatajmsn«√yam 



15. Gereinigt geh zum Göttermahl
    dahin, wo du den Indra triffst,
    Gelenkt von Priestern, strahlender!



prá hinvānā́sa índavó'cʰā samudrámāśávaḥ |
dʰiyā́ jūtā́ asr̥kṣata || 16||



16. prap hinvānata·Ampn«√hi indunmpn«√ind  
     acʰāp samudranmsa«sam~√ud āśujmpn«√aś |
     dʰīnfsi«√dʰī jūtajmpn«√jū asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j 



16. Die schnellen Rosse, angespornt,
    sind zu dem Meere vorgeströmt,
    Die Indu's, durch Gebet beeilt.



marmr̥jānā́sa āyávo vŕ̥tʰā samudrámíndavaḥ |
ágmannr̥tásya yónimā́ || 17||



17. marmr̥jānatp·Ampn«√mr̥j āyujmpn«√i  
     vr̥tʰāa«√vr̥2 samudranmsa«sam~√ud indunmpn«√ind |
     agmanvp·Aa3p«√gam r̥tannsg«√r̥ yoninmsa«√yu āp 



17. Die Indu's, die gereinigten,
    die schnellen, sind voll Lust zum Meer
    Gegangen in des Opfers Schooss.



pári ṇo yāhyasmayúrvíśvā vásūnyójasā |
pāhí naḥ śárma vīrávat || 18||



18. parip vayamr1mpd yāhivp·Ao2s«√yā (vayamr1mpa-yujms«√yu)jmsn  
     viśvajnpa«√viś vasunnpa«√vas ojasnnsi«√vaj |
     pāhivp·Ao2s«√pā2 vayamr1mpa śarmannnsn«√śri vīravatjnsn«√vīr 



18. Behütend geh, uns holdgesinnt,
    mit Kraft um alle Güter uns,
    Schirm unser männerreiches Haus.



mímāti váhnirétaśaḥ padáṃ yujāná ŕ̥kvabʰiḥ |
prá yátsamudrá ā́hitaḥ || 19||



19. mimātiva·A·3s«√mā vahninmsn«√vah etaśajmsn  
     padannsa«√pad yujānata·Amsn«√yuj r̥kvannmpi«√r̥c |
     prap yada samudranmsl«sam~√ud āhitajmsn«ā~√dʰā 



19. Es brüllt das bunte Wagenross,
    von Sängern an den Platz geschirrt,
    Wenn es zum Meere ist entsandt.



ā́ yádyóniṃ hiraṇyáyamāśúrr̥tásya sī́dati |
jáhātyápracetasaḥ || 20||



20. āp yada yoninmsa«√yu hiraṇyayajmsa«√hr̥  
     āśujmsn«√aś r̥tannsg«√r̥ sīdativp·A·3s«√sad |
     jahātivp·A·3s«√hā apracetasjmpa«a-



20. Wenn in des Opfers goldnen Schooss
    sich niederlässt das schnelle Ross,
    So lässt die Thoren es im Stich.



abʰí venā́ anūṣatéyakṣanti prácetasaḥ |
májjantyávicetasaḥ || 21||



21. abʰip venajmpn«√ven anūṣatavp·U·3p«√nū  
     iyakṣantivp·A·3p«√yaj pracetasjmpn«pra~√cit |
     majjantivp·A·3p«√majj avicetasjmpn«a-



21. Die Freunde haben ihn gerühmt,
    die Weisen opfern ihm mit Lust,
    Zu Grunde geht der Thoren Schar.



índrāyendo marútvate pávasva mádʰumattamaḥ |
r̥tásya yónimāsádam || 22||



22. indraNmsd«√ind indunmsv«√ind marutvantjmsd  
     pavasvava·Ao2s«√pū madʰumattamajmsn«√madʰ |
     r̥tannsg«√r̥ yoninmsa«√yu āsadamv···D··«ā~√sad 



22. Dem Indra mit der Marutschar,
    o Indu, riesle, süssester!
    Zu setzen dich in Opfers Schooss.



táṃ tvā víprā vacovídaḥ pári ṣkr̥ṇvanti vedʰásaḥ |
sáṃ tvā mr̥jantyāyávaḥ || 23||



23. sasr3msa tvamr2msa vipranmpn«√vip (vacasnns«√vac-vidjms«√vid)jmpn  
     parip skr̥ṇvantivp·A·3p«√kr̥ vedʰasjmpn«√vidʰ |
     samp tvamr2msa mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j āyujmpn«√i 



23. Rings schmücken die verehrenden,
    die liederkund'gen Sänger dich,
    Es läutern dich die eifrigen.



rásaṃ te mitró aryamā́ píbanti váruṇaḥ kave |
pávamānasya marútaḥ || 24||



24. rasanmsa«√ras tvamr2msg mitraNmsn«√mitʰ aryamanNmsn«√r̥  
     pibantivp·A·3p«√pā varuṇaNmsn«√vr̥ kavinmsv«√kū |
     pavamānanmsg«√pū marutNmpn 



24. Es trinken, Weiser, deinen Saft,
    des hellen, Mitra, Arjaman
    Und Varuna, die Marutschar.



tváṃ soma vipaścítaṃ punānó vā́camiṣyasi |
índo sahásrabʰarṇasam || 25||



25. tvamr2msn somaNmsv«√su (vipnfpa«√vip-citjms«√ci)jfsa  
     punānajmsn«√pū vācnfsa«√vac iṣyasivp·A·2s«√iṣ |
     indunmsv«√ind (sahasrau-bʰarṇasnns«√bʰr̥)jfsa 



25. Gereinigt lässt, o Soma, du
    erschallen dein begeistert Lied,
    Das, Indu, tausend Gaben beut.



utó sahásrabʰarṇasaṃ vā́caṃ soma makʰasyúvam |
punāná indavā́ bʰara || 26||



26. utac uc (sahasrau-bʰarṇasnns«√bʰr̥)jfsa  
     vācnfsa«√vac somaNmsv«√su (makʰasnns«√maṅkʰ-yujfs«√yu)jfsa |
     punānajmsn«√pū indunmsv«√ind āp bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ 



26. Das Lied, was tausend Gaben beut,
    o Soma, den Triumphgesang,
    Bring', Indu, her, gereinigter!



punāná indaveṣāṃ púruhūta jánānām |
priyáḥ samudrámā́ viśa || 27||



27. punānajmsn«√pū indunmsv«√ind eṣasr3mpg  
     (purua«√pr̥̄-hūtajms«√hu)jmsv jananmpg«√jan |
     priyajmsn«√prī samudranmsa«sam~√ud āp viśavp·Ao2s«√viś 



27. Gereinigt, Indu, und geliebt
    von diesen Männern viel gerühmt,
    So schreite zu dem Meere hin.



dávidyutatyā rucā́ pariṣṭóbʰantyā kr̥pā́ |
sómāḥ śukrā́ gávāśiraḥ || 28||



28. davidyutatītp·Afsi«√dyut rucnfsi«√ruc  
     pariṣṭobʰantītp·Afsi«pari~√stubʰ kr̥pjfsi«√kr̥p |
     somajmpn«√su śukrajmpn«√śuc (gonfs-aśisjms«√aś)jmpn 



28. Die milchgemischten Soma's sind
    erhellt von lichtem Strahlenglanz,
    Versehn mit rauschender Gestalt.



hinvānó hetŕ̥bʰiryatá ā́ vā́jaṃ vājyàkramīt |
sī́danto vanúṣo yatʰā || 29||



29. hinvānata·Amsn«√hi hetr̥nmpi«√hi yatajmsn«√yam  
     āp vājanmsa«√vāj vājinnmsn«√vāj akramītvp·U·3s«√kram |
     sīdanttp·Ampn«√sad vanusjmpn«√van yadr3nsi 



29. Gespornt von Treibern und gelenkt
    hat nun der Renner Preis erlangt
    Wie Krieger sitzend nach dem Streit.



r̥dʰáksoma svastáye saṃjagmānó diváḥ kavíḥ |
pávasva sū́ryo dr̥śé || 30||



30. (r̥dʰnfs«√r̥dʰ-añcjms«√añc)a somaNmsv«√su svastinfsd«su~√as  
     saṃjagmānata·Imsn«sam~√gam dyunmsb«√dyu kavinmsn«√kū |
     pavasvava·Ao2s«√pū sūryanmsn«√sūr dr̥śev···D··«√dr̥ś 



30. Gesondert, Soma, und vereint,
    du Himmels Sänger, ströme hell
    Zum Heil, der Sonne gleich zu schaun.






Sūkta 9.65 

hinvánti sū́ramúsrayaḥ svásāro jāmáyaspátim |
mahā́mínduṃ mahīyúvaḥ || 1||



1.  hinvantivp·A·3p«√hi sūranmsa«√sūr usrinfpn«√usr̥  
    svasr̥nfpn jāminfpn«√jan patinmsa«√pā2 |
    mahāntajmsa«√mah indunmsa«√ind (mahījfs«√mah-yūjfs«√yu)jfpn 



1. Die Sonne senden morgenhell,
    den Gatten die verschwisterten,
    Den grossen Indu grossgesinnt.



pávamāna rucā́rucā devó devébʰyaspári |
víśvā vásūnyā́ viśa || 2||



2.  pavamānanmsv«√pū (rucānfsi«√ruc-rucānfsi«√ruc)a  
    devanmsn«√div devanmpd«√div parip |
    viśvajnpa«√viś vasunnpa«√vas āp viśavp·Ao2s«√viś 



2. O flammender, mit stetem Glanz,
    ein Gott du, von den Göttern her,
    In alle Güter dringe ein.



ā́ pavamāna suṣṭutíṃ vr̥ṣṭíṃ devébʰyo dúvaḥ |
iṣé pavasva saṃyátam || 3||



3.  āp pavamānanmsv«√pū suṣṭutijfsa«su~√stu  
    vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ devanmpd«√div duvasnnsa«√dū |
    iṣnfsd«√iṣ pavasvava·Ao2s«√pū saṃyatjfsa«sam~√yam 



3. Den Göttern riesle, rieselnder,
    du Gaben zu und Lobgesang,
    Zum Trunk die Flut, die stetig strömt.



vŕ̥ṣā hyási bʰānúnā dyumántaṃ tvā havāmahe |
pávamāna svādʰyàḥ || 4||



4.  vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ hic asivp·A·2s«√as bʰānunmsi«√bʰā  
    dyumantjmsa«√dyut tvamr2msa havāmaheva·A·1p«√hū |
    pavamānanmsv«√pū svādʰījmpn«su-



4. Du bist an Strahlen ja ein Held,
    drum rufen wir dich glänzenden,
    O flammender, an Andacht reich.



ā́ pavasva suvī́ryaṃ mándamānaḥ svāyudʰa |
ihó ṣvindavā́ gahi || 5||



5.  āp pavasvava·Ao2s«√pū suvīryannsa«su~√vīr  
    mandamānata·Amsn«√mand svāyudʰajmsv«su-ā~√yudʰ |
    ihaa uc sup indunmsv«√ind āp gahivp·Ao2s«√gam 



5. O riesle Heldenkraft herbei,
    erfreut, o schön bewaffneter,
    O Indu, komme schnell hieher.



yádadbʰíḥ pariṣicyáse mr̥jyámāno gábʰastyoḥ |
drúṇā sadʰástʰamaśnuṣe || 6||



6.  yada apnfpi pariṣicyasevp·A·2s«pari~√sic  
    mr̥jyamānata·Amsn«√mr̥j gabʰastinmdl |
    drunmsi«√dru (sadʰaa-stʰajms«√stʰā)nnsa aśnuṣeva·A·2s«√aś 



6. Wenn du durch Flut ergossen wirst,
    gereinigt von den Armen du,
    Erreichst du auf dem Holz den Sitz.



prá sómāya vyaśvavátpávamānāya gāyata |
mahé sahásracakṣase || 7||



7.  prap somaNmsd«√su vyaśvavata«vi~√aś  
    pavamānanmsd«√pū gāyatavp·AE2p«√gai |
    mahjmsd«√mah (sahasrau-cakṣasnms«√cakṣ)jmsd 



7. Auf, singet nach Viaçva's Art
    dem Soma, ihm, dem flammenden,
    Dem grossen, tausendäugigen.



yásya várṇaṃ madʰuścútaṃ háriṃ hinvántyádribʰiḥ |
índumíndrāya pītáye || 8||



8.  yasr3msg varṇanmsa«√vr̥ (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa  
    harijmsa«√hr̥ hinvantivp·A·3p«√hi adrinmpi«√dr̥ |
    indunmsa«√ind indraNmsd«√ind pītinfsd«√pā 



8. Dess helle Flut von Honig trieft,
    dess Ross sie spornen durchs Gestein,
    Zum Trunk dem Indra, Indu ihn.



tásya te vājíno vayáṃ víśvā dʰánāni jigyúṣaḥ |
sakʰitvámā́ vr̥ṇīmahe || 9||



9.  sasr3msg tvamr2msg vājinjmsg«√vāj vayamr1mpn  
    viśvajnpa«√viś dʰanannpa«√dʰan jigīvaṃsjmpa«√ji |
    sakʰitvannsa«√sac āp vr̥ṇīmaheva·A·1p«√vr̥2 



9. Der du als Streitross alles Gut
    erbeutet hast, dich wünschen wir
    Uns zur Genossenschaft herbei.



vŕ̥ṣā pavasva dʰā́rayā marútvate ca matsaráḥ |
víśvā dádʰāna ójasā || 10||



10. vr̥ṣannmsn«√vr̥ṣ pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥  
     marutvatjmsd cac (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsn |
     viśvajnpa«√viś dadʰānatp·Imsn«√dʰā ojasnnsi«√vaj 



10. O riesle als ein Stier im Strom,
    berauschend für den Marutherrn,
    Erlangend alles durch Gewalt.



táṃ tvā dʰartā́ramoṇyòḥ pávamāna svardŕ̥śam |
hinvé vā́jeṣu vājínam || 11||



11. sasr3msa tvamr2msa dʰartr̥nmsa«√dʰr̥ oṇīnmdl«√oṇ  
     pavamānanmsv«√pū (svarnnsa-dr̥śjms«√dr̥ś)jmsa |
     hinveva·A·3s«√hi vājanmpl«√vāj vājinnmsa«√vāj 



11. Der du die Weltenschalen trägst,
    o Flammender, der Sonne gleich,
    Dich sporn' ich wie ein Ross zum Lauf.



ayā́ cittó vipā́náyā háriḥ pavasva dʰā́rayā |
yújaṃ vā́jeṣu codaya || 12||



12. ar3nsi cittajmsn«√cit vipnfsi«√vip ayamr3fsi  
     harijmsn«√hr̥ pavasvava·Ao2s«√pū dʰārānfsi«√dʰr̥ |
     yujnmsa«√yuj vājanmpl«√vāj codayavp·Ao2s«√cud 



12. An diesem und an jenem Stab
    erscheinend riesle hell im Strom,
    Und treib dein Ross im Wettlauf an.



ā́ na indo mahī́míṣaṃ pávasva viśvádarśataḥ |
asmábʰyaṃ soma gātuvít || 13||



13. āp vayamr1mpd indunmsv«√ind mahījfsa«√mah iṣnfsa«√iṣ  
     pavasvava·Ao2s«√pū (viśvanns«√viś-darśatajms«√dr̥ś)jmsn |
     vayamr1mpd somaNmsv«√su (gātunms«√gā-vidjms«√vid)jmsn 



13. O Indu, riesle reichen Trunk
    uns zu, der du allsichtbar bist,
    O Soma, Wohlfahrt schaffend uns.



ā́ kaláśā anūṣaténdo dʰā́rābʰirójasā |
éndrasya pītáye viśa || 14||



14. āp kalaśanmpn«√kal? anūṣatavp·U·3p«√nū  
     indunmsv«√ind dʰārānfpi«√dʰr̥ ojasnnsi«√vaj |
     āp indraNmsg«√ind pītinfsd«√pā viśavp·Ao2s«√viś 



14. Erklungen, Indu, sind mit Macht
    die Schüsseln hier von deinem Strom,
    Zum Trunk des Indra geh hinein.



yásya te mádyaṃ rásaṃ tīvráṃ duhántyádribʰiḥ |
sá pavasvābʰimātihā́ || 15||



15. yasr3msg tvamr2msg madyajmsa«√mad rasanmsa«√ras  
     tīvrajmsa«√tu duhantivp·A·3p«√duh adrinmpi«√dr̥ |
     sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū (abʰimātinfs«√man-hanjms«√han)jmsn 



15. Du, dessen starkes Rauschgebräu
    sie mit den Steinen melken aus,
    Die Feinde schlagend flammenhell.



rā́jā medʰā́bʰirīyate pávamāno manā́vádʰi |
antárikṣeṇa yā́tave || 16||



16. rājannmsn«√rāj medʰānfpi«√midʰ īyatevp·A·3s«√i  
     pavamānanmsn«√pū manujmsl«√man adʰip |
     (antara-īkṣajms«√ikṣ)nnsi yātavev···D··«√yā 



16. Durch Lieder wird der flammende,
    beim Menschen angefleht, der Fürst,
    Zu gehen durch den Raum der Luft.



ā́ na indo śatagvínaṃ gávāṃ póṣaṃ sváśvyam |
váhā bʰágattimūtáye || 17||



17. āp vayamr1mpd indunmsv«√ind (śatau-gvinnms)nmsa  
     gonfpg poṣanmsa«√puṣ svaśvyannsa«su~√aś |
     vahavp·Ao2s«√vah (bʰaganms«√bʰaj-dattinfs«√dā)nfsa ūtinfsd«√av 



17. Fahr hundertfache Nahrung uns
    an Ross und Rind, o Indu, her,
    Und Gütergabe zum Genuss.



ā́ naḥ soma sáho júvo rūpáṃ ná várcase bʰara |
suṣvāṇó devávītaye || 18||



18. āp vayamr1mpd somaNmsv«√su sahasnnsa«√sah juvasnnsa«√jū  
     rūpannsa nac varcasnnsd«√ruc bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ |
     suṣvāṇata·Amsn«√su (devanms«√div-vītinfs«√vī)nfsd 



18. Gewandheit bringe her und Kraft
    wie Schönheit, Soma, uns zum Glanz
    Zum Göttermahle ausgepresst.



árṣā soma dyumáttamo'bʰí dróṇāni róruvat |
sī́dañcʰyenó ná yónimā́ || 19||



19. arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ somaNmsv«√su dyumattamajmsn«√dyut  
     abʰip droṇannpa«√dru roruvattp·Amsn«√ru |
     sīdanvp·Ao2s«√sad śyenanmsn nac yoninmsa«√yu āp 



19. O Soma, ström' in hellstem Glanz
    laut rauschend auf die Kufen hin,
    Und setz dich wie ein Aar aufs Nest.



apsā́ índrāya vāyáve váruṇāya marúdbʰyaḥ |
sómo arṣati víṣṇave || 20||



20. (apnfs-sanjms«√san)jmsn indraNmsd«√ind vāyuNmsd«√vā  
     varuṇaNmsd«√vr̥ marutNmpd |
     somaNmsn«√su arṣativp·A·3s«√r̥ṣ viṣṇuNmsd«√viṣ 



20. Dem Indra, Vaju, Varuna,
    den Maruts und dem Vischnu strömt
    Der Soma Fluten spendend zu.



íṣaṃ tokā́ya no dádʰadasmábʰyaṃ soma viśvátaḥ |
ā́ pavasva sahasríṇam || 21||



21. iṣnfsa«√iṣ tokannsd«√tuc vayamr1mpg dadʰadvp·Ae3s«√dʰā  
     vayamr1mpd somaNmsv«√su viśvatasa«√viś |
     āp pavasvava·Ao2s«√pū sahasrinjmsa 



21. Erquickung spendend unserm Stamm
    und uns, o Soma, überall
    Ström' her uns tausendfaches Gut.



yé sómāsaḥ parāváti yé arvāváti sunviré |
yé vādáḥ śaryaṇā́vati || 22||



22. yasr3mpn somanmpn«√su parāvatjmsl«√pr̥  
     yasr3mpn arvāvatjmsl sunvirevp·I·3p«√su |
     yasr3mpnc adasc śaryaṇāvatjmsl«√śrī 



22. Die Somatränke, welche fern
    gepresst sind, oder in der Näh
    Und dort auf somareicher Flur,



yá ārjīkéṣu kŕ̥tvasu yé mádʰye pastyā̀nām |
yé vā jáneṣu pañcásu || 23||



23. yasr3mpn ārjīkanmpl«√r̥j kr̥tvanjmpl«√kr̥  
     yasr3mpn madʰyanmsl pastyānfpg«√pas |
     yasr3mpnc jananmpl«√jan pañcau 



23. Die in Behältern voller Kraft,
    die mitten in dem Heimatsitz
    Und bei den fünf Geschlechtern sind,



té no vr̥ṣṭíṃ diváspári pávantāmā́ suvī́ryam |
suvānā́ devā́sa índavaḥ || 24||



24. sasr3mpn vayamr1mpd vr̥ṣṭinfsa«√vr̥ṣ dyunmsb parip  
     pavantāmva·Ao3p«√pū āp suvīryannsa«su~√vīr |
     suvānata·Ampn«√su devajmpn«√div indunmpn«√ind 



24. Die mögen Regen strömen uns
    vom Himmel hell und Heldenkraft,
    Die Götter Indu's, ausgepresst.



pávate haryató hárirgr̥ṇānó jamádagninā |
hinvānó górádʰi tvací || 25||



25. pavateva·A·3s«√pū haryatajmsn«√hary harijmsn«√hr̥  
     gr̥ṇānata·Amsn«√gr̥̄ (jamatjms«√jam-agninms«√aṅg)Nmsi |
     hinvānata·Amsn«√hi gonfsg adʰip tvacnfsl«√tvac 



25. Es flammt das holde goldne Ross,
    von Dschamadagni hochgerühmt,
    Hin auf das Rinderfell entsandt.



prá śukrā́so vayojúvo hinvānā́so ná sáptayaḥ |
śrīṇānā́ apsú mr̥ñjata || 26||



26. prap śukrajmpn«√śuc (vayasnns«√vī-jūjms«√jū)jmpn  
     hinvānata·Ampn«√hi nac saptinmpn |
     śrīṇānāta·A?pn«√śrī apnfpl mr̥ñjatavp·AE3p«√mr̥j 



26. Die hellen Kraft erregenden,
    wie angespornte Rosse sind
    Mit Milch gemischt in Flut geklärt.



táṃ tvā sutéṣvābʰúvo hinviré devátātaye |
sá pavasvānáyā rucā́ || 27||



27. sasr3msa tvamr2msa sutanmpl«√su ābʰūjmpn«ā~√bʰū  
     hinvireva·I·3p«√hi (devanms«√div-tātinms«√tan)nmsd |
     sasr3msn pavasvava·Ao2s«√pū ayamr3fsi rucnfsi«√ruc 



27. So trieben bei den Tränken dich
    die Diener hin zur Götterschar,
    So riesle nun mit deinem Glanz.



ā́ te dákṣaṃ mayobʰúvaṃ váhnimadyā́ vr̥ṇīmahe |
pā́ntamā́ puruspŕ̥ham || 28||



28. āp tvamr2msg dakṣanmsa«√dakṣ (mayasnns«√mā-bʰūjms«√bʰū)jmsa  
     vahninmsa«√vah adyaa vr̥ṇīmaheva·A·1p«√vr̥2 |
     pāntajmsa«√pā āp (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa 



28. Wir wünschen heut uns deine Kraft,
    die schnell dahinfährt, Freude bringt,
    Die vielbegehrte, schützende,



ā́ mandrámā́ váreṇyamā́ vípramā́ manīṣíṇam |
pā́ntamā́ puruspŕ̥ham || 29||



29. āp mandrajmsa«√mand āp vareṇyajmsa«√vr̥2 āp  
     viprajmsa«√vip āp manīṣinjmsa«√man |
     pāntajmsa«√pā āp (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa 



29. Die Freude schafft, die herrliche,
    begeisterte, verständige,
    Die vielbegehrte, schützende,



ā́ rayímā́ sucetúnamā́ sukrato tanū́ṣvā́ |
pā́ntamā́ puruspŕ̥ham || 30||



30. āp rayinmsa«√rā āp sucetunajmsa«su~√cit  
     āp sukratunmsn«su~√kr̥ tanūnfpl«√tan āp |
     pāntajmsa«√pā āp (purua«√pr̥̄-spr̥hjms«√spr̥h)jmsa 



30. Und Reichthum bringt nach deiner Gunst,
    schönwirkender, auch für uns selbst
    den vielbegehrten, schützenden.






Sūkta 9.66 

pávasva viśvacarṣaṇe'bʰí víśvāni kā́vyā |
sákʰā sákʰibʰya ī́ḍyaḥ || 1||



1.  pavasvava·Ao2s«√pū (viśvajms«√viś-carṣaṇijms«√kr̥ṣ)jmsv  
    abʰip viśvajnpa«√viś kāvyannpa«√kū |
    sakʰinmsn«√sac sakʰinmpd«√sac īḍyajmsn«√īḍ 



1. O riesle, aller Menschen Hort,
    uns alle Sehergaben her,
    Ein Freund den Freunden, preisenswerth.



tā́bʰyāṃ víśvasya rājasi yé pavamāna dʰā́manī |
pratīcī́ soma tastʰátuḥ || 2||



2.  tadr3ndi viśvannsg«√viś rājasivp·A·2s«√rāj  
    yadr3ndn pavamānanmsv«√pū dʰāmannndn«√dʰā |
    pratyañcjndn«prati~√añc somaNmsv«√su tastʰaturvp·I·3d«√stʰā 



2. Du flammender beherrschst das All
    durch beide Weltenstätten, die,
    O Soma, sich einander schaun.



pári dʰā́māni yā́ni te tváṃ somāsi viśvátaḥ |
pávamāna r̥túbʰiḥ kave || 3||



3.  parip dʰāmannnpa«√dʰā yadr3npa tvamr2msg  
    tvamr2msn somaNmsv«√su asivp·A·2s«√as viśvatasa«√viś |
    pavamānanmsn«√pū r̥tunmpi«√r̥ kavinmsv«√kū 



3. Um alle Stätten, die du hast,
    o Soma, bist du überall,
    O Seher, hell zur Opferzeit.



pávasva janáyanníṣo'bʰí víśvāni vā́ryā |
sákʰā sákʰibʰya ūtáye || 4||



4.  pavasvava·Ao2s«√pū janayanttp·Amsn«√jan iṣnfpa«√iṣ  
    abʰip viśvajnpa«√viś vāryajnpa«√vr̥2 |
    sakʰinmsn«√sac sakʰinmpd«√sac ūtinfsd«√av 



4. O riesle, zeugend Labetrunk,
    uns alle Herrlichkeiten her,
    Ein Freund den Freunden, zum Genuss.



táva śukrā́so arcáyo diváspr̥ṣṭʰé ví tanvate |
pavítraṃ soma dʰā́mabʰiḥ || 5||



5.  tvamr2msg śukrajmpn«√śuc arcinmpn«√arc  
    dyunmsg pr̥ṣṭʰannsl«pra~√stʰā vip tanvateva·A·3p«√tan |
    pavitrannsa«√pū somaNmsv«√su dʰāmannnpi«√dʰā 



5. Am Himmelsrücken breiten sich
    rings deine hellen Strahlen aus
    Zur Seihe, Soma, nach dem Brauch.



távemé saptá síndʰavaḥ praśíṣaṃ soma sisrate |
túbʰyaṃ dʰāvanti dʰenávaḥ || 6||



6.  tvamr2msg ayamr3mpn saptau sindʰunmpn«√sindʰ  
    praśiṣnfsa«pra~√śās somaNmsv«√su sisratevp·A·3p«√sr̥ |
    tvamr2msd dʰāvantivp·A·3p«√dʰāv dʰenunfpn«√dʰe 



6. Die sieben Ströme rinnen hier
    auf dein Geheiss, o Soma, hin,
    Dir strömen milchversehen sie.



prá soma yāhi dʰā́rayā sutá índrāya matsaráḥ |
dádʰāno ákṣiti śrávaḥ || 7||



7.  prap somaNmsv«√su yāhivp·Ao2s«√yā dʰārānfsi«√dʰr̥  
    sutajmsn«√su indraNmsd«√ind (madnms«√mad-sarajms«√sr̥)jmsn |
    dadʰānata·Imsn«√dʰā akṣitijnsa«√kṣi śravasnnsa«√śru 



7. O Soma, schreite vor im Strom,
    zum Rausch für Indra ausgepresst,
    Erlangend Ruhm, der nie vergeht.



sámu tvā dʰībʰírasvaranhinvatī́ḥ saptá jāmáyaḥ |
vípramājā́ vivásvataḥ || 8||



8.  samp uc tvamr2msa dʰīnfpi«√dʰī asvaranvp·Aa3p«√svr̥  
    hinvatījfpn«√hi saptau jāminfpn«√jan |
    viprajmsa«√vip ājinmsl«√aj vivasvatNmsg«√vas 



8. Die sieben Schwestern rauschten dir
    entsandt mit den Gebeten zu,
    Dir Weisem auf Vivasvats Bahn.



mr̥jánti tvā sámagrúvó'vye jīrā́vádʰi ṣváṇi |
rebʰó yádajyáse váne || 9||



9.  mr̥jantivp·A·3p«√mr̥j tvamr2msa samp agrūnfpn«√grū  
    avyajnsl jīrinfsl«√jinv adʰip svaninnsa«√svan |
    rebʰajmsn«√ribʰ yadc ajyaseva·A·2s«√añj vanannsl«√van 



9. Es reinigt dich der Jungfraun Schar
    im Strom, der durch die Wolle rauscht,
    Wenn man ins Holz dich Sänger führt.



pávamānasya te kave vā́jinsárgā asr̥kṣata |
árvanto ná śravasyávaḥ || 10||



10. pavamānanmsg«√pū tvamr2msg kavinmsv«√kū  
     vājinnmsv«√vāj sarganmpn«√sr̥j asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j |
     arvantnmpn«√r̥ nac (śravasnns«√śru-yujms«√yu)jmpn 



10. O Weiser, deine Ströme sind
    ergossen, rascher, flammender!
    Wie Renner strebend nach dem Preis,



ácʰā kóśaṃ madʰuścútamásr̥graṃ vā́re avyáye |
ávāvaśanta dʰītáyaḥ || 11||



11. acʰāp kośanmsa«√kuś (madʰunns«√madʰ-ścutjms«√ścut)jmsa  
     asr̥gramvp·U·3p«√sr̥j vāranmsl«√vr̥2 avyayajmsl |
     avāvaśantavp·U·3p«√vāś dʰītinfpn«√dʰī 



11. Ergossen durch des Widders Haar
    zur honigreichen Kufe hin,
    Und die Gebete schollen laut.



ácʰā samudrámíndavó'staṃ gā́vo ná dʰenávaḥ |
ágmannr̥tásya yónimā́ || 12||



12. acʰāp samudranmsa«sam~√ud indunmpn«√ind  
     astannsa gonfpn nac dʰenunfpn«√dʰe |
     agmanvp·Aa3p«√gam r̥tannsg«√r̥ yoninmsa«√yu āp 



12. Die Indu's sind zum Meere hin
    wie Kühe heimwärts in den Stall,
    Gelaufen in des Opfers Schooss.



prá ṇa indo mahé ráṇa ā́po arṣanti síndʰavaḥ |
yádgóbʰirvāsayiṣyáse || 13||



13. prap vayamr1mpg indunmsv«√ind mahjmsd«√mah raṇanmsd«√raṇ  
     apnfpn arṣantivp·A·3p«√r̥ṣ sindʰunmpn«√sindʰ |
     yadc gonfpi vāsayiṣyaseva·B·2s«√vas 



13. Es eilt voran der Ströme Flut,
    o Indu, uns zu hoher Lust,
    Wenn du mit Milch dich kleiden willst.



ásya te sakʰyé vayámíyakṣantastvótayaḥ |
índo sakʰitvámuśmasi || 14||



14. ayamr3msg tvamr2msg sakʰyannsl«√sac vayamr1mpn  
     iyakṣanttp·A?pn«√yaj (tvamr2msi-ūtinfs«√av)jmpn |
     indunmsv«√ind sakʰitvannsa«√sac uśmasiva·A·1p«√vaś 



14. Drum wünschen deine Freundschaft wir
    verlangend, Indu, unterstützt
    Von dir in deiner Brüderschaft.



ā́ pavasva gáviṣṭaye mahé soma nr̥cákṣase |
éndrasya jaṭʰáre viśa || 15||



15. āp pavasvava·Ao2s«√pū (gonfs-iṣṭinfs«√iṣ)nmsd  
     mahjmsd«√mah somaNmsv«√su (nr̥nms-cakṣasnms«√cakṣ)nmsd |
     āp indraNmsg«√ind jaṭʰarannsl viśavp·Ao2s«√viś 



15. Ström', Soma, dem begierigen,
    dem grossen, Männer schauenden,
    Und dringe ein in Indra's Bauch.



mahā́m̐ asi soma jyéṣṭʰa ugrā́ṇāminda ójiṣṭʰaḥ |
yúdʰvā sáñcʰáśvajjigetʰa || 16||



16. mahantjmsn«√mah asivp·A·2s«√as somaNmsv«√su jyeṣṭʰajmsn«√jyā  
     ugrajmpg«√vaj indunmsv«√ind ojiṣṭʰajmsn«√vaj |
     yudʰvannmsn«√yudʰ santtp·Ams?«√as śaśvata«√śaś jigetʰavp·I·2s«√ji 



16. Gross bist, Soma, du, der beste,
    Indu, und der starken stärkster,
    Stets bist Sieger du im Kampfe.



yá ugrébʰyaścidójīyāñcʰū́rebʰyaścicʰū́rataraḥ |
bʰūridā́bʰyaścinmáṃhīyān || 17||



17. yasr3msn ugrajmpb«√vaj cidc ojīyaṃsjmsn«√vaj  
     śūrajmpb«√śūr cidc śūratarajmsn«√śūr |
     (bʰūrijms«√bʰū-dājms«√dā)jmpb cidc maṃhīyaṃsjmsn«√maṃh 



17. Der du stärker bist als starke,
    heldenmüth'ger auch als Helden,
    Mehr verleihst als gabenreiche,



tváṃ soma sū́ra éṣastokásya sātā́ tanū́nām |
vr̥ṇīmáhe sakʰyā́ya vr̥ṇīmáhe yújyāya || 18||



18. tvamr2msn somaNmsv«√su sūranmsn«√sūr āp iṣnfpa«√iṣ  
     tokanmsg«√tuc sātinfsl«√san tanūnfpg«√tan |
     vr̥ṇīmaheva·A·1p«√vr̥2 sakʰyannsd«√sac vr̥ṇīmaheva·A·1p«√vr̥2 yujyannsd«√yuj 



18. Soma, du bist Sonne, schenkest
    Labung uns und unsern Kindern,
    Dich begehren wir zum Bündniss.



ágna ā́yūṃṣi pavasa ā́ suvórjamíṣaṃ ca naḥ |
āré bādʰasva ducʰúnām || 19||



19. agninmsv«√aṅg āyusnnpa«√i pavaseva·A·2s«√pū  
     āp suvavp·Ao2s«√sū ūrjnfsa«√ūrj iṣnfsa«√iṣ cac vayamr1mpd |
     ārea«√r̥ bādʰasvava·Ao2s«√bādʰ ducʰunānfsa«dus~√śvi 



19. Du flammst, o Agni, Leben aus,
    erzeuge Trank und Speise uns,
    Das Unheil stosse weit hinweg.



agnírŕ̥ṣiḥ pávamānaḥ pā́ñcajanyaḥ puróhitaḥ |
támīmahe mahāgayám || 20||



20. agniNmsn«√aṅg r̥ṣinmsn«√r̥ṣ pavamānajmsn«√pū  
     (pañcau-janyanms«√jan)jmsn (purasa«√pr̥̄-hitajms«√dʰā)jmsn |
     sasr3msa īmaheva·A·1p«√i (mahatjms«√mah-gayanms«√gam)jmsa 



20. Den Sänger Agni flehn wir an,
    der flammt, der viele Güter hat,
    Der fünf Geschlechter Priester ist.



ágne pávasva svápā asmé várcaḥ suvī́ryam |
dádʰadrayíṃ máyi póṣam || 21||



21. agninmsv«√aṅg pavasvava·Ao2s«√pū svapasjmsn  
     vayamr1mpd varcasnnsa«√ruc suvīryajnsa«su~√vīr |
     dadʰadvp·Ae3s«√dʰā rayinmsa«√rā ahamr1msl poṣanmsa«√puṣ 



21. O Agni, flamme uns herbei
    schönwirkend Glanz und Heldenkraft;
    Er schenke Gut und Nahrung mir.



pávamāno áti srídʰo'bʰyàrṣati suṣṭutím |
sū́ro ná viśvádarśataḥ || 22||



22. pavamānanmsn«√pū atip sridʰnfpb«√sridʰ  
     abʰip arṣativp·A·3s«√r̥ṣ suṣṭutinfsa«su~√stu |
     sūranmsn«√sūr nac (viśvanns«√viś-darśatajms«√dr̥ś)jmsn 



22. Hinflammend durch der Feinde Schar,
    ergiesst er sich zum Lobgesang,
    Der Sonne gleichend, rings zu schaun,



sá marmr̥jāná āyúbʰiḥ práyasvānpráyase hitáḥ |
índurátyo vicakṣaṇáḥ || 23||



23. sasr3msn marmr̥jānatp·Amsn«√mr̥j āyunmpi«√i  
     prayasvantjmsn«√prī prayasnnsd«√prī hitajmsn«√hi |
     indunmsn«√ind atyanmsn«√at? vicakṣaṇajmsn«vi~√cakṣ 



23. Gereinigt von den eifrigen,
    zur Labung labungsreich entsandt,
    Der weise Indu als ein Ross.



pávamāna r̥táṃ br̥hácʰukráṃ jyótirajījanat |
kr̥ṣṇā́ támāṃsi jáṅgʰanat || 24||



24. pavamānanmsn«√pū r̥tannsa«√r̥ br̥hatjnsa«√br̥h  
     śukrajnsa«√śuc jyotisnnsa«√jyot ajījanatvp·U·3s«√jan |
     kr̥ṣṇajnpa«√kr̥ṣ tamasnnpa«√tam jaṅgʰanattp·Amsn«√han 



24. Erhabnes Werk hat er erzeugt
    und helles Licht der flammende,
    Verjagend schwarze Finsterniss.



pávamānasya jáṅgʰnato háreścandrā́ asr̥kṣata |
jīrā́ ajiráśociṣaḥ || 25||



25. pavamānanmsg«√pū jaṅgʰanattp·Amsg«√han  
     harijmsg«√hr̥ candrajmpn«√ścand asr̥kṣatava·U·3p«√sr̥j |
     jīrajmpn«√jinv (ajirajns«√aj-śocisnns«√śuc)jmpn 



25. Ergossen sind des flammenden,
    des goldnen Kämpfers Ströme schon,
    Die lichten Flammenfunkelnden.



pávamāno ratʰī́tamaḥ śubʰrébʰiḥ śubʰráśastamaḥ |
háriścandro marúdgaṇaḥ || 26||



26. pavamānanmsn«√pū ratʰītamajmsn«√r̥  
     śubʰrajmpi«√śubʰ (śubʰrajms«√śubʰ-śastamajms«√śaṃs)jmsn |
     (harijms«√hr̥-ścandrajms«√ścand)jmsn (marutNms-gaṇanms«√gaṇ)jmsn 



26. Der flammende, bestfahrende,
    sehr glänzend mit den glänzenden,
    Marut-umschart, von goldnem Licht,



pávamāno vyàśnavadraśmíbʰirvājasā́tamaḥ |
dádʰatstotré suvī́ryam || 27||



27. pavamānanmsn«√pū vip aśnavatvp·Ae3s«√aś  
     raśminmpi«√raś (vājanms«√vāj-sātamajms«√san)jmsn |
     dadʰattp·Amsn«√dʰā stotr̥nmsd«√stu suvīryannsa«su~√vīr 



27. Mit seinen Strahlen dringe durch
    der flammende, der Kraft verleiht,
    Dem Sänger schenk' er Heldenkraft.



prá suvāná índurakṣāḥ pavítramátyavyáyam |
punāná índuríndramā́ || 28||



28. prap suvānata·Amsn«√su indunmsn«√ind akṣārvp·U·3s«√kṣar  
     pavitrannsa«√pū atip avyayajmsa |
     punānajmsn«√pū indunmsn«√ind indraNmsa«√ind āp 



28. Gepresst ist Indu vorgeströmt
    hin durch das wollne Läutrungsnetz,
    Geklärt zu Indra Indu hin.



eṣá sómo ádʰi tvací gávāṃ krīḷatyádribʰiḥ |
índraṃ mádāya jóhuvat || 29||



29. eṣasr3msn somanmsn«√su adʰip tvacnfsl«√tvac  
     gonfpg krīḷativp·A·3s«√krīḷ adrinmpi«√dr̥ |
     indraNmsa«√ind madanmsd«√mad johuvattp·Amsn«√hve 



29. Der Soma hüpft durch Steine nun
    hernieder auf die Rinderhaut,
    Den Indra rufend zu dem Rausch.



yásya te dyumnávatpáyaḥ pávamānā́bʰr̥taṃ diváḥ |
téna no mr̥ḷa jīváse || 30||



30. yadr3nsg tvamr2msg dyumnavatjnsn payasnnsn«√pī  
     pavamānanmsv«√pū ābʰr̥tajnsn«ā~√bʰr̥ dyunmsb |
     tadr3nsi vayamr1mpa mr̥ḷavp·Ao2s«√mr̥ḷ jīvasev···D··«√jīv 



30. Mit deiner Milch, die leuchtend dir,
    o flammender, vom Himmel kam,
    Mit der sei hold zum Leben uns.






Sūkta 9.67 

tváṃ somāsi dʰārayúrmandrá ójiṣṭʰo adʰvaré |
pávasva maṃhayádrayiḥ || 1||



1.  tvamr2msn somaNmsv«√su asivp·A·2s«√as (dʰāranms«√dʰr̥-yujms«√yu)jmsn  
    mandrajmsn«√mand ojiṣṭʰajmsn«√vaj adʰvaranmsl«a~√dʰvr̥ |
    pavasvava·Ao2s«√pū (maṃhayatjms«√maṃh-rayinms«√rā)jmsn 



1. Du Soma bist an Strömen reich,
    am Fest erfreuend reich an Kraft,
    O flamme Reichthum spendend uns.



tváṃ sutó nr̥mā́dano dadʰanvā́nmatsaríntamaḥ |
índrāya sūrírándʰasā || 2||



2.  tvamr2msn sutajmsn«√su (nr̥nms-mādanajms«√mad)jmsn  
    dadʰanvaṃstp·Insn«√dʰanv (madnfs«√mad-sarintamajms«√sr̥)jmsn |
    indraNmsd«√ind sūrinmsn«√su andʰasnnsi«√andʰ 



2. Du bist gepresst, der Männer Lust,
    mit Trank geströmt, berauschendster,
    Dem Indra du, der glänzende.



tváṃ suṣvāṇó ádribʰirabʰyàrṣa kánikradat |
dyumántaṃ śúṣmamuttamám || 3||



3.  tvamr2msn suṣvāṇata·Amsn«√su adrinmpi«√dr̥  
    abʰip arṣavp·Ao2s«√r̥ṣ kanikradattp·Amsn«√krand |
    dyumantjmsa«√dyut śuṣmanmsa«√śuṣ uttamajmsa 



3. O ströme wiehernd uns herbei,
    von Somasteinen ausgepresst,
    Die höchste Kraft, die glänzende.



índurhinvānó arṣati tiró vā́rāṇyavyáyā |
hárirvā́jamacikradat || 4||



4.  indunmsn«√ind hinvānata·Amsn«√hi arṣativp·A·3s«√r̥ṣ  
    tirasa«√tr̥̄ vārannpa«√vr̥2 avyayajnpa |
    harijmsn«√hr̥ vājanmsa«√vāj acikradatvp·U·3s«√krand 



4. Getrieben rennt das goldne Ross,
    der Indu durch des Widders Haar,
    Schon wiehert nach dem Kampfpreis er.



índo vyávyamarṣasi ví śrávāṃsi ví saúbʰagā |
ví vā́jānsoma gómataḥ || 5||



5.  indunmsv«√ind vip avyajnsa arṣasivp·A·2s«√r̥ṣ vip  
    śravasnnpa«√śru vip saubʰagannpa«su~√bʰaj |
    vip vājanmpa«√vāj somaNmsv«√su gomatjmpa 



5. O Indu, du durchströmst das Sieb,
    gibst rühmenswerthes Gut und Glück,
    Milchreiche Speisen, Soma du.



ā́ na indo śatagvínaṃ rayíṃ gómantamaśvínam |
bʰárā soma sahasríṇam || 6||



6.  āp vayamr1mpd indunmsv«√ind (śatau-gvinnms)nmsa  
    rayinmsa«√rā gomantjmsa aśvinjmsa«√aś |
    bʰaravp·Ao2s«√bʰr̥ somaNmsv«√su sahasrinjmsa 



6. Bring', Indu, hundertfaches Gut
    an Rindern und an Rossen uns,
    O Soma, tausendfaches her.